Syftet med det här projektet har varit att bidra till forskningsfältet "redovisningsreliabilitetens sociologi" genom att undersöka revisorns roll under produktionen av finansiella rapporter. Det här är ett fält där det saknats kunskap om hur redovisningsreliabilitet (tillförlitlighet) skapas och, mer grundläggande, vad som förstås med begreppet i olika sammanhang.

I projektet har vi närmat oss detta syfte på två sätt. För det första har vi genomfört en longitudinell fallstudie av ett större börsnoterat företag. Genom denna studie har vi kunnat skapa kunskap om redovisningsreliabilitet på ett empiriskt grundat sätt, vilket har öppnat upp nya perspektiv på begreppet redovisningsreliabilitet och revisionens roll i denna process. För det andra har vi kompletterat denna fallstudie med en större intervjustudie av revisorer i börsnoterade företag. Intervjustudien har gjort det möjligt för oss att synliggöra mönster i revisorers utsagor om deras syn på arbete med redovisningsreliabilitet, vilket inte är möjligt på samma sätt med en fallstudie.

Projektets tre viktigaste resultat
Projektet har genererat forskningsresultat som utöver att direkt adressera syftet även bidrar till forskningslitteraturen om väsentlighet, intäktsredovisning, marknadsvärden och förhandlingar mellan revisorer och företagen som upprättar redovisningen. Projektets viktigaste resultat är dock nära kopplade till syftet med studien:

1.    Projektet kan visa att tillförlitlighet, i redovisningens praktik, är ett mångfacetterat begrepp som måste förstås i sin situation. Tidigare forskning har huvudsakligen på ett onyanserat sätt studerat om eller i vilken utsträckning redovisningen är tillförlitlig eller ej, alternativt hur tillförlitlighet bör definieras och vilka för och nackdelar olika definitioner medför. Vad denna studie visar är att tillförlitlighet, i den mån det är relevant att tala om begreppet i singularis, är ett sammansatt begrepp som betyder olika saker i olika situationer och att det därför motiveras och rättfärdigas på olika sätt beroende på hur begreppet ifrågasätts. I det fall som analyserats finner vi tre huvudsakliga sätt på vilket redovisningsreliabilitet tar sig uttryck: En fokusering på (i) system och initial produktion av siffror; (ii) företagets bedömning av siffrornas affärsmässiga tillförlitlighet - där utgifter och inkomster må vara korrekt registrerade men inte nödvändigtvis kostnader och intäkter eftersom detta i många sammanhang kräver att affärsmässiga bedömningar måste göras; eller (iii) hur siffrorna kommuniceras till investerare och en intresserad allmänhet.
2.    Revisionens roll i konstruktionen av redovisningsreliabilitet kan därför inte förstås som ett ifrågasättande av en endimensionell tillförlitlighet (såsom denna framställs i t.ex. regelverk för redovisning) utan som ett ifrågasättande av en eller flera aspekter av tillförlitlighet. Revisorer har begränsade resurser till förfogande för sin granskning och vilka prioriteringar de gör kan generera väsentligt olika bidrag till företagets produktion av redovisningsreliabilitet. När revisorer gör prioriteringar, som enligt deras metodologi är baserad på bedömningar av väsentlighet och risk, gör de samtidigt val mellan att fokusera på system och initial produktion av siffror, på företagets bedömning av siffrornas affärsmässiga tillförlitlighet och på hur siffrorna kommuniceras till investerare och en intresserad allmänhet. Själva ifrågasättandet av klientens val och bedömningar tar sig sedan ofta uttryck i att revisorn ”knuffar” klienten i en riktning som ligger i linje med revisorn uppfattning om regelefterlevnad genom att ställa frågor. Revisorer fyller således mer av en heuristisk funktion där ifrågasättandet handlar mer om att kräva och bedöma rationaliseringar av redovisningssiffrorna snarare än att ifrågasätta siffrorna som sådana.
3.    En annan avgörande faktor som bidrar till hur revisorn påverkar konstruktionen av redovisningsreliabilitet är hur revisorn ser på sin egen yrkesroll, då detta tar sig uttryck i revisorers förhandlingsstrategier och, som en implikation av detta, deras syn på vad som är väsentligt. Många områden i ett företags redovisning, såsom t.ex. avskrivningar, avsättningar och värderingar till verkliga värden (eng. fair values) är föremål för bedömningar och således öppna för förhandlingar. Revisorer kan ta till vara på denna möjlighet på olika sätt. De kan engagera sig i regelrätta förhandlingar där olika utgångspositioner tas och en kompromiss nås någonstans dem emellan. Ett annat alternativ är att de avvisar den här formen av förhandling men kan acceptera ett ”fel” så länge kvittning sker mot ett annat ”fel” i resultat- och balansräkningen. Ytterligare alternativ är att de accepterar båda sätten att se på förhandling, eller inte accepterar förhandling överhuvudtaget. Detta sista alternativ innebär inte att de alltid kräver att få sin vilja fram men att de inte släpper frågan förrän övertygade om klientens bedömning. I detta senare fall må bedömningar vara bedömningar, men det som enligt revisorn slutligen ska redovisas är den bedömning revisorn är mest övertygad om och ingen förhandlingskompromiss däremellan. Vilket alternativ eller kombination av förhandlingsstrategier som revisorn accepterar som giltiga har direkta konsekvenser för hur vi ska förstå tillförlitlighet men även indirekta effekter eftersom dessa val mellan förhandlingsstrategier påverkar utrymmet för och rollen av väsentlighet i en revisionskontext.

