Vetenskaplig slutredovisning

Projektets syfte. En god förmåga att kommunicera och samarbeta är en förutsättning för att vi ska kunna interagera framgångsrikt med andra. Tidigare forskning visar att sömnbrist påverkar en rad olika kognitiva och emotionella förmågor negativt. Mot bakgrund av detta var syftet med projektet att experimentellt undersöka hur sömnbrist påverkar social interaktion med avseende på: 1) kommunikation, 2) samarbete och 3) hjälpsamhet.

Projektet är nu genomfört i sin helhet, vilket inkluderade insamling av 182 deltagare där den ena hälften randomiserades till en natts sömnbrist och den andra till att sova normalt innan de genomförde en serie tester i sömnlabbet. Datainsamlingen avslutades i juni 2016, och vi arbetar nu med att analysera och rapportera data.

Projektets tre viktigaste resultat. 1. Med utgångspunkt i delmål 1 har tidiga analyser antytt att sättet att kommunicera på inte förändras efter sömnbrist. Detta gäller främst hur mycket deltagarna har pratat, samt huruvida de har avbrutit varandra i högre grad efter sömnbrist. Tidigare studier har föreslagit att tonläge och talförmåga påverkas av sömnbrist, något vi i samarbete med framstående ljudforskare kommer att analysera från inspelade ljuddata från den här studien.

Projektets tre viktigaste resultat. 2. Många jobb och vardagliga situationer kräver samarbete för att kunna utföras på ett framgångsrikt sätt. Förmågan att samarbeta innebär att man behöver förstå och kunna förmedla åsikter, förslag och ställningstaganden till andra individer. Eftersom tidigare forskning visar att sömnbrist påverkar uppmärksamhet och fokus, samt emotionalitet, men inga studier finns på hur detta visar sig i sociala sammanhang, var samarbete ett huvudfokus för det här projektet. Vi undersökte samarbete mellan två individer efter normal sömn och efter sömnbrist, för att ta reda på huruvida sömnmängd påverkar människors förmåga att tillsammans lösa ett problem. Studien designades för att kunna utreda om en person med tillräcklig sömn skulle kompensera för den sömndepriverades nedsatta kognitiva förmåga. Preliminära analyser indikerar att så är fallet, då samarbetet mellan sömndepriverade och icke sömndepriverade personer inte skiljer sig signifikant från det mellan två individer som båda är utvilade. För att studera möjliga mekanismer till varför sömnbrist skulle påverka sociala interaktioner har vi även undersökt hur sömnbrist påverkar förmågan att kategorisera andra individers emotioner. Det finns en ytterst begränsad och motsägelsefull litteratur inom ämnet. Tidigare studier är utförda på relativt små grupper och visar effekter av att sömnbrist på att kategorisera helt olika emotioner. Vår studie, med betydligt bättre power än tidigare studier, visar att sömnbrist inte påverkar förmågan att upptäcka andra personer emotioner negativt (Holding et. al., in prep.). Sammantaget ger vår studie relativt starkt stöd för att individer kan upprätthålla sin förmåga att samarbeta vid akut sömnbrist.

Projektets tre viktigaste resultat. 3. Hjälpsamhet är ett viktigt prosocialt beteende och mättes med två olika test, dels spontan hjälpsamhet och dels ett dataspel där man kan hjälpa en okänd medspelare med olika grad av egen uppoffring för att hjälpa denne. Resultaten visar att sömnbrist inte påverkade sannolikheten till spontan hjälpsamhet, men att kvaliteten på hjälpen var sämre. Dessa resultat gick emot vår hypotes att sömnbrist skulle minska sannolikheten att hjälpa en annan person, men stödde hypotesen att man att den hjälp som gavs var av sämre kvalitet. Testet som mätte spontan hjälpsamhetstesten var blint för deltagarna (deltagarna briefades om detta efteråt) och tyder på att sömnbrist inte påverkar sannolikheten att personer erbjuder sig att hjälpa andra individer. Med utgångspunkt från litteraturen som visar att sömnbrist påverkar kognitiva förmågor och emotionsreglering, indikerar våra resultat att vi inte alltid kan direkt överföra dessa negativa effekter till sociala sammanhang. Vi har rapporterat de initiala resultaten vid den europeiska sömnforskningskongressen (Sundelin & Axelsson, 2016). Vi arbetar för närvarande med att skriva en artikel på dessa resultat.

