Syfte och utveckling av projektet

Detta forskningsprojekt syftade till att undersöka variationer i konfliktrelaterat sexuellt våld (SV) mot kvinnor, flickor, män och pojkar i stora sjöområdet i centrala Afrika. Det ställde flera sammanhängande forskningsfrågor om dominerande former av SV; i vilka sammanhang SV begås och underliggande logiker. Projektet analyserade även hur SV definieras i juridiska, politiska och akademiska diskurser. Det syftade till att öka den allmänna kunskapen om konfliktrelaterat SV genom att ge en nyanserad och mångfacetterad bild av SV i specifika kontexter. Dessa mål och frågor har kontinuerligt styrt projektet.

Genomförande

Projektets forskningsdesign baserades på olika former av data och metoder: analys av redan dokumenterade SV-fall; individuell screening med flyktingpopulationer; djupintervjuer med överlevande/offer för (sexuellt) våld genom Refugee Law Project (RLP) i Uganda, och med överlevare/offer och andra aktörer i östra Demokratiska republiken Kongo (DRK); workshops och fokusgruppsintervjuer med flyktingpopulationer i Uganda.

Den största förändringen i vår forskningsdesign var utformning och implementering av en kvantitativ datainsamling i Syd Kivu-provinsen i DRK (ett område med 20+ beväpnade grupper). Vi beslutade att göra detta då befintlig data visade sig vara mycket bristfällig (se nedan). Detta ledde till realtidsrapportering av 20 fältbaserade kontaktpersoner i samarbete med ett lokalt forskarteam i Uvira, Cireski, under ledning av Juvenal Twaibu och Oscar Abedi (mars 2016-april 2017). De använde ett fast rapporteringsformat som inbegrep ett dussintals kategorier av våld, kategorisering av förövare, liksom platser, och omständigheter kring våldet (t.ex. före/under/efter strid; festligheter/stora helgdagar; arméns lönedag; etc.). Dessutom utarbetade forskargruppen en månatlig rapport kring säkerhetsläget generellt (t.ex. militära operationer; nya eller upplösta väpnade grupper ); politisk utveckling (t.ex. besök från hög-profilerade politiker, demonstrationer) och konflikthändelser (t.ex. utveckling/intensifiering i konflikter kring lokala ledare).

Denna del av forskningen är unik eftersom det finns mycket lite kvantitativ forskning om våldsutövning som analyserar våldets former och logik. Befintliga databaser (t.ex. FN eller Armed Conflict & Event Location Database (ACLED) är dessutom ofullständiga (ACLED rapporterade exempelvis 2-3 incidenter i detta område per månad, medan vår forskning fann 40-60); och rapporterar inte omständigheter kring våldsincidenter, vilket gör det svårt att förstå logiker.

Vi använde sedan SPSS för att koda data i fyra olika dataset: Våldshändelser; Bakgrundshändelser (baserat på månadsrapporterna); Detaljer om (anonyma) offer, som möjliggör identifiering av de mest utsatta grupperna; Egenskaper hos beväpnade grupper/förövare. Detta möjliggjorde även en rumslig kartläggning av våldshändelser (t.ex. om de sker i eller i närheten av gruvområden eller marknader, grad av geografisk isolering). Dessa databaser är ännu inte offentliga, eftersom vi fortfarande finjusterar dem.

Viktigaste resultat och bidrag

1) Det sexuella våldets former, logiker och sammanhang varierar mycket, och detsamma gäller sambandet mellan SV och andra former av våld

Uvira/Fizi-projektet visar att SV drivs av en mängd olika logiker, och oftast inte kan förstås som ett medvetet vapen eller krigsstrategi. En stor del av det SV liknar (i form) det SV som begås under fredstid. Samtidigt visar projektet att det finns nära samband mellan SV och annat våld, särskilt mellan SV och egendomsbrott.

I södra Kivu var den stora majoriteten av förövarna av alla typer av våld, inklusive SV, beväpnade grupper och inte den kongolesiska armén. Många beväpnade grupper deltar i våld mot sin egen (etniska) grupp, men verkar undvika våld på vissa platser. Det fanns få fall av den typ av SV som ofta är förknippat med konflikt (t.ex. massvåldtäkt eller våldtäkt som leder till allvarliga fysiska skador). Dessutom finns det en stark korrelation mellan SV och egendomsbrott (t.ex. stöld/inbrott/beskattning) som ofta sker i offrets hem eller på vägar till/från marknader. De vanligaste typerna av SV våld var:1) inbrott där 1-2 beväpnade män kommer in i huset, stjäl värdesaker (t.ex. kontanter, get, höna) och våldtar kvinnan, och 2) kvinnor som våldtas av en eller två förövare medan de reser till eller från marknadsplatser, där de också rånas på kontanter eller varor. Dessutom observerade vi att våldtäkter ofta sker på mer isolerade platser (t.ex. jordbruksfält; vägar till/från dessa platser) under trupprörelser och ibland före eller efter plundring av nötkreatur. När det gäller våldslogik verkar det finnas en svag korrelation mellan sociala konflikter och våld mot civila eftersom mycket våld begås mot den egen (etniska) gruppen, (snarare än "fiende-gruppen"). Inkomstgenerering verkar vara en viktig logik (bakhåll, kidnappningar med lösen, väpnade inbrott; boskapsplundring var de vanligaste formerna av våld), incidenter som ibland också inkluderar SV. Mycket våld verkar delvis fungera som en kompensation för bristen på materiella belöningar till kombattanter. Nyckellogiker verkar vara opportunism; våld som utlopp för rädsla och frustration; nedbrytning av disciplin, ett tillåtande klimat i förhållande till våld och våld för att lösa personliga tvister. Medan data visar på nära samband mellan inkomstgenererande strategier och SV, problematiserar det tanken om en koppling mellan mineralutvinning och SV (uttryckt i begreppet "våldtäkts-mineraler"). Data visar att SV är kopplat till det vardagliga och vardagliga inkomstgenereringsstrategier som stöld, inbrott och beskattning, snarare än mineralutvinning.

