Projektet har syftat till ett digitalt tillgängliggörande av de antika mynten på Uppsala universitets myntkabinett (UUM) i kulturarvsdatabasen ALVIN (www.alvin-portal.org). Detta är en första fas i ett projekt som långsiktigt syftar till att tillgängliggöra UUMs hela föremålsbestånd. Målet är att göra UUM till en unik nationell och internationell resurs för framtida humanistisk forskning.

Projektet har genomförts februari 2014-september 2017 som ett samarbete mellan UUM, Gustavianum och Uppsala universitetsbibliotek (UUB). Ansvarsfördelningen har varit som följer: UUM (tillgängliggörande och inventering av material, digitalisering, arbetsresurser och arbetsplats, långsiktig utveckling av digital information); Gustavianum (anställning av personal, ekonomisk administration, teknisk support); UUB (drift, support och utveckling av databas).

En inventering av materialet inleddes 2014. Sedan ALVIN gjordes tillgänglig för registrering 2015 har materialet digitaliserats i omgångar, först romerska republikanska mynt (2015); romerska kejsartida mynt (2015–2017), bysantinska mynt (2016) samt grekiska mynt (2017). Teknisk utveckling har skett kontinuerligt under denna tid.


Resultat

Alla objekt (s:a 4868 st ) är nu digitaliserade i ALVIN: 858 grekiska mynt, 324 mynt från den romerska republiken, 3423 mynt från romersk kejsartid, 233 bysantinska (inkl. mynt från korsfararna), 22 keltiska samt 8 folkvandringstida mynt. Databasposterna är kopplade till auktoritetsposter i ALVIN, till exempel för personer som är avbildade på mynten. Dessa poster vidarekopplar till andra resurser. Ett objekt som avbildar kejsaren Augustus kan därför via auktoritetsposten för Augustus knytas till en lång rad andra resurser som berör denna person.

Det finns även kopplingar till internetresurser utanför ALVIN, till exempel Wikipedia-artiklar. Det sista tekniska utvecklingssteg som blivit klart under hösten 2017 möjliggör kopplingar till andra databaser som följer den etablerade terminologin inom numismatiken. I dagsläget är kopplingar till metadatabaserna Coins of the Roman Republic Online (CRRO, http://numismatics.org/crro/) och Online Coins of the Roman Empire (OCRE, http://numismatics.org/ocre/) möjliggjorda. De antika mynten vid Uppsala universitet är därmed det första myntsamlingsbeståndet i Norden att digitaliseras i dess helhet och anslutas till en större databasstruktur. Därmed kan också myntsamlingens vetenskapliga kontext återskapas i en digital miljö.

Grundstenen till UUM lades under en tid då vetenskapen strävade efter breda kunskaper och komplexa samlingar. Det var självklart att kombinera föremål som manuskript, konstföremål med till exempel botaniska samlingar. Mynt hade en självklar plats i denna lärda värld. Under 1700- och 1800- talen växte numismatiken fram som forskningsämne och systematiska myntsamlingar skapades. Men härmed isolerade sig numismatikerna också från den övriga vetenskapliga kommuniteten.

Detta kan vi i dag rätta till genom möjligheten att tillgängliggöra samlingar online. Flera enskilda betydelsefulla samlingar har också gjorts tillgängliga. Men de flesta är traditionella, systematiska myntsamlingar, som flyttats till nya tekniska strukturer. Dagens elektroniska resurser erbjuder dock långt större möjligheter. En sådan är att samköra material från olika databaser, som till exempel i CRRO och OCRE. Denna teknik är en del av det så kallade semantic web, en teknik där datorer själva samlar information i digitala resurser. UUM är den första samlingen i Norden att kopplas till en sådan funktion och ligger därmed längst fram i den internationella databasutvecklingen.

ALVIN erbjuder ännu fler möjligheter. För det första kommer databasen att göras tillgänglig genom internationella sökmotorer för kulturarvsstudier. Vi kan återskapa äldre humanistiska samlingar som innehöll mynt men som sedan dess splittrats. Men ALVIN blir dessutom i sig självt ett digitalt humanistiskt mikrokosmos med oändliga möjligheter för framtiden.

Arbetsgången har lett till flera erfarenheter. En sådan rör tidsåtgången. Den kvalitet en databas kommer att hålla beror mycket på den digitala information, den metadata, som registreras. För att få fram bra metadata krävs omsorgsfull inventering av materialet av kunnig personal. Detta kan innebära att den största kostnadsposten för ett digitaliseringsprojekt består av ”vanliga” lönekostnader.

Det är också en utmaning att hitta arbetssätt som medger att personal utan specialistkunskaper, till exempel studenter, kan göra stora delar av arbetet. Vi har kommit fram till ett arbetsflöde där studenter/praktikanter kan arbeta med de flesta moment med kortare instruktion/utbildning. Inventeringen måste göras av numismatiskt utbildad personal/studenter med nödvändiga fackkunskaper. Fotografering/behandling av bilder och registrering i databasen kan dock göras av studenter med kortare instruktion.

