Kants antinomier och oppositionskvadraten
Kants upplösning av antinomin baseras på transcendental idealism (TI). Det som för tidigare filosofi är kontradiktoriska motsatspar blir antingen båda falska eller båda sanna givet TI. I kommentarlitteraturen har noterats att Kants strategi har beröringspunkter med den aristoteliska oppositionskvadraten: i de bägge första antinomierna behandlas alternativen som konträrer, medan tredje och fjärde antinomiernas alternativ tas som subkonträrer. Men kopplingen till kvadraten har inte utforskats tillräckligt, troligen p g a att Kants behandling inte helt stämmer med den gängse kvadraten.
Mitt projekt kommer att utgå från kvadraten och dess moderna utvidgning till en oppositionshexagon för att med hjälp av dem klarlägga strukturen i antinomierna. Två avgörande steg tas: dels att en mindre känd aristotelisk kvadrat för singulära termer används (vilket bättre passar Kants behandling), dels att en rik modern logisk-lingvistisk forskning om oppositionsstrukturer (och särskilt om oppositionshexagonen) tas tillvara. Detta möjliggör en ny modell för kartläggning av antinomiernas oppositioner. Vidare undersökningar från denna utgångspunkt kommer att behandla antinomierna i Kants andra och tredje Kritiker.
The purpose of the proposed project was to take advantage of the Swedish Language-Technology Conference to stimulate research and activities on two current topics. One is the technological transfer of results from the academia to industry, and the other the development of tools for second-language acquisition to ease integration and communication across language barriers.
To this end, we took the following actions:
- We chose the invited speakers to represent the entire knowledge-creation chain from basic and application-driven research (Prof. Mohri and Dr. Kuhlmann) to empirical evaluation and commercialization (Prof. Moschitti and Prof. Burstein). Prof. Burstein is also a specialist on linguistic didactics and software tools for language acquisition.
- We collocated three workshops on the topics, namely Natural Language Processing (NLP) for Computer-Assisted Language Learning, NLP for Language Acquisition, and SWE-Clarin: Research collaborations for the digital age.
- We held an industrial track where practical LT systems were demonstrated, and to allow entrepreneurs involved in LT start-ups to exchange experiences and advice. We also had an invited lecturer from the local business incubator who spoke about utilization of research results.
- We made a particular effort to attract conference visitors from outside academia, and to engage non-Swedish researchers and proficients to a greater degree. Especially the latter was something of a challenge since Umeå requires an additional flight compared with e.g. Stockholm and Lund, but despite this we achieved high participation.