Vanessa Barker

Gränsarbete: civilsamhällets roll för statsgränsernas omförhandling

Syftet med denna sabbatical är att skriva en bok som syntesiserar min tidigare forskning om gränskontroll med nytt forskningsmaterial som rör civilsamhällets roll. Projektets mål är att bättre förstå hur civilsamhälleorganisationer utmanar eller upprätthåller gränser. Det bygger vidare på men utvidgar min tidigare forskning rörande protester och gränskontroll (Barker, under tryckning); civilsamhälle och statliga strukturer (Barker 2009); gränskontroll och medlemskap (Barker 2013a); civilsamhälle och sociala rörelser (Barker 2007). Civilsamhälleorganisationer som Rosengrenska erbjuder sjukvård till papperslösa migranter och öppnar upp gränserna för icke-medlemmar genom att skapa access till rättigheter och resurser vanligtvis begränsade till medborgare och personer med uppehållstillstånd. Genom denna form av "gränsarbete" (Rumsford 2010) försöker vanliga människor att forma, förändra, förflytta, bryta ner och ibland höja gränser. De utmanar statens auktoritet att bestämma gränser och betonar att gränser är markörer för sociala relationer och inte enbart avgränsar fysiska territorier. Eftersom forskningen till stor del har fokuserat på statliga aktörer som polis, migrationsmyndigheter, förvar och fängelser för de som ska deporteras (Aas och Bosworth 2013; De Genova 2010), har vi ännu inte någon djupare förståelse för dessa sociala praktikers betydelse trots att de möjligen lägger grunden för framtida gränsrelationer. Detta projekt ämnar fylla detta tomrum.
Slutredovisning

RJ Sabbatical gjorde det möjligt för mig att tillbringa ett år i Oxford som ”visiting scholar” vid the Center for Criminology, Oxford University. Där kunde jag utveckla och sedan avsluta ett bok projekt rörande välfärdsstaten och gränser. Den stimulerande miljön och en viss geografisk distans från Sverige fick mig att delvis tänka i nya banor med fräscha perspektiv, något som fördjupade min förståelse av min forskningsfråga och dess dynamiker utifrån en bredare internationell kontext.

Boken, Nordic Nationalism and Penal Order, har som mål att förklara den dramatiska stängningen av gränsen till Danmark i januari 2016, ett beskut som utgjorde ett radikalt brott med den relativt öppna politik gentemot flyktingar och asylsökande som kännetecknat svensk politik. I ett sammanhang präglat av globalisering och migration utforskar boken hur en omfattande välfärdsstat har kommit att förstärka sina gränser på sätt som bygger på och delvis döljer en sammanblandning av kriminalisering och invandringspolitik. Boken erbjuder en teori - penal nationalism – för att förklara hur och varför kriminalpolitik används i syfte att befästa nationella projekt likt välfärdsstater. En av de centrala slutsatserna är att oro över välfärdsstatens hållbarhet i sig, dess mål att erbjuda trygghet, socialt välbefinnande och ekonomiskt välstånd, har lett till pålagor i form av bestraffning och otrygghet för de som kommer utifrån. Välfärdsstatens egna solidaritetsideal används, paradoxalt, för att framhäva en restriktiv politik mot andra.

Vidare tar boken upp den viktiga roll som civilsamhället spelat i att både stödja och utmana statens respons på flyktingar och asylsökande. Under och efter flyktingkrisens höjdpunkt har civilsamhällets insatser kompletterat, utökat och utmanat de officiella offentliga åtgärderna, ofta utifrån en uppfattad plikt att skänka omsorg och social solidaritet. På detta sätt har flera grupper sökt tänja och ändra gränserna för social inkludering och det statliga ansvaret.

Flera evenemang är planerade i samband med bokens utgivning, inklusive följande: en bok lansering på All Souls Criminology seminars vid Oxford University (jan 2018); ett bok symposium på Border Criminologies blog (nov 2017); en Author Meets Reader panel på Law & Society Association konferensen 2018 (proposed, juni 2018); en panel om boken under ”Sociologidagarna”(proposed, mars 2018); och ett seminarium om boken vid den sociologiska institutionen på Stockholms universitet (feb 2018). 

