Projektet avsåg att göra en studie av tre medeltida handskrifter med bilder. Avsikten var att ställa en tidigare obeaktad handskrift i centrum, B 10 i Uppsala Universitetsbibliotek (Carolina). Handskriften innehåller Magnus Erikssons Landslag och bilderna är amatörmässiga. De är säkerligen gjorda av skrivaren själv, som också namnger sig själv i handskriften: Niklas Djäken. Han kan identifieras, och var häradshövding i Åkerbo härad under 1380-talet. Handskriften gjordes således omkring 1380.

Två andra handskrifter med ett stort bildmaterial skulle inkluderas i studien, dels B 68 på Carolina dels B 172 i Kungliga biblioteket. Båda handskrifterna tillkom under 1430-talet, och innehåller liksom B 10 Landslagen. Jag har tidigare publicerat bilder och kataloger över bilderna i dessa handskrifter.
I min ansökan  påpekade jag att dessa bilder gav ett komplement till den kyrkliga konsten, eftersom de illustrerade en profan text. Jag avsåg att göra en mentalitetshistorisk analys. De hypoteser som formulerades handlade om bildens förhållande till texten och varför dessa bilder skapades. Dessa hypoteser relaterade också till den europeiska forskningen rörande marginalbilder. Eftersom detta material inte beforskats i Sverige menade jag mig kunna ge ett bidrag till denna diskussion.

En hypotes var att bilderna skapats som konkreta illustrationer, en annan att de var en skämtsam eller ironisk kommentar till texten och en tredje var att de tjänade som en hjälp för minnet och för att hitta i texten. En ytterligare möjlighet är att bilderna inte har något samband med texten utan varit ren utsmyckning.
På ett mera övergripande plan ville jag komma åt medeltidens tankevärldar, där bilden som form skulle kunna ses som en utlöpare av en muntlig kommentar till texten. Jag föreställde mig att jag i dessa tre bildrika handskrifter skulle kunna följa några teman: politik, religion, skildringen av det konkreta och vardagen. Till detta skulle jag kunna koppla en symbolvärld och folklore, liksom andra detaljer vilka inte framkommer i det skriftliga materialet.

På en än högre nivå av generalisering var tanken att studera flödet mellan en folklig kultur och en överhetskultur, under beaktande av att dessa bilder inte var avsedda för breda folklager utan endast för dem som innehade och utnyttjade handskrifterna.

Metoden skulle vara en vidareutveckling av den källpluralism som jag tidigare använt, där bilderna kopplades till andra källmaterial och en bredare kontext.

Målsättningen var att skriva en bok på svenska som skulle komma 2015, enligt en överenskommelse med Atlantis förlag. Därefter skulle publicering på engelska i artikelform följa, där dessa artiklar var sammanfattningar av den utförligare redovisningen på svenska.

Under arbetets gång skedde några förändringar och upptäckter vilka bidrog till att försena tidsplanen. I någon mån berodde detta också på att arbetet kom igång lite senare än tänkt, eftersom andra arbetsuppgifter trängde sig på.

Studiet av de enskilda handskrifterna kom att ta längre tid eftersom min arbetsmetod, att lära mig alla bilderna utantill och sedan återvända till dem gång på gång, är tidskrävande. Detta ledde dock till några viktiga upptäckter.

+ B10, som skrevs av Niklas Djäken, visade sig innehålla en helt säregen bildvärld. Den man som skapat bilderna utvecklade egna bildlösningar och det som framträdde var ett egodokument, i viss mån jämförbart med senare tiders dagböcker eller livshistorier. Därmed kom den studien också att närma sig klassiska studier av egodokument av exempelvis Carlo Ginzburg eller Le Roy Ladurie.

En tidskrävande del av forskningen rörande denna handskrift var att identifiera en person som tillhörde lågadeln eller skiktet strax under detta. Här ställs flera metodiska problem för det sena 1300-talet.
I studien av B 10 framträdde en person som beskrev livets olika sidor, men som också hade en politisk uppfattning. Även om han hade en relativt låg position, som underhäradshövding, var han politiskt nära Bo Jonsson (Grip) och rådet.

+ B 172, som jag tidigare arbetat med flera gånger, kunde jag nu i en mer systematisk och kontextuell analys ta fram nya sidor av. Jag kunde visa att konstnären troligen var Johannes Rosenrod, som gjort Tensta kyrka samtidigt. Sexualiteten hade redan tidigare stått i centrum, men jag kunde nu påvisa homoerotiska element som jag tidigare inte uppmärksammat tillräckligt. Konstnärens användande av det folkloristiska materialet kunde också fördjupas, liksom hans politiska allusioner. Jag hade redan tidigare visat att det fanns ett politiskt budskap, men detta kunde tydliggöras. Beställarens, Bengt Jönsson (Oxenstierna) spelade också en roll. Tidigare hade jag enbart arbetat med de större bilderna, men nu gjorde jag också en genomgång av de trehundra ansiktsprofilerna för att bidra till tolkningen.

