Kärlek, kropp och begär – frågeställningar kring erotisk kärlek och kvinnors sexualitet i medeltida arabisk-islamisk litteratur
I detta projekt analyserar jag attityder gentemot erotisk kärlek och kvinnors sexualitet i arabisk-islamisk litteratur om sex och äktenskap med syftet att öka kunskapen om synen på intima relationer i den islamiska högkulturen. Framför allt undersöker jag den äldsta arabiska erotiska handboken från slutet av 900-talet, som behandlar olika aspekter av sexualitet och kärlek, medicinska, filosofiska, didaktiska, religiösa och underhållande. Denna bok finns endast bevarad i handskrifter och därför kommer jag att påbörja en textkritisk utgåva och översätta delar av den. Boken presenterar ett brett spektrum av sexuella uttryck och citerar många källor, arabiska såväl som översatta från persiska, grekiska och sanskrit, av vilka flera annars har gått förlorade. Dessutom är det ett relativt tidigt verk i den shiitiska traditionen, även om den förhåller sig mycket fritt till religionen och snarare har libertinska drag. Framför allt är boken didaktisk, författaren vill lära den belevade mannen allt han behöver veta om sex och kärlek. Den har ett unikt fokus på kvinnlig sexualitet och ömsesidig njutning, som författaren menar är nödvändig för äkta kärlek och äktenskaplig lycka och det är mannens plikt att se till att kvinnan njuter. Boken kommer att undersökas i sitt sammanhang för att bättre förstå författarens positioner och dessutom undersöks dess status i senare arabisk-islamsk erotisk litteratur.
Projektets övergripande syfte var att undersöka attityder till erotisk kärlek, inom såväl som utom äktenskapet, förståelsen av genus i litteratur om kärlek och föreställningar om kvinnors kroppar och sexualitet i förmodern arabisk-islamisk litteratur från sjuhundra till fjortonhundratalet. Framför allt syftade det på att undersöka attityder till erotisk kärlek och kvinnors sexualitet under det tidiga abbasidiska kalifatet i Bagdad och det buyidiska styret av Bagdad (750-1055) samt hur dessa föreställningar avhandlades i erotisk, medicinsk, filosofisk, religiös, juridisk och skönlitterär litteratur. Detta övergripande syfte har bevarats under projektets gång, medan de specifika frågeställningarna har modifierats till viss grad. En av de specifika frågeställningarna var att undersöka de shiitisk inspirerade kapitlen i sexhandboken Njutningens encyklopedi, som skrevs under en period när den shiitiska juridiska och teologiska litteraturen utvecklades, gynnade av buyiderna, vilket skulle kunna ge oss information om denna utveckling. Jag ansåg dock denna frågeställning vara alltför omfattande och leda bort från det övergripande syftet. Eftersom jag hittade dittills okända citat från tidiga slavköpsmanualer och samtidigt blev inbjuden att medverka i två paneler om kvinnor i den medeltida islamiska världen, bestämde jag mig för att i stället gå vidare med frågor om kvinnliga slavars situation, i synnerhet slavkonkubiner.
Under projektets första fas (2015-2016) fokuserade jag specifika områden, som sammanföll med några av projektets frågeställningar. För det första jämförde jag föreställningar om kvinnors kroppar och sexualitet i sexhandböcker från niohundra till sent fjortonhundratal, något som resulterade i ett konferenspaper och en artikel. Jag deltog i en session om kvinnor och genus på Conference of the School of Mamlūk Studies, Liège i juni 2015. Titeln på mitt bidrag var ”Women’s agency and bodily integrity in the Arabic erotic tradition up to Suyūṭī” Efter att ha arbetat vidare med detta bidrag publicerades det med titeln ”Women and men in al-Suyūṭī’s guides to sex and marriage,” i Mamluk Studies Review 21 (2018). För det andra undersökte jag slavkonkubinernas roll och attityder till sexslaveri under medeltiden, och presenterade resultatet vid två konferenser. Det första bidraget hade titeln “Concubinage and sexual slavery in medieval Arab-Islamic erotic literature”, och presenterades vid International Medieval Congress i Leeds, som nämnts ovan, det andra var “Free women and slave concubines in medieval Arabic erotic literature,” som jag presenterade i en session om slavkurtisaner och konkubiner vid MESA’s (Middle East Studies Association) 50th Anniversary Meeting, Boston, november 2016. Jag har också skrivit en artikel med titeln Slaves for Pleasure in Arabic Slave purchase and Sex Manuals from the Tenth to the Twelfth Centuries. Den är sakkunniggranskad och planerad att publiceras sommaren 2019 I Journal of Global Slavery.
