Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Syftet med projektet var att undersöka bordssamtalens ursprung, pålitlighet och äkthet. Hur och (kanske ännu viktigare) varför gjordes dessa anteckningar? Hur fick eftervärlden del av dem? På vilka sätt förändrades texten i översättningsprocesserna Vilken av de tyska versionerna är mest tillförlitlig? Vad kan vi säga om deras tillförlitlighet och äkthet?

Detta projekt har studerat en av de mest berömda källorna till Hitlers uttalande under andra världskriget, bordssamtalen, och dess ursprung, tillförlitlighet samt äkthet. Fyra versioner har publicerats så här långt: två tyska (1951 & 1980), en fransk (1952), en engelsk (1953). Alla versioner skiljer sig åt gällande innehåll och tidsperiod, och det finns ännu ingen fullständig källkritisk undersökning av bordssamtalen, och således har det hittills inte funnits någon pålitlig bedömning av vilken av dem som är mest trovärdig. Det finns åtminstone tre olika författare som alla ger motsägande versioner av hur texten kommit till och varför (men inledande undersökningar av mig har visat att näst intill all information om denna källas ursprung och kvaliteter är osäkra som bäst och ibland även direkt bedrägliga). Trots detta har nästan alla böcker om Hitler, nazismen och Tredje Riket citerat bordssamtalen i någon variant mer eller mindre okritiskt som en trovärdig källa till Hitlers mest personliga åsikter. Projektet har kombinerat källkritik med komparativ textanalys samt arkivforskning.

Projektet utvecklades i stort så som det beskrevs i ansökan; dock var det flera viktiga antaganden/hypoteser i ansökan som förändrades under projektets gång. I mötet med källmaterialet blev det uppenbart att misstanken att stora delar av bordssamtalen var förfalskningar var tvungen att justeras då den visade sig felaktig. Delar av den franska och engelska (vilken är en översättning av den förra) är visserligen fabricerade och det finns yttranden även i den tyska texten som inte rimligen kan vara Hitlers. Men i sin helhet är bordssamtalen inte förfalskningar utan är nidteckningar av saker som Hitler talade om, även om dessa filtrerats genom skribenternas förmåga att minnas vad Hitler sade samt en efterföljande redaktionell process.

Genomförande

Projektet använde sig av en stor mängd källor insamlade från både privata och offentliga arkiv i Tyskland, Frankrike, USA, Italien och Storbritannien. En betydande del av arbetet initialt gick ut på att lokalisera och få tillgång till avgörande källor i privata arkiv runt om i Europa. Kritiska analyser av källmaterialet genomfördes och vetenskapliga artiklar skrevs och publicerades.

Projektets tre viktigaste resultat

FÖR DET FÖRSTA har projektet visat att de s.k. bordssamtalen inte kan citeras som om de innehöll Hitlers ord exakt så som han yttrade dem. Detta är en viktig insikt för varje historiker som önskar analysera och förstå Hitlers ideologiska världsbild samt hans mål och avsikter under krigsåren. Dessa källor måste användas med försiktighet och kontrasteras mot andra källor för att kunna förstås och användas på ett korrekt och givande sätt. Detta var inte en insikt som tidigare var spridd bland historiker. Vidare så har projektet kunnat visa att "originalanteckningarna" saknas samt att termen "original" är malplacerad i detta sammanhang. Projektet kan visa att åtminstone delar av anteckningarna färdigställdes först flera månader efter det att de yttranden som de förmedlar hade fällts, och ytterligare text lades till vid detta senare tillfälle. Detta försvagar förstås deras värde och tillförlitlighet ur källkritisk synpunkt.

FÖR DET ANDRA har projektet visat att dessa källor innehåller tillrättalagda samt uppenbart falska yttranden, liksom lögner från "Mein Kampf" som upprepas. Innan projektet så var den dominerande uppfattningen gällande dessa källor att de innehöll ordagranna och privata (och därmed mycket ärliga och pålitliga) yttranden. Översättningarna till franska och engelska är mycket dåliga och opålitliga och innehåller direkta falsarier. Dessa versioner bör därför inte längre användas av historiker. Det visar sig även att bordssamtalsanteckningarna hela tiden hade en halvofficiell karaktär. Det är även troligt att åtminstone delar av dem var avsedda för publicering efter kriget. När det gäller de anteckningar som 1981 publicerades under den tyska titeln "Hitlers politisches Testament" (tidigare publicerade under titlarna "Le testament politique d'Hitler" (1959) och "The Testament of Adolf Hitler" (1961)) daterade i februari och april 1945 så har projektet kunnat dra slutsatsen att dessa med största sannolikhet är förfalskningar.

