Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Syftet har varit att studera kvinnors försörjningsstrategier i norrländsk glesbygd, dels i
relation till det skifte från anställning till företagande som skett i den statliga
styrningen av arbetsmarknaden, dels i relation till kön och arbetsmarknad. Norrländsk glesbygd präglas idag inte bara av regionala aspekter, utan även av nationella och globala processer, vilket medfört att befolkningskompositionen förändrats över tid. Genom att sätta dessa förändringar i relation till kvinnors arbetsvillkor så vill vi särskilt lyfta fram utlandsföddas villkor i dessa områden.

Av materialskäl har delstudie två ändrat inriktning, från att studera RUT- och LOV-reformer, till att studera finansieringen av regionala tillväxtprojekt genom de regionala strukturfonderna.

Projektets tre viktigaste resultat

1. Etableringen av konfektionsföretaget Algots AB tre norrländska fabriker (Algots Nord) 1972 var den största lokaliseringspolitiska åtgärden för att skapa arbetstillfällen för kvinnor. Det skedde på arbetsmarknader som tidigare saknat denna typ av industri. Etableringen av norrländsk teko-industri påverkades dock starkt av rådande konjunkturer. Tekoindustrin globaliserades i snabb takt och Algots gick i konkurs. Vår intervjustudie med f d Algotsanställda har visat att deras arbetsliv därefter på olika sätt kommit att präglas av denna erfarenhet samt av de strider, känslor och fackliga engagemang som blev följden av anställningen. Algotsanställningen var ofta deras första jobb, oavsett vilken åldersgrupp de tillhörde vid tidpunkten, samt gjorde att många fortsatt såg en framtid på lokalorten. Det efterföljande arbetslivet blev sammansatt av att starta arbetskooperativ, olika anställningar ofta inom vårdsektorn och telekomindustrin, anpassat till de möjligheter som funnits. Algotssömmerskornas kamp för jobben blev en nationell angelägenhet och har utmanat den urbana bilden av av social mobilisering. Detta genom att fokusera på motstånd och engagemang i mindre samhällen och hur sådana aktioner omförhandlar kroppar, platser och relationer. Algotssömmerskornas kamp har inkorporerats i kvinnorörelsens kollektiva minne. Vårt material visar dock att det finns motstridiga berättelser i enskilda minnen, skillnader som kan relateras till lokala förhållanden samt skilda klass- och generationstillhörigheter (Overud, kommande).

2. I lokaliseringspolitikens efterföljd har vi även studerat den nutida regionala tillväxtpolitiken och dess innebörder för kvinnors arbetslivsmöjligheter i norrländsk glesbygd. Under 1980- och 1990-talet utvecklades arbetsmarknads- och regionalpolitiken i en ny riktning, där kvinnors entreprenörskap blev ett snabbt växande målområde framför satsningar på lönearbete. I den nu gällande policyplanen för den regionala tillväxtpolitiken ”En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020” (N2015.31) beskrivs syftet: ”skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman”. Strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. Vi valde att studera de regionala tillväxtprojekt som fått medel genom de regionala strukturfonderna i norra Norrland 2015. Utvärderingarna av hur dessa medel fördelas konkluderar att sektorer som anställer kvinnor får lägre tilldelning än sektorer som anställer män. Trots policyplanens höga ambitioner vad gäller jämställdhet så verkar inte de mångmiljonbelopp som investeras årligen i den regionala tillväxtpolitiken ha fått önskad effekt. De målgrupper som lyftes fram i ansökningarna var ofta vagt formulerade, de arbetsmarknadssektorer som projekten riktade sig emot var oftast traditionellt mansdominerade. Unga, kvinnors och utlandsföddas underrepresentation som företagare, förstås i ansökningarna bero på bristande självförtroende och brist på förebilder, inte som orsakat av diskriminering eller socioekonomisk segregering. Vår analys av de ansökningar som godkändes av Tillväxtverket visar att de brast i förmåga att se att relationen mellan plats och kön är tydligt färgad av könade normer. Denna omedvetenhet medför att redan etablerade föreställningar kring arbete, tillväxt, kön och norrländsk glesbygd snarare stärks och återskapas (Kvist, kommande).