Under projektets andra hälft (2017-2018) undersökte jag föreställningar om kvinnors kroppar och sexualitet under den abbasidiska eran, särskilt från sent sjuhundratal till sent niohundratal, när några centrala texter i islamsk historia skrevs, såväl medicinska, juridiska och teologiska som skönlitterära. Större delen av perioden ägnade jag åt att skriva en monografi där jag undersökte dessa texter. Den huvudsakliga källan är den äldsta bevarade arabiska sexhandboken, Njutningens encyklopedi. Monografin är sakkunniggranskad och har fått titeln Female sexuality in the early medieval Islamic world, och ska publiceras av IB Tauris sommaren 2019. Förlaget IB Tauris har länge specialiserat sig på litteratur om Mellanöstern och islam och har högt anseende inom dessa fält. De har skickat manuset till sakkunniggranskare som är experter i området och som har gett mig mycket värdefulla kommentarer. De har också hjälpt mig med språkgranskning.
Projektets viktigaste resultat är monografin om attityder till och föreställningar om kvinnors sexualitet i den äldsta arabisk-islamiska litteraturen. Det är den första mer omfattande studien om kvinnors sexualitet i dessa källor och under denna tidiga period i islamisk historia. Jag har frilagt nytt källmaterial som bara finns tillgängligt i handskrifter och dessutom har jag översatt texter som är av intresse för forskare i andra forskningsfält och för en bredare allmänhet.
Det näst viktigaste resultatet är att projektet gett mer kunskap om medeltida sexhandböcker och provar för första gången att använda dem som historiska källor. Detta kan utvecklas i framtiden, särskilt, som i det här fallet, för genushistoria, men också för social och kulturhistoria i allmänhet. Det tredje viktigaste resultatet är friläggandet av nya källor för slaveriets historia, särskilt sexslaveri, ett ämne som hittills inte blivit uppmärksammat.
Under projektets gång har jag insett genren sexhanböckers potential för historiska studier. Tyvärr är denna genre är så gott som outforskat och det finns bara någon enstaka kritisk edition så det är vanskligt att använda detta material än så länge. För att ta tag i detta problem, har jag deltagit i flera kurser om islamisk kodikologi och handskriftstradition och jag har också deltagit i internationella workshoppar. Jag blev beviljad medel för projektet Arabiska sexualhandböcker, handskriftstradition och reception av Vetenskapsrådet 2018-2021.
Andra forskningsfrågor som genererats av projektet är de tidiga abiska källorna för kvinnors muntliga tradition, som skrevs ner och förmedlades av filologer under sent sjuhundra och åttahundratal. Dessa källor behöver undersökas mer noggrant, inte minst handskrifterna. Dessutom behöver kvinnliga slavar i historien undersökas noggrannare, inte minst nu när det finns nya upptäckta källor för att undersöka sexslaveri.
Som jag har beskrivit ovan har jag presenterat alla resultat för det internationella forskarsamhället. Jag har presenterat dem för de ledande forskarna inom fältet och har fått mycket hjälp och många kommentarer som hjälpt mig att gå vidare. Eftersom min bok är den första i sitt slag och ges ut av ett ansett förlag, förväntar jag mig mycket uppmärksamhet. Jag har nu också börjat vända mig till en publik utanför forskarsamhället. Jag har deltagit i Vetenskapsradion historia och kommer att delta i Vetenskapsfestivalen i Göteborg 2019.