Rättvisa på arbetet och hälsa: Effekten av organisationsförändringar och osäkerhet över tid

Organisatorisk rättvisa avser subjektiva bedömningar av rättvisa inom organisationer i termer av resurstilldelning, organisatoriska rutiner och behandling av anställda. Ett antal studier av huvudsakligen tvärsnittsdesign har visat att organisatorisk orättvisa är relaterad till försämrad hälsa. Antalet studier med upprepade mätningar av både upplevd organisatorisk orättvisa och hälsa är dock få. I detta projekt har vi studerat effekterna av arbetsrelaterad rättvisa på hälsa över tid samt hur osäkra anställningsförhållanden (anställningsotrygghet och låg anställbarhet) påverkar detta samband. Projektet fokuserade på tre huvudsakliga frågeställningar: Den första frågeställningen relaterar till långtidsexponering, dvs. ökar risken för ohälsa ju längre en person upplever orättvisa i arbetet? Den andra frågeställningen behandlar effekten av förändring i orättvisa på hälsan. Den tredje frågeställningen relaterar till interaktionen mellan osäkra arbetsförhållanden och orättvisa på arbetet och deras effekt på hälsan. Projektet baserades huvudsakligen på data från den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (kort SLOSH, se även www.slosh.se), en unik, riksrepresentativ prospektiv kohortstudie med multipla upprepade mätningar av både exponeringar och utfall (n=40,926 personer). I ett antal artiklar belyser vi olika delar av de ovan nämnda frågeställningarna.

Arbetet med projektet påbörjades i augusti 2014 och har i stora delar utvecklats enligt projektplanen, med undantag av några förändringar i personalsammansättningen. Då all data redan var insamlad vid projektets start kunde vi från början fokusera på dataanalyser. De tre viktigaste fynden inom projektet är (1) att vi kunde visa att upplevd organisatorisk rättvisa påverkar hälsan över tid, (2) att hälsa påverkar den upplevda organisatoriska rättvisan över tid och (3) att sambandet mellan organisatorisk orättvisa och hälsa modereras i vissa, men inte alla fall, av anställningsotrygghet.

Mer detaljerat, så kunde vi visa att det finns ett samband mellan processrättvisa och självskattad hälsa över tid och att förändringar i processrättvisa går hand i hand med förändringar i självskattad hälsa. I en annan studie undersökte vi sambandet mellan processrättvisa och depression och sjukfrånvaro med hjälp av strukturella ekvationsmodeller. Resultaten pekar på att processrättvisa påverkar depressiva symptom och sjukfrånvaro två år senare, men även att hälsa, mätt i termer av självskattad hälsa, depressiva symptom och sjukfrånvaro, påverkar den upplevda processrättvisan två år senare. Medan vi inte kunde bekräfta att mental upptagenhet med tankar kring arbete verkar som mediator i sambandet mellan processrättvisa och hälsa, så fann vi att socialt stöd verkar som mediator i den omvända relationen från hälsa till upplevd processrättvisa. I en annan studie fann vi att en upplevd försämring i processrättvisa över två års tid ökade risken för intag av antidepressiva. Vidare undersökte vi sambandet mellan informativ och interpersonal rättvisa och lång och frekvent sjukfrånvaro över tid och hur anställningsotrygghet påverkar detta samband. Vi fann att båda aspekter av rättvisa ökade risken för både långa såväl som frekventa perioder av sjukfrånvaro. Resultaten gav också ett visst stöd för ett kausalt samband. Anställningsotrygghet hade dock ingen betydelse i sambandet. Här måste dock påpekas att studiepopulationen påvisade väldigt låga värden av anställningsotrygghet, vilket kan har förvrängt resultaten. Detta bekräftas delvis av en annan studie där vi undersökte ifall processrättvisa kan förklara sambandet mellan upplevd anställningsotrygghet och hälsoutfall. Vi fann att processrättvisa inte påverkade sambandet mellan upplevd anställningsotrygghet och hälsoutfall bland tillfälligt anställda. Bland fast anställda fann vi dock att upplevelse av anställningsotrygghet hänger ihop med upplevd organisatorisk orättvisa och sambandet är starkare för individer som sällan upplever otrygghet i sin anställning. Anställningsotrygghet hade både en direkt och även indirekt (via upplevd orättvisa) länk till ohälsa. Upplevelse av orättvisa ändrades också efter organisationsförändringar, särskilt om dessa hade negativa följder för individens arbetssituation. Vi undersökte också utvecklingen av balansen mellan ansträngning och belöning med hjälp av latenta tillväxtmodeller (latent class growth modelling) och kunde identifiera fyra olika utvecklingsmönster. I de minst gynnsamma mönstren, som var relaterad till sämre hälsa, återfanns relativt fler kvinnor.