Det är också utmanande att nå en kompromiss mellan datakvalitet och  hög arbetstakt. Vi har nått en ”lagom bra”-kvalitet genom att tydligt definiera kvalitetskrav och arbetsmetoder. Det har också varit av avgörande betydelse för projektets framgång att vara anslutna till ett större databasprojekt som svarat för teknisk support, utveckling och långsiktig hantering av digital data.

Information om projektet har lämnats inom sociala medier (UUMs Facebooksida och Twitter), samt vid två workshops och en konferens: Italic Inscriptions and Databases (Svenska institutet i Rom, 2014), XV International Numismatic Congress (Taormina, 2015) och workshopen Digitizing Matariki University Museum Coin Collections (Tübingens universitet, också 2015). Ett temanummer om ALVIN gjordes också till Nordisk Numismatisk Unions Medlemsskrift (se publikationslistan).


Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Ett mer omfattande inventerings- och katalogiseringsarbete än förutsett behövde göras eftersom stora delar av det romerska och bysantinska materialet var helt okatalogiserat. För första gången är därmed även hela samlingen av antika mynt katalogiserad. Den omfattande renovering av Uppsala universitets huvudbyggnad, där myntkabinettet är inrymt, som inleddes vintern 2016 och avslutades hösten 2017, påverkade också arbetsförhållandena och gjorde att projektet drog ut på tiden.

Det faktum att projektet har pågått under en längre tid än ursprungligen förutsett har dock också inneburit att vi kunnat dra nytta av att ALVINs tekniska utveckling under projektets gång. Databasposter som genereras sent i projektet har därmed en annan kvalitet än de tidiga. Det kan vara önskvärt att digitalisera ett material snabbt för att uppnå en enhetlig standard. Eftersom databaser utvecklas kontinuerligt är dock sådana problem omöjliga att helt komma runt. Dessutom har den omfattande erfarenhet som genererats inom projektet varit värdefullt för utvecklingen av ALVINs registrerings-system.

Vissa mindre tekniska problem har genererats av att flera personer arbetar på ALVIN samtidigt, samt av att databasen ska fungera på flera språk. Sådana problem har dock bedömts vara ”barnsjukdomar” och enkla att arbeta runt.


Integrering i myndigheten/organisationen

Arbetet är integrerat i myndigheten i så måtto att UUB, UUM och MG använder ALVIN för alla sina digitaliseringsprojekt. UUB står för långsiktig hantering av digitala data, vidareutveckling av databasen och tekniskt stöd. UUM står för vidareutveckling av information i databasposter. Flera nya ALVIN-relaterade projekt har genomförts eller planeras. 2015–16 digitaliserades samlingen av moderna svenska mynt, under hösten 2017 även samlingen av svenska medaljer från Gustav III och framåt. Digitalisering av samlingarna av kinesiska och islamiska mynt projekteras också.


Tillämpningar och nya forskningsfrågor

Det material som registrerats i ALVIN har redan börjat komma forskningen tillhanda. Det faktum att ALVIN tillhandahåller högt upplösta bilder som Open Access gör det till en mycket värdefull infrastruktur för olika typer av publikationer. Även den metadata som projektet genererat kan kopieras vilket gör att digitaliseringen av UUMs samlingar fungerar som ett stöd för digitalisering av andra liknande samlingar i framtiden. Framför allt har projektet bidragit med metodutveckling för det digitaliseringsarbete som påbörjats på Gustavianum. Detta kommer att inbegripa alla museets samlingar inom numismatik, konst, arkeologi, vetenskapshistoria och historia, inalles ca 2 miljoner föremål. Projektet har därmed betydelse för flera framtida initiativ.

Ett antal mer specifika projektidéer har uppkommit under projektets gång:

- I Uppsalasamlingen finns många väldokumenterade provenienser som kan spåras flera århundraden tillbaka i tid. I och med att även Myntkabinettets arkiv tillgängliggjorts i Alvin kan man således enkelt utforska de antika myntens härkomst och knyta ihop tidigare samlingar. Typexemplet på detta är att återskapa samlingarna från Augsburgska skåpet, den tidigaste donationen av en myntsamling till Uppsala universitet 1694.

- Publicering av ett ovanligt fynd av bronsmynt från Kyzikos i dagens Turkiet (ca 130 mynt) som för första gången katalogiserats och gjorts tillgängligt för forskning.

- Begreppet ”antiken” och dess historia: eftersom myntbilder i Alvin kan kopplas ihop med en stor mängd andra föremålskategorier som böcker och illustrationer (till exempel Motiv ur Tyska kejsarrikets historia, Judiska, Persiska, Romerska och Svenska historien från andra halvan av 1600-talet, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-86355) ger detta nya möjligheter att studera hur antika företeelser, i det här fallet romerska kejsare, skildrats senare i historien.