Forskningen i Uganda stödjer i stort data som samlades in i DRK. SV inträffade sällan isolerat från andra former av våld. Vittnen talade om en rad olika former av våld som sammanflätas och får återverkningar långt efter, och som också problematiserar vanliga distinktioner mellan krig/fred,
offentligt/privat och offer/förövare. Den visar också på könsspecifika skillnader i erfarenheter av sexuellt våld och dess effekter i vardagen, liksom tillgång till stödjande insatser. Kvinnliga överlevande tenderar att förstå våldet de utsatts för som ganska slumpmässigt och ibland som drivet av förövarens sexuella begär. Manliga överlevare oftast beskriver istället ofta sina upplevelser av SV som "tortyr" och icke slumpmässigt och inte heller drivet av förövarens sexuella begär. De beskriver sig själva istället som individuella måltavlor (t.ex. kopplat till maktpositioner). Dessa skillnader återspeglar dominerande könsideologier i det aktuella samhället.

2) Den "sexuella" delen av sexuellt våld framträder som en central del av forskningen. Trots att det "sexuella" till stor del raderats från dominerande berättelser om SV, kan antaganden om "det sexuella" (som begär, nöje) ändå spåras i akademiska, politiska och juridiska förståelser av SV (& tortyr). Det "sexuella" spelar inte sällan en viktig roll i hur människor förstår logiken bakom det våld de upplevt (tydligast i forskningen som genomförts med RLP). Vilken betydelse "det sexuella" har i överlevande/offer och förövares vittnesmål, skiljer sig mycket.

3) Vanliga antaganden kring vilka gärningsmännen och offren är, liksom offrens behov är ofta ytterst förenklade. Exempelvis är män och pojkar som offer underrepresenterade i arbetet med SV globalt såväl globalt som i de konflikter som behandlas i vår forskning. Exempelvis screenades 1208 flyktingar som presenterades vid RLP under perioden Jan 2015 - slutet av juni 2016 (662f och 546m): 405 kvinnor (61 %) och 97 män (18 %) rapporterade erfarenheter av SV. Män rapporterar att de utsatts av våld av kvinnor såväl som av andra män (se 'Capitaine Abigail' nedan). De hierarkier av skador som ofta återspeglas i humanitära, rättsliga, politiska diskurser stämmer ofta dåligt överens med överlevares berättelser om de komplexa skador som SV producerar i sina olika former, sammanhang och logiker.

Nya forskningsfrågor genererade genom projektet

1) Hur kan vi bättre förstå kontinuitet och diskontinuitet mellan våld i konflikt, post-konflikt och fredstid? 2) Hur kan vi bättre förstå det "sexuella" i SV? 3) Vilka köns och heteronormativa antaganden om SV försvårar manliga offers möjlighet till stödjande insatser? 4) Hur påverkar erkännande av manliga offer och kvinnliga förövare den bredare diskussionen om kön och konflikt?

Projektets internationella nätverk

Projektet involverar ett svenskt (inklusive nära samarbete med professor Maria Eriksson Baaz, vid Uppsala Universitet) och ett ugandiskt forskningsinstitut. Vi samarbetade också med forskare baserade i Uvira, DRC (Cireski), Belgien (Dr. Judith Verweijen; University of Ghent and Sussex; Dr. Esther Marijnen, Ghent) och Storbritannien; Forskare vid RLP, särskilt David Onen Ongwech och Thierry Inongi, bidrog till det ugandiska fältarbetet. Dr Harriet Gray (York University, UK) bedrev postdoktoral forskning i samarbete med projektet, och Paula Drumond (Graduate Institute, Genève) vistades en tid vid RLP.

Teamet har kontinuerligt anslutit sig till flera globala nätverk och varit i kontakt med kollegor genom internationella konferenser, workshops och policymöten (se lista). Till exempel hölls en panel baserad på projektet vid ISA-konferensen, Baltimore, USA i 2017, och RLP-teamet hjälpte till att utveckla och delta i South-South Institute på "SV against Men and Boys" i Kambodja i 2015, Nya Zeeland i 2017 och Kampala 2019.

Spridning till andra forskare och det omgivande samhället

Forskningsteamet har presenterat sitt arbete på internationella konferenser och workshops, många utformade för att öka dialogen mellan akademi och politik/policy. Projektet var värd för 2 workshops (Sverige, 2017; Uganda 2019). Teamet har publicerat många artiklar och bok-kapitel och varit engagerat i sociala medier, bidragit till internationella policydokument och producerat video för spridning över hela världen (se lista).