Digitaliseringen av arkitekten Erik Gunnar Asplunds samling på Arkitekturmuseet
Bakgrunden till projektet är att Asplund hör till Sveriges främsta arkitekter. Han ingår i en liten skara av arkitekter i världen som genom sin byggnadskonst kom att förändra arkitekturen i dess grundvalar. Det är ingen slump att UNESCO har utsett ett av hans projekt, Skogskyrkogården, till ett världskulturarv. Andra relevanta byggnadsverk är Stockholms Stadsbiblioteket och hans internationellt uppmärksammade tillbyggnad till rådhuset i Göteborg, bara för att nämna ett ytterst fåtal objekt.
Samlingen är i ett sådant skick att Arkitekturmuseet endast undantagsvis tar fram materialet, vilket allvarligt begränsar möjligheterna för forskarvärlden att ta del av ett för forskningen centralt material. Samtidigt som samlingen hör till den mest efterfrågade. Det är för forskningen av avgörande betydelse att materialet digitaliseras och blir därmed tillgänglig.
Idag finns materialet i museets magasin på Skeppsholmen i Stockholm. Digitaliseringen kommer att genomföras av Riksarkivets Mediakonverteringscentrum, MKC Detta borgar för hög kvalitet i arbetet och att hela processen sker på ett för materialet tryggt och säkert vis.
- Infrastrukturens syfte samt utveckling
Projektets syfte var att digitalisera arkitekten Erik Gunnar Asplunds samling bestående av ca 26.000 ritningar, skisser och andra handlingar. Målet var att genom att digitalt göra materialet tillgängligt bidra till en ökad tillgänglighet, och därmed också främja forskningen, för forskare såväl nationellt som internationellt (och inte som tidigare enbart genom platsbesök på ArkDes i Stockholm), samtidigt som det säkerställs att det många gånger väldigt sköra materialet finns kvar för framtiden, åtminstone genom ett långsiktigt bevarande i digital form. För till saken hör att det material som ingår i ArkDes samlingar (som idag utgörs av närmare 4 miljoner ritningar, skisser m.m.) många gånger är av en papperskvalitet som inte medger ett långsiktig bevarande. Asplunds samling om ca 26.000 objekt utgör inget undantag. Detta har inneburit att materialet inte har kunnat hållas tillgängligt för forskningen på ett sätt som står i relation till arkitektens betydelse både ur ett nationellt som ur ett internationellt perspektiv. Samtidigt är Asplunds samling den mest efterfrågade på ArkDes, och har så varit i decennier. Det är också bakgrunden till ansökan, att skapa förutsättningar för att tillfredsställa forskningens behov av tillgängligheten till samlingen.
Genom digitaliseringen säkerställdes således såväl tillgänglighet som ett långsiktigt bevarande.
Sedan projektet beviljades medel har saker hänt när det gäller digital tillgänglighet. Framförallt är det den digitala plattformen Digitalt museum (DM) som kommit att utvecklas explosionsartat. Dels har antalet ansluta institutioner till DM ökat, dels antal nyttjare och mängden nedladdningar. Generellt sett har ArkDes över tid noterat en påtaglig förändring i antalet forskarförfrågningar och fysiska besök på ArkDes och vår forskarsal. Antalet förfrågningar och besök har minskat markant vilket med största sannolikhet hänger samman med ökad digital tillgänglighet till samlingarna.
- Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa.
Syftet såsom det angavs i ansökan var att digitalisera samlingens ca 26.000 föremål med det långsiktiga målet att göra materialet tillgängligt för forskare och andra intressenter såväl nationellt som internationellt.
Resultatet så här långt är att samtliga ca 26.000 objekt digitaliserats. Det handlar om 26.000 högupplösta bilder. Materialet har digitaliserats enligt plan genom avtal med Riksarkivets Mediekonverteringscentrum, MKC, vilket har bidraget till hög kvalitet både i hanteringen av de känsliga föremålen, och kvaliteten på de digitala filerna. Processen har hållit hög kvalitet där inga föremål kommit till skada och där leveransen av det digitala materialet fungerat utan anmärkning. Intendenter från ArkDes har nogsamt följt arbetet i nära dialog med personal vid MKC och i samband med platsbesök.
Materialet har efterhand kunnat läggas upp på DM. Idag ligger samtliga föremål uppe på DM, varav drygt hälften med bild. Att allt ännu inte har tillgängliggjorts via DM med bild beror på två saker; dels är det enormt tidskrävande, dels att det kräver en spetskunskap inom det digitala. Inom gruppen samlingsintendenter har det alltid funnits en intendent med den kompetensen. Sedan projektet avslutades har det dock varit en ovanligt hög omsättning på den tjänsten. Tre personer har börjat och slutat sedan 2015. Först nu under hösten 2020 är en ny digitalintendent på ingång vilket förhoppningsvis kommer att bidra till att färdigställa publiceringen via DM.
Det som vi dock kan konstatera är att det material som är digitalt tillgängligt används. Mängden publikationer som kommit ut under åren sedan projektet avslutades 2015 är omfattande. Av redovisningen nedan (Se Publikationslista)framgår också att många av de böcker och artiklar som publicerats är internationella och på flera olika språk.
- Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen.
Som nämnts ovan kan vi konstatera att det har utkommit en stor mängd böcker, artiklar, uppsatser m.m. om arkitekten Erik Gunnar Asplund. Utan tvekan har de digitaliserade objekten haft betydelse för slutförandet av dessa publikationer. Samtidigt, såsom nämns ovan, har efterfrågan på det digitaliserade materialet via ArkDes minskat vilket tyder på en ökad användning via DM då mängden publikationer pekar på ett fortsatt mycket stort intresse för Asplund och ArkDes samling.
- Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen.
Som nämnts ovan har vi haft vissa problem med kompetensförsörjningen genom att nyckelpersoner slutat på myndigheten, något som vi är på väg att lösa.
- Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt.
Arbetet med projektet, och det arbete som följt på det, är en integrerad del av ArkDes verksamhet. Samlingen är självaste hjärtat i myndigheten och förvaltning, tillgängliggörande, digitalisering och långsiktigt bevarande är centrala uppdrag. Projektet har således passat väl in i myndighetens ordinarie verksamhet och det uppdrag som myndigheten har.
Den främsta plattformen är Digitalt museum. Den är under ständig utveckling där vi som en av flera hundra aktörer har inflytande över hur verksamheten kan utvecklas till gagn just för tillgänglighet för forskare inom olika discipliner.
- Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science.
Den digitaliserade samlingen är helt öppen och fri att användas. Bilderna är fria att använda och kan laddas ner kostnadsfritt.
- Eventuella internationella samarbeten.
Detta kommer närmast till uttryck genom att materialet gjort tillgängligt genom detta projekt. Däremot har det inte varit nödvändigt för själva genomförandet av projektet.
- Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen.
Material är tillgängligt via Digitalt museum vilket gör det svårt att spåra användningen. Bilderna är fria att ladda ner. Högupplösta, och fria att använda då det har gått mer än 70 år sedan upphovsmannen avlidit. Det som dock kan konstateras att det sedan digitaliseringen och en ökad tillgänglighet till materialet att följande utgivning skett. Detta framgår genom sökningar i en mängd databaser. Se flik "Publikationslista".
- Länkar till egna webbsidor.
www.arkdes.se
www.digitaltmuseum.se