3. Anpassning och flexibilitet är nyckelord för att beskriva kvinnors försörjningsstrategier i norrländsk landsbygd. Det gäller också för de thailändska kvinnor som under de senaste decennierna har migrerat till norrländsk glesbygd för att sammanbo med svenska män. Våra intervjuer visar att de söker olika sätt att försörja sig, både som lönearbetare och som egna företagare. De som driver privata företag står inför utmaningar på grund av komplicerad svensk byråkrati samt av sin egen begränsade geografiska och sociala rörlighet. Bilden av dem som geografiskt rörliga har skapats genom deras transnationella förflyttning, deras migration från Thailand. I Sverige lever de dock relativt instängda liv. Ett liv i norrländsk landsbygd kräver tillgång till körkort och bil för att kunna jobba och leva ett fritt socialt liv, något de ofta saknar. I själva verket utgör de thailändska kvinnorna i studien exempel på den ultimata entreprenören, den som efterfrågas i den nya arbetsmarknadspolitiken. De uppvisar en yrkesmässig flexibilitet, har utbildat sig och skaffat de jobb eller startat de verksamheter som omständigheterna gett möjlighet till. De borde i större utsträckning kunna tillgodogöra sig stöd från den arbetsmarknadspolitik som sett det entreprenöriella beteendet som ett ideal. Men i själva verket lever dessa kvinnor långt ifrån stödet från statlig politik (Sörensson 2015; Sörensson, Overud & Kvist, kommande).

Projektet har vidare bidragit med metodologiska kunskaper, som gäller närmandet till grupper som på olika sätt är marginaliserade och/eller befinner sig i en utsatt position, för att få ta del av deras erfarenheter. Det kräver ett tillvägagångssätt som bygger på känsla och inkännande. Detta har byggts upp i studien genom uppföljande dialog och förtroende. Den akademiska kunskapen och insynen i denna grupp av thailändska kvinnor har hittills varit mycket begränsad. Med den här ansatsen har ny kunskap möjliggjorts, som visar de beroendeförhållanden dessa kvinnor lever i från hemlandet samt hur de som är permanent bosatta i Sverige upprätthåller sina sociala och emotionella familjeförpliktelser i Thailand (Sörensson & Kalman 2017).

Baserat på våra studier kan vi argumentera för att kön, klass och etnicitet har skapat och fortsätter att skapa särskilda dilemman i en region med en sårbar näringssammansättning, med krav på rörlighet och med särskilt få möjligheter till försörjning för kvinnor. Vi har visat att könsfördelningen på arbetsmarknader i Norrlands inland begränsar kvinnors arbets-, bosättnings och karriärmöjligheter och gör dem sårbara. Om det historiska fallet med Algots på 1970-talet kunde ses som en statlig åtgärd som skulle stoppa utvandringen från Norrland, kan det idag också vara relevant att se de thailändska kvinnornas inflytt till och arbete i norrländsk glesbygd, samt fråga i vilken mån staten kan underlätta deras oberoende.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Nya forskningsfrågor har lett till planeringen av ett nytt forskningsprojekt. Där vill vi undersöka relevansen av social klass i relation till plats, eftersom vi ser en ökande klassklyfta mellan stads- och landsbygdsområden. Vi hävdar att denna behöver studeras, eftersom den tenderar att generera olika världsbilder som alltmer delar landet. Denna sociala och geografiska polarisering väcker frågor om hur individer identifierar sig – i förhållande till sin klassidentitet eller i förhållande till platsen de bor på?

Projektets internationella dimensioner

Vi har under projekttiden vidareutvecklat kontakter med forskare i Tromsö och etablerat ett forskningssamarbete med ett forskningsprojekt vid Universitetet i Tromsö (Mobile Lifestyles). Det norska projektet handlar om kön och arbetsmarknadsmigration i kommuner i Nordnorge, med vilket vi kunnat sammanföra våra studier om arbetsmarknadsmigration i norra Sverige. Vi har arrangerat workshops och deltagit i konferenser ihop.

Projektgruppen har presenterat projektet på internationella konferenser i Rovaniemi (2015), Tromsö (2016), Åbo/Turku (2017) och Uleåborg/Oulu (2018).

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Projektgruppen har hållit föredrag samt deltagit i intervjuer och debattpaneler om arbetsmarknaden i Västerbotten (Kvinnohistoriskt museum i Umeå, 2018) och Norrbotten (LKAB i Kiruna). I samband med visningar av filmen Diamantfolket av Sara Jordenö (2016) deltog projektgruppen i filmsamtal med publik och medverkande i Robertsfors, Skelleftehamn och Boliden. Filmen handlar om nedläggningen av diamantfabriken i Robertsfors, den största arbetsplatsen på orten. Denna nedläggning är en del i den genomgripande omvandlingen av det svenska industrisamhället och är signifikant inte minst för norrländska samhällen. (Arr. Statens konstråd och Museum Anna Nordlander i Skellefteå).

En intervju med projektgruppen om kvinnors försörjningsstrategier i norrländsk glesbygd gjordes i ETC 2017. Se Nord, Daniel (2017) ”I Dorotea får man skapa sin egen arbetsmarknad”, ETC Umeå (2017-06-14) https://umea.etc.se/inrikes/i-dorotea-far-man-skapa-sin-egen-arbetsmarknad