Projektet sökte ny kunskap om tidigmodern farmaci genom att rekonstruera tidigmoderna farmaceutiska färdigheter kring hantering av mediciner. Vi har undersökt varifrån i världen använda substanser kom, hur de identifierades, lagrades, hanterades, blandades och användes. Vi studerade också idé- och vetenskapshistoriskt vad medicinska substanser betydde för dem som hanterade och brukade dem. Genom att kombinera teorier och metoder från experimentell vetenskapshistoria och globalhistoria med modern farmaci sökte vi att rekonstruera det tidigmoderna farmaceutiska kunskapssystemet, både som praktik och teori.

Inledningsvis fokuserade projektet på att återskapa ett 1700-tals elixir med sju ingredienser, Hjärnes Testamentes droppar. Vi utforskade och återskapade historiska tekniker som brukades vid framställning av sammansatta mediciner, såsom vägning, pulverisering, siktning och filtrering. Samtidigt utforskades elixirets rötter i renässansens medicinska destillationskultur, samt dess användning fram till 1980-talet. I en andra fas rekonstruerade vi en mer komplex medicin, Theriac Andromachalis: ett honungsmos med närmare 80 ingredienser mestadels från växtriket men med ett fåtal ingredienser från mineral- och djurriket. Fokus för undersökningen hamnade nu på frågor kring identifikation, inköp/framskaffning och kvalitetskontroll av innehållsämnen. Detta arbete krävde även grundliga historiska undersökningar i bl.a. äldre apotekslitteratur och botaniska verk, samtidigt som det laborativa arbetet fördjupades. Parallellt undersöktes produkter, historiska prover och enskilda innehållsämnen med moderna analytiska metoder. Ett viktigt syfte med de sistnämnda undersökningarna var att se om och hur lagring och åldrande förändrar sammansatta mediciner på molekylär nivå. Åtskilliga prover har bevarats för fortsatta undersökningar, och kommer att analyseras om några år. Under projektets sista fas studerades med hjälp av expertpaneler hur produkter och innehållsämnen kan och kunde identifieras sensoriskt, alltså utifrån doft, smak, taktila och visuella kännetecken. Det laborativa arbetet har utförts vid div. för Farmakognosi vid avd. f. Läkemedelskemi, Uppsala universitet och de sensoriska analyserna vid Högskolan i Kristianstad. Därtill har vi fått låna föremål och historiska prover av Apotekarsocieteten och fått gratis tillgång till laboratorieutrustning och prover av flera andra institutioner och företag. Det är märkbart hur väl detta i grunden historiska projekt har tagits emot i farmaceutiska och medicinvetenskapliga sammanhang.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten kan sägas vara de följande

1. Vi har tydligt demonstrerat att den sensoriska erfarenheten av substansers doft och smak tillmättes stor betydelse i det tidigmoderna medicinska kunskapssystemet, och presenterat en ny teori om varför det var så.

2. Vi har bidragit till att omvärdera apotekarnas roll och status inom tidigmodern medicin som helhet.

3. Projektets tvärvetenskapliga inriktning har bidragit till metodutveckling inom det vetenskapshistorska fältet.

Tidigare forskning har i stor utsträckning diskuterat huruvida tidigmoderna mediciner var effektiva i fysiologiskt hänseende. Den typen av funderingar utgår från ett senmodernt synsätt på mediciner. Vi har lyft fram och tydliggjort att den sensoriska erfarenheten av mediciner och substanser kan användas som en sammanbindande länk för att bättre förstå det tidigmoderna medicinska systemet som en helhet, dvs inom handel, tillverkning, och konsumtion, men även med avseende på hur medicinska teorier artikulerades och användes. Våra efterforskningar har gjort det oerhört tydligt varför farmacin hörde samman med kryddhandel och likör-, kryddvins-, och konfekttillverkning.

Detta anknyter i sin tur till pågående internationell forskning som uppvärderar apotekarenas status som kunskapsproducenter och innehavare av en sammanvävd kunskap om varor, om deras hantering och användning, och om deras vetenskapliga beskrivning och klassificering.

Slutligen vill vi lyfta fram att projektets tvärvetenskapliga inriktning bidragit till metodutveckling inom vetenskapshistoria genom att bringa fältet i kontakt med metoder från farmaceutisk och sensorisk forskning, såsom t.ex. farmaceutisk-kemisk och sensorisk analys.

Nya forskningsfrågor har även genererats genom projektet. Studiet av hur historiskt använda produkter och innehållsämnen med hjälp av tränade expertpaneler kan identifieras och karakteriseras sensoriskt, alltså utifrån doft, smak, taktila och visuella kännetecken är mycket lovande. Fortsatta undersökningar har potentialen att knyta samman äldre teorier om doft och smak och om substansers medicinska verkan och funktionssätt med modern sensorisk forskning. De kan även ge upphov till moderna produkter framställda efter historiska förlagor. Vi avser att fortsätta att arbeta inom detta område tillsammans med inom fältet kunniga forskare.

