Digital katalog över Smolenskarkivet i Stockholm
I Ryssland har bara strödda handlingar från den stora oredans tid bevarats från Smolensk. Före revolutionen 1917 väckte arkivet därför ryska forskares intresse. En katalogisering påbörjades av en rysk forskare på besök i Sverige. Detta arbete förblev ofullbordat. I Sverige saknades kompetens och kanske även intresse att fullfölja arbetet. Under sovjettiden var ryska forskares möjlighet att resa starkt begränsad. Sedan 1990-talet finns inte längre några hinder för ryska och svenska forskare att samarbeta. Ett brett kontaktnät mellan svenska slavister och ryska historiker har kunnat skapas.
Föreliggande projekt syftar till att framställa en engelskspråkig modern katalog över Smolenskarkivet. Arbetet ska utföras av två svenska slavister och en rysk historiker. Den färdiga katalogen ska finnas tillgänglig på Riksarkivets hemsida. Avsikten är även att skanna samlingens ca 1000 blad så att även de digitaliserade originalhandlingarna står att finna på hemsidan. Det är särskilt viktigt eftersom samlingen är intressant för det internationella och givetvis i synnerhet för det ryska forskarsamfundet.
Projektets syfte har varit att framställa en modern katalog över det ryskspråkiga så kallade Smolenskarkivet eller ”Handlingar från Smolensk” (1609–1611), som förvaras på Riksarkivet i Stockholm. På 1830-talet fördes en del av den ursprungliga samlingen från Sverige till Ryssland, och dessa dokument återfinns nu på Ryska Vetenskapsakademiens Institut för historia i Sankt Petersburg (IISPbRAN). Målet har varit att beskriva även dessa dokument inom ramen för det aktuella projektet.
En digital plattform utvecklades under projektets första år, och den har kontinuerligt förbättrats för att maximalt mycket information om varje separat dokument ska kunna presenteras på ett överskådligt sätt. Katalogen över Smolenskarkivet är således digital, och den kommer – liksom skannade kopior av originalhandlingarna – att finnas fritt tillgänglig via Riksarkivets hemsida, Digitala forskarsalen. Det är således Riksarkivet som kommer att ansvara för underhållet av infrastrukturen. Vi räknar med att både den digitala katalogen och samtliga skannade dokument kommer att finnas tillgängliga för forskarna under hösten 2018 eller senast under våren 2019. (Ett stort antal skannade dokument finns redan på Riksarkivet hemsida.)
Smolenskarkivet är ett krigsbyte. När Smolensk kapitulerade för polackerna 1611 lade segrarna beslag på ståthållarnas arkiv, och det fördes till släkten Sapiehas familjegods inte långt ifrån staden Brest. I något skede blandades det samman med de ryskspråkiga dokumenten i arkivet från kung Sigismund III:s läger utanför Smolensks murar. Alla dessa handlingar togs i sin tur som krigsbyte av Karl X Gustavs trupper i mitten av 1600-talet, och de kom att hamna på Skoklosters slott.
Där upptäcktes de på 1830-talet av Sergej Vasiljevitj Solovjov, professor i rysk litteratur vid Helsingfors universitet. På uppdrag av Arkeografiska kommissionen i Sankt Petersburg reste han runt i Sverige på jakt efter intressanta ryska historiska dokument. På något sätt – okänt hur – förde han ett stort antal blad ur Smolensksamlingen till Sankt Petersburg. Kommissionen ansåg dokumenten vara så intressanta att mer än häften av dem publicerades redan 1841.
1893 överflyttades handskrifterna på Skoklosters slott till Riksarkivet. Fyra år senare upptäcktes Smolenskarkivet av den unge ryske historikern Jurij Gautier (Got’e). Han insåg deras värde, och han sammanställde en kortfattad katalog som publicerades 1898. Några år senare bestämde man i Ryssland att man inför det kommande 300-årsminnet av ätten Romanovs uppstigande på den ryska tronen (1613) skulle ge ut tidigare okända dokument från den stora oredans tid. 1912 publicerade Gautier en textutgåva där ca två tredjedelar av Riksarkivets Smolensksamling presenteras i kronologisk ordning (den opublicerade tredjedelen har fram tills nu varit okänd för forskningen). Dock saknas hänvisningar till den kortfattade katalogen från 1898 liksom även adresser till originaldokumenten.
