Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Projektet syfte är att undersöka djur som berättare i litterära texter med särskild fokus på de samtidigheter som uppstår när djurets och människans upplevelser av samma händelseförlopp framställs i en litterär text. Det ursprungliga materialet var hämtat från olika tidsperioder och geografiska områden med en övervikt av nutida texter skrivna av afrikanska författare med både lokal och global förankring i sina texter. De sakkunniga påpekade redan i sin granskning av projektidén att det kunde vara värt att utveckla projektet till en mer sammanhållen studie kring dessa författares texter. Då texterna dessutom alla har en mycket relevant koppling till en posthumanistisk teoribildning och använder sig av det berättande djuret i sin kritik av en politiserad diskurs kring afrikanska etniska identiteter blev detta en naturlig utveckling av projektidén. Projektet resulterar också i en monografi istället för enskilda artiklar.

Kort om genomförandet

Samtliga kapitel i monografin har presenterats på internationella konferenser och i workshops i samarbete med forskare från olika ämnesområden. Under arbetets gång har jag ingått i olika forskargrupper där fokus har varit på teoriutveckling inom det postkoloniala området (English Department Research Seminar vid Stellenbosch University och Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies vid Linnéuniversitetet) och inom humanekologi (Environmental Humanities vid Göteborgs universitet). Jag har också arrangerat och deltagit i skrivarverkstäder som hållits vid Stellenbosch Institute for Advanced Study.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten, samt ett resonemang kring detta

Inom miljöhumaniora finns nu stora förhoppningar om att den kritik av moderniteten som dagens miljökris gett upphov till kan ge större utrymme för föreställningar som återfinns i traditionella samhällen och bland urfolk. Projektets viktigaste resultat utgör ett problematiserande av detta antagande om människa-natur föreställningar i traditionella samhällen och deras nutida uttrycksformer. Istället för att romantisera de afrikanska fablerna och se dem som en form av modernitetskritik visar dessa romaner hur politiskt förtryck ofta uppstår som en följd av en essentialistisk uppfattning om afrikansk kultur. En annan viktig aspekt handlar om den litterära uttrycksformens betydelse hur föreställningar lever vidare och vilken genomslagskraft de kan få idag. Många afrikanska texter i mitt material är politiska satirer och satiren riktas ofta mot en växande tendens bland en korrupt politisk elit att förtrycka etniska och sexuella minoriteter under paroller som åberopar en ursprunglig afrikansk kultur. Ett tredje resultat av projektet handlar om den teoretiska ram som kan hjälpa oss att tolka dagens kulturella uttryck. Texter i mitt material kan läsas som en kritik av den postkoloniala Transition Narrative, där en protagonist genomlever förvandlingen från tradition till modernitet på ett genomgripande och radikalt sätt. I motsats till denna idé om det radikala brottet visar mitt material (och även annan forskning inom området) tvärtom att föreställningar som t.ex. animism tar sig nya uttrycksformer i moderna samhällen istället för att försvinna. Förhållandet människa - djur i en viss geografisk eller historisk kontext måste därför tolkas genom en analys av den litterära formen.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Projektet har främst genererat nya forskningsfrågor inom området Human-Animal Studies där komplexiteten i frågeställningar som rör det koloniala arvet är centrala. Hur vi kan närma oss den radikala skillnaden i föreställningar om människa-djur relationen som uppstod genom moderniteten där koloniserade folkslag ofta behandlades som en del av naturen och djurriket. Detta arv påverkar i sin tur frågan om från vilket håll vi närmar oss människa-djur relationen och kritiken av upplysningstidens mänskliga subjekt. Många av dessa frågeställningar har redan diskuterats inom ramen för den postmoderna teoribildningens kritik av modernitetens subjektsuppfattning. Frågor som ytterligare behöver diskuteras handlar om hur en kritik av människa-djur dikotomin ser ut från den motsatta sidan av modernitetsdiskursen.

Projektets internationella dimensioner, exempelvis kontakter, material och så vidare

De internationella dimensionerna är centrala och samtliga forskningsresultat har diskuterats internationella sammanhang på workshops och konferenser. Projektet har gett mig en stark anknytning till universitetet i Stellenbosch i Sydafrika där jag varit Professor Extraordinaire, numera Research Associate, och arbetet där har gett mig möjlighet att utveckla både den teoretiska ramen och materialvalet vidare. Jag presenterade Narrating the Animal Subject: Concurrences as Narrative Strategy och Mimesis and the Animal Double in Alain Mabackou’s Memoirs of a Porcupine vid Stellenbosch University, English Research Seminar. Ytterligare presentationer vid Stellenbosch omfattar Unclean life and animal writing in The Book of Chameleons by José Eduardo Agualusa vid Stellenbosch Dirt/Waste Colloquium i mars 2015 organiserat av Professor Stephanie Newell (Yale University) samt The Re-enchantment of the World: Animal voices in African novels vid ACLALS konferensen om hölls vid Stellenbosch år 2016. Övriga internationella kontakter omfattar Oxford University (Professor Elleke Boehmer) där jag deltog med en presentation vid Postcolonial Writing and Theory Seminar, Pennsylvania State University (Professor Rosemary Jolly) som arrangerade en panel kring New Materialism och afrikansk litteratur på MLA konferensen år 2017 och University of Dar es Salaam (East African Literature Association) där jag deltog i en konferens år 2018. De internationella dimensionerna omfattar också arbete med doktorander och masterstudenter vid Stellenbosch som i hög utsträckning rekryterats inom ett samarbetsprojekt med övriga afrikanska lärosäten. Jag kommer vidare att presentera delar av den teoretiska inledningen vid ett nordiskt symposium, Writing Repression, i Uppsala i maj 2019 som blir startskottet för ett nordiskt samarbete kring afrikansk litteratur.

Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället, samt om och hur samverkan har skett

Samverkan har skett dels med spetsforskningsgruppen Concurrences vid Linnéuniversitetet och senare inom ramen för satsningen på miljöhumaniora vid Göteborgs universitet. Båda grupperna innefattar ämnesöverskridande samarbeten med seminarieserier och doktorandutbildningar. Inom grundutbildningen har projektet resulterat i ett kursutbud inom Animal Fiction och Southern African Literatures: Environmental Perspectives. Dessa kurser kommer att erbjudas i samarbete med kolleger från Stellenbosch där vi nu också erhållit medel för att planera ett Linneaus-Palme samarbete. Projektet har också resulterat i populärvetenskapliga föredrag: Allt vi inte vet om Djur, Vetenskap de Lux, Växjö, 2015 och Omsorg om djur: En del i att bli människa, Text för en utställning om människa-djur. Jonsereds Herrgård, 2016.