Beträffande projektets internationella dimensioner vill vi nämna de följande. I ansökan aviserades att en workshop med vetenskapshistorikern Lawrence Principe skulle genomföras. Principe var knuten till Uppsala universitet under två månader VT16. Workshopen inträffade 14-16 mars 2016 vid avd. för Vetenskapshistoria och div. för Farmakognosi vid avd. f. Läkemedelskemi, Uppsala universitet, samt vid Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet. Avd. för Vetenskapshistora bidrog som medfinansiär både för vistelsen och workshopen. Förutom Principe deltog ytterligare sju forskare från fyra olika länder. De föredrag som presenterades publicerades i ett temanummer av Ambix 63:2 (2016) redigerat av Fors, Principe och H. Otto Sibum.
De internationella dimensionerna av projektet förstärktes genom att projektet delvis integrerades med ett forskningsutbyte (lett av Fors och Sibum) med CESIMA, en av Sydamerikas främsta vetenskapshistoriska miljöer. Detta innebar att vår forskning i viss mån styrdes om. Inledningsvis var vår avsikt att göra delstudier av Ostasiatiska innehållsämnen. Fokus har nu istället kommit att hamna på Sydamerika och flera resor till Brasilien med bäring på projektet har utförts.

Projektet har presenterats två gånger vid CESIMA i Sao Paulo (2015-11-18, och 2017-08-01) samt vid 25th International Congress of History of Science and Technology i Rio de Janeiro (2017 06 25). Vid samma konferens organiserade Fors, tillsammans med Silvia Waisse (CESIMA) och Georges Métailié (Centre Alexandre Koyré, Paris), ett en och ett halvdagssymposium på temat "De-centered science, for real? : Transits of mining chemistry, medicine and natural history in Europe and Latin America." Ett urval av de föredrag som presenterades kommer att ges ut som en tematisk sektion i Lychnos 2019.
Vi har också deltagit med en poster vid "Joint Natural Product Conference 2016", (Köpenhamn), 24-28 juli 2016 och med en poster vid ”Eurosense 2018”, (Verona), 2-5 september 2018.

Projektet presenterades vidare (2015-04-17) i Leiden vid konferensen "Materia Medica on the move: Collecting, trading, studying, and using medicinal plants in the early modern period". Till den uppföljande konferensen, ”Materia medica on the move 2nd edition: Amsterdam 2017” inbjöds vi att hålla en demonstrationsworkshop/plenary lecture med titeln Fac lege artis: plenary introduction. 2017-10-05. I samband med denna gjordes en kort dokumentärfilm baserad på vårt arbete, vilken kan laddas ner här:
https://www.youtube.com/watch?v=lLReaTxwhEQ

I Sverige har projektet presenterats vid högre seminarier på Stockholms Universitet (2017-01-25: Historiska insitutionen) och Uppsala Universitet (2018-10-25: inst. för idé- och lärdomshistoria) på Nordiska Medicinhistoriska kongressen i Uppsala/Sätra Brunn (2017-06-03) samt vid workshopen ”Transforming useful science, c. 1760-1840” vid Enheten för Medicinens Historia och Kulturarv, KI (2017-11-14).

Offentliga föredrag har hållits vid Hagströmerbibliotekets vänners årsmöte (2016-09-08) på Postmuseum (2017 08 24) för Sällskapet Linnés vänner (2017-12-07) och på Hagströmerbiblioteket, KI (2017-12-08). Vår forskning har presenterats i Vetenskapsradion Historia (2017-02-07; flera reprissändningar har därefter gjorts) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845209?programid=407 samt i Studenttidningen Ergo http://ergo.nu/forskning/20170403-vill-smaka-p%C3%A5-sin-egen-medicin .

Projektet har därtill varit utgångspunkt för två farmacihistoriska examensarbeten (masternivå) som handletts av Ahnfelt på div. för farmakognosi, Uppsala. Ahnfelt och Fors har också grundat företaget Antidotarium AB, vars affärsidé är att återskapa historiska apoteksrelaterade produkter och utvärdera deras ekonomiska potential.
Arbetet med projektet inleddes först ett år efter att medel beviljats pga överlappande projektfinansiering. Därför föreligger de flesta av projektets publikationer endast i manuskript. Titlar och nuvarande sidantal enligt nedan.

Ahnfelt, Fors och Karin Wendin, A Taste of Historical Pharmacy: Assessing the sensory characteristics (taste, flavor and odor) of seven plant-based pharmaceuticals commonly used during the early modern period. 6 sidor. Insänd till Journal of Ethnopharmacology. Ansökan om bidrag för open access publicering kommer att inlämnas till RJ om/när artikeln blir godkänd för publicering.

Ahnfelt, Fors och Karin Wendin, Assessing taste, flavor and odor of the famous panacea Theriac Andromachalis. 9 sidor.

Ahnfelt och Fors, The Philosophers’ Stone of the Pharmacy: Reproducing the famous panacea Theriac Andromachalis. 30 sidor.

Ahnfelt och Fors, The Alchemists Children: Gender, Knowledge and an eighteenth-century Family Heritage. 23 sidor.

Ahnfelt och Fors, Taste, smell and physiological effect of early modern medicines: a pharmaco-historical investigation into theriac and Swedish bitters. 15 sidor.

Ahnfelt och Fors, Best after, not best before: on oxidation and aging of historical medicinals. Endast arbetsmaterial och prover föreligger. Tidigast publicering 2024.