Jag planerar dessutom att använda boken för att bidra till det offentliga samtalet om de frågor som boken berör, en debatt som inte ännu på allvar uppmärksammar hur den ökade betoningen på säkerhet hotar vår lagbundna ordning i andra avseenden.

Även om boken i första hand är ett resultat av ett långsiktigt forskningsprojekt, reser den även nya frågor som kräver vidare undersökning. Frågor återstår om den framtida inriktningen av migrationspolitiken och hur denna påverkar samhället. I vilken utsträckning kommer den restriktiva migrationspolitiken att utsätta lagbunden ordning och likabehandlingsprinciper under tryck, speciellt när migrationspolitiken blir alltmer kopplad till oro över säkerhet, terror och brottslighet. Vilka effekter har en sådan politik och sådana praktiker på demokratiska principer och institutioner? Samtidigt är civilsamhällets roll och effekterna av dess agerande i respons på flyktingkrisen ännu en öppen fråga. Många grupper spelade uppenbarligen en nyckelroll genom att stödja det offentligas insatser. Men i vilken utsträckning utgjorde civilsamhället en parallell välfärdsstat genom att erbjuda service, stöd och integration? I vilken omfattning är civilsamhälleaktörer, inklusive de som söker asyl, inkluderade i den politiska processen? Med andra ord, till vilken grad är civilsamhället en service producent, i vilken mån befrämjar det integration och social sammanhållning, och/eller utgör det en politisk aktör som påverkar och formar policy?

Sammantaget blir då en fråga för framtida forskning vad en analys av kopplingarna mellan välfärd, invandring och rättssystemet säger om våra demokratiska processer och principer.

Nya projekt och internationellt samarbete
RJ Sabbatical och den färdiga boken har lett till en rad nya samarbeten, utnämningar, inbjudningar, papers och forskningsprojekt.

Till exempel, snart efter det att jag återvände till Stockholms universitet blev jag utnämnd till Associate Director of the Border Criminologies network, med bas i University of Oxford. Border Criminologies är ett nätverk av akademiker, forskare, praktikanter och de som är direkt påverkade av gränskontroller, med syftet att beforska orsaker till och konsekvenser av gränspraktiker. I denna roll har mitt uppdrag varit att ta hand om den tredje uppgiften, att nå ut till den bredare allmänheten.

Tillsamman med Professor Mary Bosworth har jag utvecklat ett nytt kommunikationsprojekt baserat på video och audio poddar. Vårt mål är att på ett bättre sätt förmedla kunskap om vår forskning och att bidra till det offentliga samtalet om reformer av kriminalrätt och gränskontroller.          

Vidare har jag blivit ombedd att gå med i NORDHOST, ett internationellt samarbete vars fullständiga namn fångar dess ämne: Nordic Hospitalities in the Context of Migration. Inom ramen för detta projekt arbetar jag med Professor Katja Franko i Oslo och Professor Maartje van der Woude i Leiden, Nederländerna, med frågor som rör civilsamhällets roll i att såväl stå emot som arbeta för utökade gränskontroller. Den sociologiska institutionen vid Oslo universitet har i detta sammanhang utnämnt mig till ”Visiting Professor” under tiden som projektet pågår.
     
Jag har dessutom blivit inbjuden att presentera och bidra med paper till den mycket prestigefyllda British Academy och den konferens som ska hållas i december 2017 på temat ojämlikhet, brott och bestraffning. Jag har också blivit ombedd att delta i en workshop rörande Transnational Legal Ordering of Criminal Justice för vilken University of California, Irvive, School of Law står som värd (september 2018). Vid detta tillfälle kommer jag kunna presentera och utveckla på en global nivå mina analyser med avseende på dess implikationer för en new global juridisk ordning.  Nyligen återvände jag från en annan internationell workshop beträffande bestraffning och välfärd vid Southern Denmark University.

För att sammanfatta har min RJ Sabbatical öppnat flera nya vägar för att utveckla och fördjupa min forskningsagenda, inklusive frågor som rör ojämlikhet, den transnationella juridiska ordningen, demokratiska processer, och hur man bättre kan förmedla forskning till det offentliga samtalet.  Jag har också kunna expandera mitt internationella nätverk och till detta hörande samarbeten.

                   

Bidragsförvaltare
Stockholms universitet
Diarienummer
SAB14-1537:1
Summa
SEK 1 139 000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
År
2014