Detta forskningsprojekt syftade till att utvärdera effekterna av ante- och neonatalvårdsprogram på barn och mödrars hälsa och socioekonomiska resultat senare i livet. För detta utnyttjade vi två historiska interventioner som genomfördes i Sverige under 1930- och 40-talen. Den första interventionen utformades som en försöksverksamhet och ägde rum mellan 1931 och 1933. Den erbjöd gratis för- och eftervård till mödrar och spädbarn i 7 utvalda provinsialläkardistrikt. Tjänsterna innefattade vägledning och undersökningar vid vårdcentraler, hembesök och informationskampanjer. Den andra interventionen vi studerar är det rikstäckande införandet av liknande tjänster från och med år 1938.

Utförande av projektet
Dessa två naturliga experiment tillåter oss att dra slutsatser om effekterna av ante- och neonatalvårdsprogram, eftersom vi kan identifiera orsakssamband. Genom att untyttja av regional och temporal variation i införandet av programmen, kan en dubbel-differensmetod användas för att studera effekterna på dödlighet, hälsa, utbildning och socioekonomiska resultat senare i livet. Vår forskning om effekterna av försöksverksamheten har slutförts och ett första paper publicerats. Ett andra paper har skickats in för publicering. Ett tredje paper om nationell implementering är ännu inte helt avslutat.

Inom projektet har flera unika datamaterial genererats och länkats till registerdata. Fokus har legat på digitalisering av individuell information om barn födda mellan 1930 och 1934 i de områden som omfattades av försöksverksamheten, samt i matchade jämförelseregioner. Resultatet är ett unikt dataset av mer än 25 000 individer vilket innehåller bakgrundsinformation (t.ex. ålder, kön och socioekonomisk status), skolresultat och sjukfrånvaro i första och fjärde klass (för närvarande omfattande ca 60 procent av individerna) och individuella data på vårdutnyttjande har skapats. Vid sidan av detta har ett omfattande aggregerat datamaterial skapats baserat på officiell statistik , vilket använts för att identifiera lämpliga kontrollregioner och att genomföra analyserna. Detta datamaterial är färdigt och kommer att göras tillgängligt på en dataserver som tillhandahålls av SCB till Lunds universitet.

Huvudsyftet med försöksverksamheten var att förbättra hälsoutfall för mödrar och deras barn. Vi undersökte därför försöksverksamhetens effekter på dödligheten i ett första steg. Resultaten med avseende på mödravården var tvetydiga så vi bestämde oss för att fokusera på effekterna av spädbarnsvården. Våra resultat tyder på att den ledde till betydande minskningar av dödligheten för de barn som omfattades.

Den andra delen av projektet undersöker effekterna av försöksverksamheten på skolprestationer och arbetsmarknadsutfall. Vi genomförde digitalisering och länkning av data i stor skala (20 000 individer) och insamlandet av skoldata slutfördes inom projektet (sökandet efter personer som flyttat mellan födelse och skolgång, vilket visade sig att vara mycket tidskrävande, pågår fortfarande).

Resultaten i denna del tyder på att interventionen ledde till bättre studieresultat (särskilt i fjärde klass) och minskade sjukfrånvaron i första klass för kvinnor. På lång sikt uppnås för kvinnor en ökning i benägenheten att arbeta heltid och i sannolikheten att ha mer än folkskola – vilket i sin tur leder till betydligt högre arbetsinkomster.

Den empiriska analysen av den nationella implementeringen baseras på uppgifter om inrättandet av barnavårdscentraler av olika typ samt om andelar av gravida och spädbarn som omfattats. Dessa data har digitaliserats för projektet. Vi utvärderar effekterna av interventionen på aggregerade mått på fertilitet, graviditetens längd, mödra- och spädbarnsdödlighet. För detta ändamål använder vi aggregerade data från officiell hälso-, befolknings- och dödlighetsstatistik. Dessutom är vi intresserade av reformens långsiktiga effekter. Specifikt mäter vi reformeffekter på mortalitet med hjälp av individdata. Resultaten från den aggregerade analysen ger ingen indikation på interventionseffekter på olika kortsitkiga resultat. Däremot pekar skattningarna för individuell dödlighet signifikanta negativa effekter som är stora och tilltar i högre åldrar

Huvudresultat

Flera spin-off-projekt är fortfarande i preliminära faser, men det ursprungliga projektet har levererat tre distinkta resultat som representerar ett viktigt bidrag till litteraturen:

1. Spädbarnsvården orsakade en signifikant minskning av dödligheten under två faser i livscykeln: i tidig barndom och från 50 års ålder och framåt. Förbättringarna i barns överlevnadschanser var bestående: barn som hade tillgång till tjänsterna uppvisade inte högre dödlighet senare i livet. Dessutom ser vi denna effekt förstärkt i högre åldrar för både män och kvinnor. Med hjälp av data om dödsorsaker kan vi härleda denna minskning i dödligheten till specifika orsaker. Denna analys visar att risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar minskar för män – vilket är ett vanligt resultat i studier som utvärderar långsiktiga effekter av hälsa vid livets början. För kvinnor visar det sig att minskningen av dödligheten i vuxen ålder, som är ungefär lika stor som för män, drivs av minskad cancerdödlighet, i synnerhet cancer i det nedre magtarmkanalen. Detta är förmodligen det viktigaste resultatet beträffande dödlighet, eftersom vi kan etablera en trovärdig mekanism som löper från förbättrat näringsintag via minskad risk för gastrointestinal inflammation, vilka i sin tur är viktiga orsaker till cancer.