FÖR DET TREDJE så har projektet vederlagt ett antagande som varit vida spritt bland Förintelse-förnekare, d.v.s. att det faktum att Hitler inte talar om Förintelsen i bordssamtalen kan INTE tas som ett tecken på att han inte kände till eller inte beordrade massmorden på judarna. Bordssamtalens halvofficiella karaktär innebär att inte (trots den myt kring dem som uppnått i efterhand) kan förvänta oss något sådant öppet erkännande i dessa källor.

Resultaten av projektet innebär inte att historiker inte kan använda bordssamtalen som källor, men det betyder att när vi gör det så måste vi vara medvetna om och ta hänsyn till deras begränsade värde och deras brister. Jämförelser mellan bordssamtalanteckningarna och anteckningar gjorda vid samma tillfälle av andra i Hitlers närmaste krets (såsom Goebbels, Rosenberg eller den senares representant Werner Koeppen) visar att emedan teman ofta är de samma så skiljer de sig åt gällande ordval och även gällande tolkning. Sådana skillnader är väldigt viktiga att redovisa och vara medveten om när vi analyserar dessa källor för att utröna ideologiska och policyrelaterade frågor i Hitlers yttranden. Vi kan mycket sällan avgöra vilken version som bäst återger exakt vad Hitler sade och därför bör historikerna använda sig av samtliga versioner; inte godtyckligt välja en av dem som om det vore den enda pålitliga versionen. För det mesta har vi dock inte tillgång till parallella anteckningar, men det betyder inte att bordssamtalen därför blir mer pålitliga. Bordssamtalen är inte kanoniska texter och skall inte behandlas som sådana. Samma kritiska metodologiska principer skall fortfarande appliceras.

Nya forskningsfrågor genererade

Projektet har väckt många nya frågor framför allt av källkritisk natur gällande även andra källor till Hitler, nazismen och Tredje Riket. Hur pålitliga är exempelvis de många andra källorna av memoarliknande natur som fler av nazisterna i Hitlers innersta krets lämnade efter sig? Albert Speers memoarer har sedan länge visat sig vara opålitliga, men där återstår ännu en hel del att göra för att historikerna skall få en rättvisande bild gällande precis hur opålitlig Speer är. Vidare har projektet genererat frågor relaterade till kopplingen mellan Hitlers (och de andra ledande nazisternas) religiösa föreställningsvärld och den nazistiska ideologin, moralen och politiken – vilken betydelse hade dessa trosföreställningar inom dessa områden?

Projektets internationella dimensioner

Projektets resultat kommer (och har redan) att påverka den internationella forskningen kring Hitler och Tredje Riket på ett mycket fundamentalt vis. Ingen historiker som skriver om dessa ämnen och som använder sig av bordssamtalen som källor kan bortse från resultatet av det här projektet. Viktiga kontakter med ledande historiker i Tyskland, UK och USA har etablerats vilket garanterat att resultaten nått stor spridning.

Spridning och samverkan

Projektets resultat har redan börjat påverka den yttersta internationella forskningsfronten på området. Detta måste anses vara anmärkningsvärt snabbt då det normalt sett brukar ta tid för nya forskningsresultat att få genomslag och erkännande. Exempelvis så har den tyske historikern (tillika chefen för Institut für Zeitgeschichte i München) Magnus Brechtken refererat till delar av projektets resultat i hans bok "Albert Speer. Eine Deutsche Karriere" (p. 821) och professor Brendan Simms (Cambridge) kommer att inkludera (och ta hänsyn till) projektets huvudresultat i sin kommande biografi över Hitler. Simms bok är den första Hitler-bok som på allvar inkluderar konsekvenserna av projektets resultat. Resultaten har också spridits till en bred allmänhet dels genom att forskningen presenterats i radio liksom populärhistoriskt i kvällspressen (se publikationslistan). Ett annat sätt som resultaten fått stor och snabb spridning är att delar av projektets resultat omedelbart inkluderades i den engelska wiki-artikeln om "Hitler's table talk" (se publikationslista). Den senaste artikeln, som publicerades på tyska i den ledande tidskriften inom området "Vierteljahrshefte för Zeitgeschichte", generade dessutom uppmärksamhet i tysk dagspress i form av en artikel i "Süddeutsche Zeitung" i december 2018 (se publikationslista).