Sammanfattningsvis visar våra resultat att individer med sömnbrist har kan upprätthålla en god kommunikation och samarbetsförmåga men visar på en viss försämring av hjälpsamhet. Resultaten står i kontrast mot vad som var förväntat när man utgår från tidigare litteratur som visar att sömnbrist har kraftiga effekter på en mängd kognitiva förmågor såsom emotionsreglering. Denna forskning är nydanande och resultaten bidrar till att ge en förståelse av att sömnbrist har en diversifierad påverkan på våra sociala interaktioner. Den mer balanserade kunskapsbild som vi bidragit till står i viss kontrast till vad andra forskare visar, men har så här långt tagits emot på ett positivt sätt. Att vår studie har en mycket högre power och bättre möjlighet att uttrycka sig om effektstorlekar och av så kallade negativa resultat har varit en stor styrka.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet. En viktig fråga som genererats som ett resultat av studien gäller modellutveckling. Dvs genom vilka mekanismer påverkar sömnbrist de beteenden vi utför. Tidigare forskning är starkt begränsad till kognitiva funktioner, medan vi nu ämnar studera hur sömnbrist påverkar motivation. Vi ämnar därför studera sömnbrist som en viktig komponent i drivandet av vilka beteenden som en person genomför. En annan viktig frågeställning som genererats under studiens gång gäller hur sömnbrist påverkar stereotyper, dvs om trötthet ökar sannolikheten för att en person diskriminerar andra individer. Något man kan förvänta sig då man vet att stress har sådana effekter. För att studera detta har vi startat upp samarbete med flera andra experter runtom i världen. Ytterligare frågeställningar som har uppkommit från resultaten gäller hur sömnbrist påverkar rådtagande, samt perceptuell stabilitet och processande av ”felsignaler”. Det senare är exempel på kognitiva processer som ofta är störda hos personer med psykossjukdomar, ett tillstånd med likheter till extrem sömnbrist.

Projektets internationella förankring. Forskningen är så här långt väl förankrad i den internationella forskningsfronten. Vi har presenterat data vid de största kongresserna inom forskningsfältet, både som abstracts och vid symposier. VI har även submittat en artikel till den högst rankade tidskriften inom forskningsfältet, SLEEP. Vi har också presenterat data tillsammans med den samarbetsgrupp som vi genomfört studien tillsammans med, Netherlands Institute for Neuroscience, Amsterdam, Nederländerna. Vidare har projektet bidragit till nya internationella samarbeten med forskare i bl.a. USA, Tyskland och Kanada.

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna. Vi har eftersträvat (och kommer att fortsätta att eftersträva) att projektets samtliga publikationer sker i något format av open access. Vissa tidskrifter med mycket högt internationellt genomslag tillåter ännu inte open access. När publicering i sådana tidskrifter sker (tex Journal of Experimental Psychology: General eller SLEEP) kommer vi omedelbart att göra forskningsresultaten tillgängliga genom s.k. ’self-archiving’, dvs att vi publicerar den senaste versionen av vår egen författarversion (’author’s copy’) av manuset på vår hemsida (http://ki.se/en/cns/john-axelssons-research-group). Vi är angelägna om att våra forskningresultat kommer både forskningssamfundet och allmänheten till godo så snart det är möjligt efter det att resultaten är sammanställda. Vi är också måna om att publicera även s.k. negativa resultat för att bidra till minskad publikationsbias. Vi har vidare att presentera våra resultat vid två symposier om hur sömnbrist påverkar det sociala livet, dels vid World Sleep kongressen i Prag oktober 2017, och dels i European Association for social Psychology i Grenada i juli.

På forskningsgruppens hemsida, min profilsida, och på research gate går det att se uppdaterad information om publikationer:
http://ki.se/en/cns/john-axelssons-research-group
http://ki.se/en/people/johaxe
https://www.researchgate.net/profile/John_Axelsson

Artiklar
Utöver den första artikeln, som är submittad, är ytterligare två publikationer under arbete och kommer att skickas in för publicering inom kort. Utöver dessa kommer 1-2 ytterligare manus att genereras inom projektet och skickas in för publicering under det kommande året.

- Holding BC, Laukka P, Fischer H, Bänziger T, Axelsson J & Sundelin T. Multimodel emotion recognition is resilient to insufficient sleep: Results from cross-sectional and experimental studies (submitted)

- Holding BC, Sundelin T, Van Someren E, Lekander M, Axelsson J.  Effects of sleep deprivation on communication (in prep)

- Sundelin T, van Someren E & Axelsson J. Spontaneous helpfulness decreases after sleep deprivation (in prep)

Abstracts presenterade på kongresser
Sundelin T & Axelsson J. Spontaneous helpfulness decreases after sleep deprivation, European Sleep Research Society, Bologna, Italy, 2016, 13-16 Sept.

Sundelin, T., Holding, J.B.C., Laukka, P., Fischer, H., & Axelsson, J. No effect of sleep on emotion categorization. Society for Personality and Social Psychology Convention. San Antonio, USA, 19-21 Jan, 2017.

Holding, JBC., Laukka, P, Fischer, H., Axelsson, J., & Sundelin, T. Total sleep deprivation does not impact emotion categorisation in dynamic stimuli, Journal of Sleep Research 2016, 25, 152-152, European Sleep Research Society, Bologna, Italy, 13-16 Sept