2. Vi finner också att förbättringen av spädbarnsvården förbättrade olika mått på humankapital under hela livet. I synnerhet kvinnor upplevde en stor och bestående ökning av arbetsinkomster, vilken delvis förklaras av en större tendens att arbeta heltid. Vår analys visar att arbetsinkomster ökade med 7 procent och att detta helt drivs av kvinnor som ökade sina inkomster med 19 procent.

3. Ökningen i arbetsinkomster som redovisats ovan - 19 procent för kvinnor - verkade vara för stort för att vara plausibel och därför försökte vi mycket noggrant att bedöma om det kan förklaras mot bakgrund av de humankapitalinvesteringar som inträffat tidigare i livet. Denna analys, som länkar effekter på olika stadier av livscykeln, utgör ett tredje viktigt bidrag ur vårt projekt. Trots liknande förbättringar i skolresultat för pojkar och flickor, åtnjöt enbart kvinnor långsiktiga förbättringar. Vi kunde visa att effekterna på kvinnors skolprestationer var koncentrerade i de delar av fördelningen som ledde vidare till realskola, medan effekterna på den manliga sidan var spridda över hela fördelningen. Med hjälp av en metod som utvecklats inom projektet kunde vi visa att denna ökning i sannolikheten att besöka realskola kan förklara minst hälften av ökningen i kvinnornas arbetsinkomster.

Spridning av resultat

Resultaten har presenterats vid ett stort antal nationella och internationella konferenser inom ekonomi -- inklusive presentationer på RES i Manchester (2014 och 2015), ESPE-konferensen i Izmir (två presentationer 2015), SOLE / EALE-konferens i Montreal (2015), den årliga konferensen för International Association for Applied Econometrics (2015 i Thessaloniki), EES-konferensen (Mannheim, 2015), Nationella Konferensen i Nationalekonomi i Umeå (2014) , årskonferensen för SHEA 2014, en workshop i Augsburg (2014) och flera mindre nationella och internationella seminarier vid nationalekonomiska institutioner (t.ex. Linnéuniversitetet samt universiteten i Hamburg, Stockholm, Stirling, Prag, Örebro, Lund), workshops (t.ex. SDU Workshop on Applied Microeconomics, Odense 2015) och konferenser. Vidare ägnade projektgruppen upplagorna 2014-17 av Essen Health Conference till ämnen som har täcks av detta projekt. Därför har forskningen också presenterats för en bred specialiserad publik på dessa skräddarsydda konferenser. När det gäller spridning till praktiker har det funnits olika aktiviteter i flera länder. Viktigast av bland dessa ären rapport och ett seminarium om projektet som organiserades av SNS 2018.

Nya forskningsfrågor

Projektet och det unika datamaterial det genererat har gett upphov till flera spin-off-idéer och -projekt.
Ett projekt handlar om den överföring av hälsochocker mellan generationer. Korrelationen av hälsa och humankapital mellan generationer är väl dokumenterad (se t.ex. Royer, 2009 och Mazumder, 2005), men de underliggande mekanismerna är inte helt klarlagda. Därför undersöker vi empiriskt överföring av hälsochocker mellan två generationer med hjälp av datamaterialet samt information om spädbarnsdödlighet vilket skräddarsytts för syftet. Vår databas omfattar två generationer med en tidsperiod på ca 130 år (den första generationen föddes mellan 1880 och 1918 och den andra generationen föddes mellan 1930 och 1934). Vi studerar huruvida miljöfaktorer under första levnadsåret i första generationen överförs till andra generationen och bidrar till andra generationens hälsa och humankapital.

Ett annat projekt innefattar en analys av effekterna av sjukfrånvaro i skolan på utbildning, inkomst och hälsa. De flesta studier undersöker effekterna av förlängningar av undervisningstiden och finner ofta små eller inga konsekvenser. Elevers frånvaro kan vara av större betydelse eftersom det påverkar studenterna individuellt (Goodman, 2014 och Aucejo och Romano, 2014). Genom att kombinera de skoldata som genererats med registerdata beräknar vi effekterna av sjukfrånvaro för ett representativt urval svenska studenter på 1930-talet. Detta är den första studien som undersöker långtidseffekter.
 
Publikationer

Bhalotra, Sonia & Karlsson, Martin & Nilsson, Therese, 2017. Infant Health and Longevity. Evidence from a Historical Trial in Sweden. Journal of the European Economic Association, Volume 15, Issue 5, 1 October 2017, Pages 1101–1157.

Bhalotra, Sonia & Karlsson, Martin & Nilsson, Therese & Schwarz, Nina, 2018. Infant Health, Cognitive Performance and Earnings: Evidence from Inception of the Welfare State in Sweden. HEDG Health, Econometrics and Data Group WP 18/06.

Andreella, Claudia & Karlsson, Martin & Nilsson, Therese & Westphal, Matthias, 2016. The Long Shadows of Past Insults: Intergenerational Transmission of Health over 130 Years. Working Paper Series 1125, Research Institute of Industrial Economics.

Fischer, Martin & Karlsson, Martin & Nilsson, Therese & Schwarz, Nina, 2017. The long-term effects of long terms: Compulsory schooling reforms in Sweden, Ruhr Economic Papers 733, RWI - Leibniz-Institut für Wirtschaftsforschung, Ruhr-University Bochum, TU Dortmund University, University of Duisburg-Essen.

Cattan, Sarah & Kamhöfer, Daniel A. & Karlsson, Martin & Nilsson, Therese, 2017. The Short- and Long-Term Effects of Student Absence: Evidence from Sweden. IZA Discussion Papers 10995, Institute for the Study of Labor (IZA).

Webbplats

https://www.goek.wiwi.uni-due.de/forschung/forschungsprojekte/