Dessutom har flera raderingar identifierats, de flesta rörande sexualitet, och närstudiet av dessa ger en delvis ny grund för tolkningen av handskriftens bilder.

+ För B 68 hade jag inte väntat mig att kunna komma så mycket längre, eftersom dessa bilder är väl kända. Några av dem exempelvis en kvinna som mördar sitt barn, ett fästepar vid giftermålsbalken, har publicerats många gånger. Emellertid visade det sig att det noggranna studiet och återvändandet gång på gång till handskriften lät en ny bild framträda. För det första upptäckte jag en tidigare helt obeaktad bild, som raderats. Analysen av denna är ännu preliminär, men den tyder på att det är en ägar- eller beställarbild och den visar en kvinna. Den andra, och ännu märkligare upptäckten, var att denna handskrifts bilder innehåller en diskussion av kvinnans ställning.

En avgörande bild är den nyss nämnda av ett fästepar. Kvinnan och mannen tar varandra i handen, men vad som aldrig tidigare uppmärksammats (inte heller av mig själv) trots att bilden analyserats så många gånger är att hon tar honom i armen i en dominansgest. Hon står dessutom till höger om honom (istället för till vänster, som i andra handskrifter). Hon är alltså av högre börd och dominerar. Detta kunde sedan knytas till bilder av arvsskifte där en kvinna ifrågasätter mannens rätt att få mer, och aven bild i Köpamålsbalken där en kvinna ifrågasätter lagens bestämmelse om att kvinnor inte får köpa dyra ting utan mannens godkännande.  Till detta kommer att handskriften mer än andra har en skildring av fattiga och våld mellan fattig och rik.

Den tes som jag kommer att driva är att handskriften tillhört Östergötlands lagman, eftersom dess proveniens är Östergötland (handskrifter av Landslagen har kyrkobalkar från olika landskapslagar). Olof Ragvaldsson, som själv kom från en adelssläkt i mellanskiktet, hade gift sig med Elin som kom från en av rikets toppsläkter – en släkt som varit lagmän i Östergötland i ett århundrade. Detta ger en grund för tolkningen – men ifrågasättandet av kvinnans underordning låter också en diskussion som tidigare varit helt okänd framträda.
Att jag på detta, även för mig själv förvånande, sätt kunde avtäcka nya lager av tolkning för alla dessa tre bildhandskrifter hade sin förklaring i metoden att gång på gång återvända till bilderna och betrakta dem länge. En förebild var Olof Lagercrantz metod för att studera litteratur där han skriver att han ibland kan läsa Proust eller någon annan författar i flera år varje dag, gång på gång.

Dessa upptäckter lät alltså olika personligheter framträda på ett sätt som jag inte hade väntat mig. Jag kom att göra en studie av tre personers/grupper av personers tänkande. Det säregna blev en tillgång men krävde också en större diskussion av representativiteten.

Detta ledde till en annan och mycket betydande utvidgning av projektet – jag bestämde mig för att gå genom alla bevarade handskrifter i Sverige som hade bilder, och dessutom att jämföra med Norge, Danmark och Island.
Denna utvidgning av projektet underlättades av att jag medverkade till en stor ansökan rörande medeltida handskrifter på Kungliga bilioteket och Uppsala Universitetsbibliotek, som fick medel från Riksbankens Jubileumsfond 2015: Text till tiden! Medeltida texter i kontext – då och nu. Avsikten är att katalogisera handskrifter och göra dem tillgängliga för forskning, samtidigt bedriva forskning på dem.

Mitt projekt kom att knytas till detta projekt, så att de kataloger jag gör bidrar till de som skapas i projektet, dock utan att jag krävde medel från projektet. Sammanlagt finns ungefär åttio svenska handskrifter med bilder. Här inräknas enbart de som tillkommit i Sverige, på svenska eller latin. Endast som jämförelse har jag inkluderat illustrerade handskrifter vilka importerades under medeltiden (och uteslutit alla som inkommit efter medeltiden). Jag har också samarbetat med Eva Sandgren, som sammanställt en katalog över illustrerade handskrifter, men då inriktat sig på de med hög kvalitet och inkluderat även icke-föreställande.

De första svenska illustrerade handskrifterna är från mitten av 1300-talet, därefter pågår en tämligen omfattande produktion under hundra år. Under denna tid är det nästan enbart laghandskrifter som förses med bilder. Under slutet av medeltiden tillkommer enstaka bilder i andra handskrifter, främst de religiösa men också andra profana. I Norge finns ett par stora laghandskrifter från början av 1300-talet. Island har en stor produktion av illustrerade handskrifter under 1300-talet och genom 1400-talet. Även här dominerar lagarna, även om en rad andra typer förses med bilder. Det isländska samlades och publicerades redan på 1930-talet. För Sverige är min sammanställning den första som rör föreställande bilder. För Danmark ser det annorlunda ut, med tidiga illustrerade religiösa skrifter från 1200-talet och få laghandskrifter som illustrerats.

