Syftet med projektet har varit att identifiera och förklara effekterna av extern kunskapssökning och kunskapsintegration i öppen innovation.  Detta för att visa de bredare konsekvenserna av öppen innovation för innovationsledning. Projektet bygger på empiriska studier med forskningsfrågor relaterade till effekter av kunskapssökning och integration på innovationsprestationer, när och hur extern kunskapsintegration börjar och kunskapsdelningen slutar, hur kunskapsintegrationsprocesser och -mekanismer utvecklas, immaterialrättens roll i öppen innovation samt införandet av öppen innovation i organisationer.

Projektet har genomförts med en blandad metodansats, där kvalitativa och kvantitativa forskningsdesigner kombinerats. De empiriska resultaten grundar sig på en kvantitativ enkätundersökning och djupgående kvalitativa fallstudier. Den kvantitativa enkätstudien genomfördes i nära samarbete med forskare från Italien, Finland och Sverige. De kvalitativa studierna bygger på fallstudier vid flera svenska industriföretag, en studie av en internationell innovationsförmedlare, samt fallstudier vid brasilianska och österrikiska företag.

Projektet har resulterat i ett antal viktiga bidrag. Insikterna från den kvantitativa enkätstudien kan sammanfattas i tre punkter. För det första visar resultaten att det finns en positiv effekt av kunskapsintegration på öppen innovationsprestanda. Enkätresultaten pekar på vad som särskiljer öppen innovation som bygger på ett kunskapsflöde in i innovationsprocessen och samverkan mellan parter från marknadsbaserad öppen innovation. Genom en kunskapsbaserad analys av samverkande öppen innovation visar resultaten att valet av kunskapsstyrning spelar en nyckelroll för innovationsprestation. Resultaten visar också på betydelsen av kunskapsinnehållet i öppet innovationssamarbete. En distinktion kan göras mellan utforskande kunskapsinnehåll när det gäller avancerad teknik, innovativa produkter och processer, och exploaterande kunskapsinnehåll, inklusive tillförlitlig leverans, ansvar för leveranskedjan, projektledning och förbättringsförmåga. Resultaten visar att de negativa effekterna av att ha för många partners inte gäller för alla typer av öppet innovationssamarbete. Resultaten tyder istället på att framgångsrika företag tillämpar en selektiv öppen innovationsstrategi som präglas av att ett fokus på ibland dra nytta av och ibland begränsa samarbetet över organisationsgränser.

För det andra har enkätundersökningen visat på hur två styrprocedurer - projektledning och kunskapsmatchning - påverkar innovationsprestation. Studien visar de olika effekterna av projektledning och kunskapsmatchning genom att koppla dem till partnerbredd, dvs antalet olika typer av partners, i öppen innovation. Analysen visar att projektledning är ett förfarande som huvudsakligen innefattar formella aspekter som möjliggör anpassning av divergerande intressen och motivation bland samarbetspartner. Kunskapsmatchning främjar informella relationer som hjälper till att samordna flödet av specialiserad - ibland outtalad - kunskap från partners. Studien visar också att kunskapsmatchning är viktig oavsett antal typer av partners, medan ökad partnerbredd resulterar i ett behov av projektledning.  

För det tredje visar resultaten att användningen av olika typer av immateriella skyddsmekanismer påverkar öppen innovationsprestanda i olika faser av innovationsprocessen och relaterat till partnernas geografiska läge. Resultaten visar att i innovativa processernas tidiga skeden är öppen innovationsprestanda när det gäller effektivitet i samarbetet positivt kopplat till användningen av semi-formaliserade skyddsmekanismer, såsom kontrakt, men negativt relaterade till användningen av formaliserade sådana, som patent. Med avseende på geografiskt läge visar resultaten att semi-formaliserade eller informella skyddsmekanismer huvudsakligen används i förhållande till nationella partner, medan formella skyddsmekanismer är vanligare i internationella samarbeten.

Resultaten som bygger på de kvalitativa fallstudierna ger ytterligare och kompletterande insikter. Fallstudierna hos svenska industriföretag kring samverkan mellan köpare och leverantörer visar att företagen utvecklar kunskapsintegreringsstrategier genom att antingen koppla isär eller koppla samman kunskapsdelning och kunskapskombination som två delar i kunskapsintegrationsprocessen. Studierna visar att avgörande faktorer för vilken strategi man valde var vilken kunskap den andra parten hade i termer av teknisk förmåga och vem som hade tagit initiativet till utvecklingen.  

