Projektets huvudsyfte är att utveckla nya förklaringsmodeller för väljarbeteende. Förklaringsmodellerna utgår ifrån att väljare fattar sitt röstningsbeslut sekventiellt. I den enklaste tappningen handlar det om att först skilja ut de partier som övervägs för röstning. I ett andra steg fattas det slutgiltiga röstningsbeslutet. Sådana partiuppsättningsmodeller för partival gifter samman psykologiskt inspirerad forskning inom marknadsföring och konsumtionsvetenskap med väljarforskning för att applicera modellerna på mänskligt beslutsfattande i samband med val.

Under supervalåret 2014 -- i samband med Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september -- genomfördes inom ramen för projektet en stor datainsamling där ett stort slumpmässigt befolkningsurval bjöds in att delta i en panelundersökning i sammanlagt sju vågor. Den så kallade CSM (choice - set - modells)-panelen var projektunik och har varit projektets huvudsakliga datamaterial för de analyser som genomförts och för de publikationer som blivit verklighet. Den teoriutvecklande ambitionen med projektet manifesteras i första hand av att ett stort antal helt unika frågeinstrument utvecklades för att kunna pröva olika antaganden bakom partiuppsättningsmodellerna.

Projektet har byggt upp ett internationellt nätverk av forskare som delar intresset för att utveckla partiuppsättningsmodeller (choice set models). Vi bjöd in till en gemensam panel om CSM vid ECPR-mötet i Montreal i augusti 2015. Deltagarna beslöt föreslå för en av de ledande internationella tidskrifterna för forskning om väljarbeteende -- Journal of Electoral Studies -- att publicera ett specialnummer om CSM-modeller med Henrik Oscarsson och Martin Rosema som huvudredaktörer. Första utkast till artiklarna presenterades vid en konferens i Göteborg i maj 2016 där Cees van der Eijk var särskilt inbjuden att kommentera dem. Specialnumret med en introduktion och fem artiklar publicerades i september 2018.

Forskningsfynden från CSM projektet inbegriper a) en utvecklad och anpassad teoretisk modell över väljares beslutsfattandeprocesser, b) råd om hur man bäst mäter väljarnas övervägda alternativ och estimera modeller anpassade för forskning om individers val av parti, och c) en rad empiriska tillämpningar avsedda att testa modellens prediktionskraft och användbarhet.

Beslutsprocessen i CSM forskning baseras på mycket generella principer bakom mänskligt beslutsfattande. När människor väljer från en uppsättning alternativ kan de göra detta på två sätt. En möjlighet är att omedelbart välja ett alternativ i uppsättningen, genom att först inventera och värdera positiva och negativa karaktäristika hos alternativen och sedan välja det som har högst ’poäng’. En annan möjlighet är att välja i flera steg. Den enklaste formen är att beslutsprocessen har två steg där uppsättningen av tillgängliga alternativ först begränsas till ett mindre antal livskraftiga alternativ och sedan sker det slutgiltiga beslutet från de alternativ som ingår i denna uppsättning. En sådan delmängd av alternativ kallas för övervägandeuppsättning.

CSM utgår från en hierarki av nästade uppsättningar – likt en rysk matrjosjka eller en lök -- från vilket det slutgiltiga valet resulterar. Utgångspunkten är hela universat av valmöjligheter (universal set). De alternativ som en person känner till räknas till medvetandeuppsättningen (awareness set). Valet av livskraftiga alternativ leder till en övervägandeuppsättning (consideration set). Från denna uppsättning görs sedan det slutgiltiga valet av parti. I introduktionen till symposiet sammanfattar vi våra råd beträffande undersökningsdesign, mätverktyg och modellerande på följande sätt: vi rekommenderar användandet av förvalsstudier med paneldesign för att kunna följa individers beslutsprocesser inför ett val, vi rekommenderar att använda direkta frågor om vilka alternativ som väljare överväger, och vi rekommenderar att modellera dessa diskreta val genom att upprätta så kallade stackade datamängder (väljare-partidyader).

De empiriska bidragen från projektet visar stöd för viktiga grundantaganden bakom CSM och har givit värdefulla nya insikter om individers beslutsfattande i samband med val, konkurrens mellan partier samt om specifikt väljarbeteende så som partiledareffekter och strategisk röstning.

Grundidéerna bakom CSM-modellen -- att väljare upprättar en partiuppsättning som ett led i beslutet om partival -- har kommunicerats i en lång rad sammanhang (i föreläsningar för studenter, föredrag för partier, intresseorganisationer och medieföreträdare) och till den breda allmänheten genom populärvetenskapliga framställningar (t. ex. kapitel i de återkommande SOM-antologierna eller via Valforskningsprogrammets rapportserie).

Projektledaren har även presenterat projektet för bl a kollegor vid European University i Budapest (April 2016) och vid Australian National University i Canberra (oktober 2017).

En vetenskaplig huvudprincip är att teoretiska modeller som utvecklas på basis av en specifik data alltid bör prövas igen på ett nytt dataset och i en ny kontext. En konsekvens av projektet är att frågeinstrument och modeller som utvecklats kommer att kunna prövas på ett nytt fall -- valet 2018 i Sverige. Möjligheter att pröva CSM-modellerna i sin helhet kommer att vara möjligt tack vare att frågeinstrumenten placerats i 2018 års svenska Valundersökning. Det finns alltså anledning att förvänta fler publikationer som spin off på CSM-projektet, i samband med kommande arbetsrapporter och publikationer från Valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg.

Data från CSM panelstudien deponerades vid det nationella dataarkivet (SND) i September 2018 och är tillgängligt för sekundäranalys av studenter och forskare som intresserar sig för CSM.