Nya forskningsfrågor
Ett av studiens viktigaste resultat är, som redovisats ovan, att redovisningsreliabilitet är ett mångfacetterat begrepp vars innebörd beror på den situation det ifrågasätts i. Det här forskningsprojektet har huvudsakligen har byggt på en fallstudie av ett företag med många stora projekt. En ny forskningsfråga som det här projektet gjort möjlig att ställa är om andra situationer i andra typer av företag leder till ytterligare innebörder av tillförlitlighet, utöver de tre sätt på vilket redovisningsreliabilitet tar sig uttryck i det fall vi har studerat. Tidigare forskning har visat att vid värdering av goodwill tenderar en syn på redovisningsreliabilitet som utesluter företagsledningens insikter, som annars är de som borde veta bäst, att premieras till förmån för oberoende aktörers åsikter om vad som bör anses som rätt värde på goodwill. Det här projektets studie av större projekt renderar en motsatt bild där företagsledningens insikter är centrala för skapandet av en redovisning som anses tillförlitlig. Fortsatt forskning som fokuserar på ytterligare frågor i andra typer av företag skulle kunna komplettera den här bilden och göra det möjligt att säga mer om vilka kontexter och situationer som vissa aktörers insikter och åsikter blir viktigare än andra aktörers.

En annan fråga som det här projektet har aktualiserat är hur synen på revisorsrollen och vilka förhandlingskonfigurationer som anses acceptabla tar sig uttryck i designen och genomförandet av en revision. Det här är ingen lätt fråga att studera och den kräver förmodligen en etnografisk metod eller motsvarande, vilket ställer höga krav på tillgång till revisorernas arbete och dokumentation av densamma, men rätt genomförd kan en sådan studie ge värdefulla bidrag till det fortsatta studiet av revisionens roll i konstruktionen av redovisningsreliabilitet. Leder en viss syn på revisorsrollen och på vad som anses som acceptabla förhandlingsstrategier till en tydligare fokusering på antingen Ii) redovisningsreliabilitet som system och initial produktion av redovisningssiffror, eller till (ii) redovisningsreliabilitet i termer av företagets bedömning av siffrornas affärsmässiga tillförlitlighet, eller till (iii) hur redovisningssiffrorna görs tillförlitliga för att kunna kommuniceras till investerare och en intresserad allmänhet?

Internationalisering och spridning
Det huvudsakliga medlet för att sprida de forskningsresultat som här beskrivits har (utöver processen att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter) varit genom deltagande och presentation på internationella konferenser, såväl nationellt som internationellt. På detta sätt har projektet varit representerat på sex olika konferenser (peer reviewed) och mer specialiserade workshops, vilka framgår av publikationslistan nedan. Utöver detta var Gunilla Eklöv Alander inbjuden till Linnéuniversitetet i Växjö där hon presenterade papret Risk and uncertainty in ordering of worth: The production of accounting profit. Vi arbetar även med ett bokmanus på svenska. Hittills har resultaten spridits huvudsakligen inom vetenskapssamhället men resultaten har även diskuterats i olika sammanhang med ett stort antal praktiker, främst revisorer. Vår avsikt är att i samband med att våra texter publiceras i vetenskapliga tidskrifter skriva om resultaten i populärvetenskaplig form.