Ståthållararkivet speglar stadens liv under belägringen. Här finns bland annat förteckningar över bemanningen och beväpningen på fästningsmurar och i torn, rapporter om människor som flytt från staden, förteckningar över vem som tilldelats statlig spannmål liksom inventeringar av de livsmedelsförråd som finns på gårdarna i staden. Samtidigt fortsätter det vanliga livet med konflikter mellan människor, vilket man kan se i de många rättsprocesser som pågår. Man kommer särskilt nära invånarna i deras brev till anhöriga utanför Smolensk, brev som snappades upp av polackerna och som hamnade i Sigismunds arkiv. Eftersom staden var belägrad saknas vissa kategorier av dokument som annars är vanligt förekommande i ryska ståthållararkiv, t ex ansökningar om förläningar av tjänstegods. Sådana ärenden finns däremot bland de handlingar som härstammar från Sigismunds läger.
Språket i Smolenskarkivet är kansliryska, ibland med talspråkliga inslag, och dokumenten är skrivna med den för tiden typiska snabbskriften, skoropis’.
I dag har vi en databas som innehåller 847 poster - en post för varje separat dokument/ärende. Varje post innehåller ett flertal fält under fyra huvudrubriker: ”Physical description”, ”Content description”, ”Location”, ”Ealier descriptions”. Ett viktigt fält under ”Content description” är ”Summary”, dvs en kortare beskrivning av innehållet i dokumentet. Denna beskrivning finns på både engelska och ryska. I övrigt är språket i katalogen enbart engelska.
Samtliga dokument på Riksarkivet skannas, men detta gäller inte dokumenten på IISPbRAN (och detta var heller inte planerat i ansökan). I gengäld återges nästan alltid dessas hela originaltext i utskriven form i ett särskilt fält på databasposterna.
Under arbetets gång har vissa oförutsedda problem dykt upp:
1. Det var känt att Riksarkivets Smolenskhandlingar befann sig i en stor oordning, men det har ändå varit mera arbetskrävande att bringa ordning i samlingen än vad som var förväntat. Delar av handlingar som helt uppenbart hör samman återfinns ofta i olika kartonger. Under projektet har sådana fysiska dokument inte förts samman utan den ursprungliga ordningen (oordningen) har bevarats. Den digitala katalogen innehåller däremot mängder av korsreferenser, vilket gör det möjligt att relativt enkelt orientera sig i materialet. En extra svårighet har varit att så många dokument saknar både början och slut (eller antingen början eller slut).
2. Helt planenligt har handlingarna på IISPbRAN integrerats i katalogen. Detta arbete har dock krävt mera tid än förväntat. Tack vare katalogens sökfunktioner vet vi nu hur stor del av den ursprungliga samlingen som Solov’ev förde med sig till Ryssland, och dessa dokument kan också sättas i relation till dem som blev kvar i Sverige. Samlingen på IISPbRAN omfattar ca 560 blad, vilket är betydligt mera än vi trodde. Det innebär att den utgör en tredjedel av den ursprungliga samlingen på Skoklosters slott. Smolensksamlingen på Riksarkivet består av knappt 1 300 blad. Dessutom gjorde Solov’ev ett noggrant urval – han tog t ex med sig nästan hela den diplomatiska korrespondensen till och från ståthållarna (dvs uppsnappade skrivelser). Han valde företrädesvis ut fullständiga handlingar (84% av ärendena i IISPbRAN:s samling är fullständiga gentemot 35% i Riksarkivets samling), liksom även daterade eller indirekt daterbara handlingar (endast 15 dokument går inte att datera gentemot 229 sådana på Riksarkivet).
Vårt projekts titel – ”Digital katalog över Smolenskarkivet i Stockholm” – har således visat sig vara alltför snäv. Vi har framställt en digital katalog över den ursprungliga Smolensksamlingen på Skoklosters slott före 1830-talet.
3. Under genomgången av Riksarkivets samling ”Handlingar från Smolensk” fann vi drygt 30 dokument som saknar direkt anknytning till Smolensk. De hör till hetman Jan Piotr Sapiehas fältarkiv, och de hänför sig till åren 1609-1610. Sapiehas styrkor opererade nordöst om Moskva. Här finns projektets mest spektakulära fynd: ett tidigare okänt brev från tsar Boris Godunovs dotter Ksenija. Riksarkivet har ett större antal handlingar från Sapiehas fältarkiv i en annan del av Skoklosterarkivets Extraneasamling, och dessa har alla blivit utgivna. Eftersom dokumenten från fältarkivet i ”Handlingar från Smolensk” tidigare varit okända, har vi beslutat att de trots bristen på anknytning till Smolensk får vara kvar i den digitala katalogen.
En avvikelse gentemot den ursprungliga planen är att den planerade katalogen i bokform har måst skjutas på framtiden på grund av att arbetet både med att bringa ordning i själva samlingen liksom att klarlägga de olika dokumentens proveniens visade sig vara mer arbetskrävande än vad vi kunde förutse innan vi påbörjade projektet.
Den digitala katalogen har hittills bara varit tillgänglig för projektets tre medarbetare. Se särskild förteckning över medarbetarnas artiklar med anknytning till projektet.