Inom ramen för projektet kunde vi undersöka ett brett spektrum av forskningsfrågor och utveckla dessa över tid till ett forskningstema. På så sätt formades en nod av ledande forskning inom organisatorisk rättvisa och hälsa vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet. Medan tidigare forskning har kunnat visa att rättvisa relateras till arbetsrelaterade utfall och föreslagit samband mellan rättvisa och hälsa, så har man lagt mindre uppmärksamhet på vilka hälsoaspekter och vilka tidsintervall som har studerats och vilka statistiska metoder som har använts. Mycket forskning inom organisatorisk rättvisa och hälsa härstammar från Finland och Storbritannien, baserad på två stora kohorter. Med vårt projekt kunde vi placera SLOSH (den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa), och därmed Sverige, inom rättviseforskningen. Vi kunde studera det komplexa sambandet mellan rättvisa och hälsa under användning av ett flertal hälsovariabler och under användning av komplexa statistiska metoder.

Vårt projekt visar i samstämmighet med internationell forskning att olika aspekter av organisatorisk orättvisa kan leda till ohälsa. Ohälsa är intimt förknippas med arbetsförmåga och leder ofta till nedsatt arbetsprestation och ett förtidigt lämnande av arbetsmarknaden. Bara ett fåtal studier har undersökt hur organisatorisk orättvisa relaterar till olika typer av önskningar att lämna arbetet, undvikande beteende på arbetet samt arbetsmarknadsutträde. Baserat på fynden i det här slutredovisade projektet kommer vi i ett nytt FORTE finansierat projekt (dnr 2017-00259), studera effekterna av organisatorisk orättvisa på (1) önskan att lämna arbetsgivaren, ofrivillig underrörlighet (inlåsning) och önskan att gå i pension, samt (2) nedgång i arbetstid, byte av arbetsgivare/arbetsgrupp och för tidig pension. Även hälsans medierande och modererande effekt på sambanden studeras.

Genom projektet har kontakter med Dr. Constanze Eib, verksam i Storbritannien (Norwich Business School, University of East Anglia) samt en forskare nu verksam i Kanada (University of Calgary) förstärkts. Resultat från projektet har presenterats vid ett flertal mindre workshops (t.ex. ProWorkNet 2015, Stockholm Stress Center, 2015) samt vid ett antal internationella Konferenser (t.ex. EAWOP (European Association of Work and Organizational Psychology) Small Group meeting 2015, EAOHP (European Academy of Occupational Health Psychology Association) 2016). Inom ramen av ett symposium vid EAWOP i Dublin 2017, kunde vi presentera ett flertal av projektets studier inom ramen för en av oss arrangerat symposium. Resultaten har även presenterats vid gruppmöten och interna seminarserier på Stressforskningsinstitutet och på Psykologiska Institutionen vid Stockholms universitet. En kortfattad beskrivning av projektet och dess resultat kommer finnas tillgängligt på Stressforskningsinstitutets websida (http://www.idear-net.net/slosh/deltagare/resultat). Samtliga artiklar som togs fram i ramen av projektet har publicerats med open access. Projektets resultat har även väckt stor uppmärksamhet framförallt i den internationella pressen, eg. Economic Times, Financial Express, Business Standard, the HR Magazine.