Den fråga som trängde sig på var varför svenska (och även norska-isländska) illustrerade handskrifter helt dominerades av laghandskrifter, medan europeiska istället dominerades av religiösa texter. För att ytterligare fördjupa denna studie beslutade jag mig för att jämföra med Frankrike där den stora mängden handskrifter producerades i Europa. Jag kunde då samarbeta med Perinne Mane, som är den främsta kännaren av handskrifter som tar upp profana motiv. Jag tillbringade i omgångar två månader på Institute Suedois (den första på egen bekostnad) och har även varit i Berlin eftersom en av de franska laghandskrifterna finns där och inte är utlagd på nätet eller publicerad. Jag har således kunnat göra en fullständig förteckning av de större franska laghandskrifterna, som inte är fler än fyra. Jag har också jämfört med de tyska. Även de är fåtaliga, men jag har inte eftersträvat en jämförande studie av samma kvalitet.

En central diskussion rör således lagens ställning. En rad handskrifter tillkom på svenska och i Sverige rörande religion. Det finns också flera krönikor, ett material som i andra länder illustrerades. Här är det emellertid lagen som har den status som gör att den illustreras. Detta är ett av projektets viktiga resultat. Dessutom kunde jag genom en fullständig genomgång av de svenska handskrifterna och de centrala norska och isländska (samt de franska) skapa ett jämförelsematerial till de tre stora svenska handskrifterna och se i vilken mån deras illustrering skilde sig från respektive var likartad med andra handskrifter.
Studien är alltså ett bokmanus som består av fyra empiriska huvuddelar: en genomgång av alla handskrifter, en total genomgång av B 10, en fördjupad genomgång av B 68 samt en förnyad genomgång av B 172. Till detta knyts teoretiska avsnitt samt bilagor med kataloger över bilder.

Från början hade jag en överenskommelse med Atlantis, men av olika skäl rann detta ut i sanden. Jag försökte därefter övertyga ett annat kommersiellt förlag, men eftersom de var mindre intresserade av en bok som till en inte obetydlig del bestod av kataloger så fick även det överges. Boken kommer nu istället att ges ut av Kungl Gustav Adolfsakademien för svensk folkkultur.  Jag räknar med att den kommer ut under senhöst eller vintern 2017-18.

Under arbetets gång har jag skrivit ett par artiklar. Den ena av dem baserat på ett föredrag jag höll under Kungl. Gustav Adolfsakademiens högtidssammankomst i november 2016. Tilläggas skall att detta projekt är en del av en längre process där jag arbetat med bildtolkning och källpluralism, exempelvis publicerade jag 2012 en artikel om denna metod där jag använder gestiken som ett exempel.

I den föreliggande boken med dess rikt varierade bildmaterial innebär min metod att jag gör långa utvikningar och specialstudier. Just gestiken har inneburit stora studier för att sammanbringa ett jämförande material. Det är just denna arbetametod som gjort det möjligt för mig att göra tolkningar som inte gjorts tidigare.
Boken kommer således att innehålla betydligt mer än vad jag en gång utlovade. Därefter kan jag göra kortare artiklar på engelska och hänvisa till de utförligare redovisningarna som skett i boken.  Detta är huvudförklaringen till att arbetet är ett eller maximalt ett och ett halvt år försenat. Enligt planen skulle ju den svenska boken redan varit klar.

De hypoteser jag en gång uppställde har delvis förkastas och ersatts av nya tolkningar, vilket kanske inte skett om jag hade drivit på arbetet. En del av dessa hypoteser kommer dock att prövas och även behållas. De stora mentalitetshistoriska förändringarna kommer att beskrivas som en långsammare process, samtidigt som dessa tre personliga tidsdokument ger en bild av en förändrar samhällelig och politisk diskussion som ger genomslag i olika samhällsklasser vilket bidrar till att förklara senmedeltidens politiska skeende.

Den bok som nu är under avslutning kommer att innehålla resultat som inte bara ger en ny bild av medeltiden och dess kultur, utan också viktiga resultat som påverkar tolkningen av kvinnobilden, av det politiska tänkandet och av vissa element inom folkkulturen.

-.-.
Tilläggas skall att jag har presenterat projektet två gånger på medeltidshistoriska seminariet i Stockholm och en gång på medeltidshistoriska seminariet i Göteborg

-.-.
Under hösten 2017 kommer ett symposium om handskriften B 68 /12 oktober), med flera viktiga nyupptäckter, och i samband med det har en artikel sänts till och blivit accepterad av Historisk tidskrift.