PROJEKTETS SYFTE SAMT UTVECKLING UNDER PROJEKTPERIODEN
Resutat som genererats inom vårt beslutsblindhetsparadigm (BB) har visat att både moraliska och politiska åsikter ofta kan förändras eller reverseras i ögonblicken efter att de har uttalats, och där deltagare istället argumenterar för den motsatta åsikten till vad de ursprungligen uttryckte. De här resultaten har skapat allvarliga problem för rådande modeller av attityder och åsikter, och hotar att undergräva fundamenten i vanliga enkätundersökningar. Målet för det här projektet var att försöka hjälpa till att lösa upp den här konflikten genom att genomföra en storskalig webbaserad BB-undersökning, och systematiskt relatera nivåer av BB till (i) kulturella kontexter, politisk medvetenhet, och psykologiska mått på individuella skillnader, (ii) utforska BB som ett nyskapande mått på åsiktsdjup i enkätsvar, (iii) att skapa ett kritiskt test för meta-attitydmått, likt konfidens, ambivalens och åsiktsvikt, (iv) att utforska relationen mellan BB och klassificering av explicita och implicita attityder.

KORT OM GENOMFÖRANDET
Projektet försenades inledningsvis på grund av sjukdom, vilket ledde till vissa schemaförändringar (mest framträdande, att vi flyttade fokus från valet i Storbritannien 2015 till det amerikanska valet 2016), men efter det har det förflutit enlig planen, och har genererat en hel rad av intressanta resultat. Under projektets gång så har det skett stora förändringar för vetenskaplig granskning inom det psykologiska fältet, med ett mycket större fokus på metodologi och replikerbarhet. Som ett exempel, så skickade vi Strandberg et al. (2018), som vi ansåg presenterade både spännande och solida resultat, för publicering redan 2016, men nya redaktörsföreskrifter för den aktuella tidskriften krävde att vi genomförde en replikation med dubbelt så många deltagare som i den första studien. Vi stödjer givetvis den här utvecklingen, eftersom den leder till mer tillförlitliga resultat för vetenskapssamfundet som helhet, men det har skapat en längre och mer krävande väg till publicering än vad vi förväntade oss i projektansökan. Viktigt att notera är också att projektet genomförde en mycket intensiv och omfattande datainsamling under det sista året, med interkulturella studier kring valen i Chile (nov 2017), Colombia (Maj 2018), Mexico (Juli 2018), och Sverige (September 2018). Av naturliga skäl har de här resultaten inte hunnit analyseras till fullo och publicerats ännu.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH BIDRAG TILL DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGSFRONTEN

1. Av flera olika skäl så ansåg våra kritiker att BB inte skulle generalisera utanför Sverige, och de argumenterade att polariseringen var mycket större, och att partitillhörighet var en mycket mer infekterad fråga i andra länder, speciellt i USA. För att undersöka detta så genomförde vi först en pappersenkät med de olika personlighet och ledaregenskaperna för de två huvudkandidaterna i det amerikanska presidentvalet 2016, på plats under den första presidentvalsdebatten i NY, där deltagarna var mycket kunniga och engagerade i valet. Trots detta, så var nivåerna av BB höga, och deltagarna accepterade förändrade partiprofiler på ett liknande sätt som i våra tidigare resultat från Sverige. Sedan, i den sista veckan innan röstningen i det amerikanska valet, så följde vi upp den här studien med en storskalig webbaserad enkät, där vi undersökte både personlighetsdragen hos kandidaterna, och de mest kritiska politiska frågorna från kampanjen. Den här studien innehöll mer än 1500 deltagare, med både Trump och Clintonsympatier, och gav oss stark evidens att BB är närvarande även i de mest polariserade miljöer (Strandberg et al, submitted).

2. En liknande invändning mot CB var att det svenska politiska klimatet har präglats av en sorts öppensinnig samförståndskultur, och att vi därför skulle förvänta oss lägre nivåer av BB i andra kulturella kontexter även då polariseringsgraderna är likvärdiga. Vi undersökte det här i en massiv interkulturell jämförelse mellan de allmänna valen i Sverige 2018, och en rad olika val i syd och latinamerika 2017-2018. Och trots att de brännande frågorna var olika för varje kampanj, och att de politiska dimensionerna och koalitionerna såg väldigt olika ut (exempelvis, så vanns valet i Mexico 2018 av Andrés Manuel López Obrado, en oortodox populist, som representerade en allians mellan flera vänsterpartier och ett kristet konservativt parti), så fann vi att BB var framträdande i alla de här kontexterna.