Resultaten av studien med innovationsförmedlare visar att problemsökning i innovationstävlingar bygger på ett samtidigt övervägande av två dimensioner - sökrymd (nära eller långt ifrån existerande lösningar) och sökheuristik (erfarenhetsbaserad eller kognitiv). Problemsökning som bygger på endimensionella processer löper risken att inte uppfatta alla relevanta sökvägar som är tillgängliga i öppen innovation. Kombinationen av de två sökdimensionerna möjliggör fyra sökvägar: situerade, analoga, sofistikerade och vetenskapliga sökvägar.

Baserat på en studie av ett europeiskt företag med en framgångsrik historia, som verkar i en mogen bransch med relativt få disruptiva förändringar och som har skapat sig en konkurrensfördel baserad på kärnteknik, kan vi visa att öppen innovation kan vara en mekanism för att övervinna organisatoriska trögheter som har utvecklats. Ytterligare andra studier som har genomförts inom ramen av projektet möter behovet att studera öppen innovation på tillväxtmarknader, i detta fall Brasilien. Resultaten ger insikter om dynamiska förmågor och förklarar varför strategisk målorientering och målkongruens är nödvändiga för att bygga upp innovationsförmåga och utnyttja tidigare oidentifierade nationella resurser.
 
Projektet har utförts i kontexten av ett bredare nätverk av nationella och internationella kontakter. Våra empiriska studier har genomförts i samarbete med forskare från Sverige, Italien, Finland och Brasilien. Vi har samarbetat särskilt med Assistent professor Valentina Lazzarotti och Associate professor Rafaella Manzini från universitetet i Carlo Cattaneo i Castellanza och Associate professor Luisa Pellegrini från universitetet i Pisa. Tillsammans har vi skrivit flera konferensbidrag och tidskriftsartiklar. Medverkande forskare i projektet har kontakter med viktiga internationella forskare inom kunskapsintegration och öppen innovation. Under projektets gång har vi etablerat ett nära forskningssamarbete med professor Keld Laursen från Copenhagen Business School, en auktoritet inom området. Han har bidragit med kunskap om kunskapssökning och -styrning i öppen innovation och har bidragit kring att adressera metodfrågor i projektet. Projektets resultat har relaterats till andra svenska forskares arbeten om öppen innovation i en bok som har redigerats av två av projektdeltagarna. Boken samlar delar av vår och andra svenska forskares forskning och ger en inblick i konsekvenser av öppen innovation.

Projektet har genererat flera nya forskningsfrågor. Till exempel har våra resultat på området kunskapsintegrationsprocesser och kunskapsstyrning genererat ett ytterligare intresse för hur företag styr sina samarbetsprojekt med hjälp av företagsspecifika procedurer, rutiner och förmågor. Dessutom kan det finnas ett behov att situationsanpassa processer och strukturer för ett företags olika samarbetsprojekt - till exempel kopplat till graden av fokus på innovationsnyhetsgrad. Vidare verkar frågan om hur öppen innovation bäst kan organiseras i innovationsprocessens olika faser, och kopplat till hur många olika partners vara en fortsatt spännande fråga för framtida forskning. Till exempel har hittills inte undersökts hur fördelarna med öppen innovation kan tillgodoses i kombination med valet av styrning. Vår forskning har också skapat ett intresse för att studera dynamiska förmågor kopplat till öppen innovation och i relation till strategiska möjligheter och hot, införandet av nya mekanismer och styrning av kunskapsintegration.  För närvarande pågår också ett nytt initiativ att följa upp tidigare enkätresultat med en ny omgång av enkätstudien som involverar ett större antal internationella samarbetspartners och inkluderar flera länder.  

Resultaten av studien har publicerats i nio artiklar i vetenskapliga tidskrifter, 26 konferensbidrag och presentationer, två kapitel i en antologi publicerad av Oxford University Press och antologi där två av projektdeltagarna fungerade som redaktörer. Boken samlar forskningsresultat från svenska forskare inom öppen innovation och syftar till att sprida resultaten till praktiker och studenter inom området öppen innovation. Åtta av kapitlen i boken presenterar delar av resultaten som genererades i samband med projektets genomförande. Resultaten av projektet används i undervisning, i föreläsningar samt seminarier och som fallstudier i kurser om innovationsledning, projektledning och även inom uppdragsutbildning.