3. Vi har också avfärdat en mycket vanlig invändning mot BB, som antar att attityderna som har uttryckts i våra experiment är så dåligt underbyggda att de är mer eller mindre slumpmässiga. Sättet som vi har undersökt det här på är genom att undersöka stabiliteten i manipulerade attityder över tid. Den här studien använde sig av politiska åsikter, och vi bad deltagarna att både verifiera de manipulerade svaren, eller att argumentera för dem. I båda betingelserna så var det inte mer än hälften av alla manipulationer som upptäcktes och korrigerades. Sedan för att mäta attitydstabilitet, så bad vi deltagarna bedöma samma politiska frågor igen efter experimentet, och även en vecka senare i en oberoende session. Resultatet visade att deltagare i båda betingelserna uppvisade tydliga förändringar i sina attityder på grund av manipulationerna, som visade sig vid alla testtillfällena, men effekten var starkare för den gruppen som också skapade argument för den nya positionen. Den här studien bidrar till att förstå hur konfabulatoriska processer och själv-perception kan interagera för att skapa attitydförändringar över tid, och den demonstrerar hur politiska åsikter kan vara både stabila i vardagliga kontexter, och väldigt flexibla i situationer av påverkan.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS GENOM PROJEKTET
Det mest framträdande nya forskningsspåret inom projektet handlar om att utvidga den föreslagna studier kring hur förkunskap och medvetande påverkar BB. Vad vi gjorde var att inte bara studera inflytandet av faktakunskap på BB, utan även att använda BB som ett instrument för att undersöka faktakunskap som sådant. Vi upptäckte att om man låter deltagare utföra relativt komplexa resoneringsproblem (antingen från svenska högskoleprovet, eller liknande material), och sedan presenterar dem med ett utbytt svar som om det var deras eget, så kommer de ofta att hitta ett logiskt sätt att förklara hur de kom fram till den slutsatsen. På så sätt lyckas vårt BB-paradigm “avslöja” kunskap som deltagarna själva inte visste att de hade, och som de inte uttryckte på det ursprungliga testet (Londos, Hall & Johansson, in prep). På liknande sätt har vi gjort en serie experiment där deltagarna får argumentera och ta ställning kring logikproblem, och också utvärdera andras argument om samma fråga, fast där vi ibland manipulerat feedbacken, så de utvärderar sina egna argument som någon annans. Vad vi upptäckte här var att bland de deltagare som inte upptäckte manipulationen, så var de i stor bemärkelse benägna att förkasta de här argumentet - dvs. samma argument som de ansåg vara bra nog för att förklara sina egna beslut, tyckte de var undermåliga när de trodde de kom från någon annan. Det här visar att deltagare är mycket mer kritiska i förhållande till andras resonemang än sina egna, och också att de i många fall resonerar bättre när de bedömer argument från någon annan (Trouche et al, 2015, Trouche et al, 2018). En annan utveckling som har skett inom projektet är att vi har följt den mycket konstruktiva trenden inom beteendevetenskaperna att ha skärpta rutiner kring metodologisk praxis, öppen data, och reproducerbarhet. I den här andan har vi gjort all mjukvara bakom våra studier tillgänglig för under en öppen-källkodslicens, så att vem som helst kan nyttja eller vidareutveckla den. Mjukvaran har tagits fram i samarbete med programmeraren Andy Woods, och finns tillgängligt här: https://github.com/andytwoods/Xperiment2/tree/master/experiments/choiceLund

PROJEKTETS INTERNATIONELLA DIMENSIONER, KONTAKTER OCH MATERIAL
Projektet har haft en framträdande internationell koppling, med studier genomförda i USA, England, Frankrike, Mexiko, Colombia och Chile. De viktigaste samarbetspartnerna har varit Ryan McKay vid Royal Holloway UK, som studerar religiösa trosföreställningar och implicita attityder, Hugo Mercier vid Laboratoire sur le Langage, Lyon, Frankrike, som är en expert på argumentation och beslutsforskning, och and Andrés Anibal Rieznik, en neurovetare och trollkarl vid Laboratorio de Neurociencia, Universidad Torcuato Di Tella, Buenos Aires, Argentina.

SPRIDNING AV RESULTAT TILL FORSKARE OCH GRUPPER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
Vi känner starkt att det finns ett stort värde i att försöka förklara och sprida våra resultat till en allmän publik. Några av de mer framträdande exemplen på det här under projektets gång är:

Svenska dagstidningar, så som Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet (https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/psykologistudie-sa-latt-manipuleras-vi-till-kappvandare/, https://www.sydsvenskan.se/2018-09-03/forskaren-vara-asikter-ar-mer-flexibla-an-vi-tror

Populärvetenskapliga tidskrifter, både i Sverige och internationellt (https://fof.se/tidning/2018/6/artikel/psykologiskt-trick-gor-ditt-ja-till-ett-nej, https://www.scientificamerican.com/article/how-political-opinions-change/)

Svensk utbildnings- och underhållningsTV (https://urplay.se/program/203976-ur-samtiden-hjarndagen-2017-beslutsblindhet
https://www.lucs.lu.se/2016/11/celebrity-duo-filip-and-fredrik-takes-the-choice-blindness-labs-magic-moral-survey/)

Internationella TV-dokumentärer (https://www.lucs.lu.se/2018/07/choice-blindness-in-science-of-magic-documentary/, https://video.nationalgeographic.com/tv/brain-games/00000144-1520-dcf1-a954-55f9b41c0000)

TED-presentation av Petter Johansson, som sammanfattar vår forskning, och som har setts av över en miljon tittare (https://www.ted.com/talks/petter_johansson_do_you_really_know_why_you_do_what_you_do)

Under 2018 så var våra ansträngningar så framgångsrika att Beslutsblindhet listades som ett av årets 33 viktigaste nyord av Språkrådet och Språktidningen (http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2018.html)