PROJEKT NYCKELN TILL UPPÅKRA.
DIGITALISERING AV ETT UNIKT ARKEOLOGISKT KULTURARV.

INFRASTRUKTURENS SYFTE SAMT UTVECKLING UNDER PROJEKTPERIODEN
Syftet med Nyckeln till Uppåkra är att kvalitetssäkra och tillgängliggöra den arkeologiska dokumentationen från järnåldersbosättningen Uppåkra i Skåne. Användargränssnittet är framförallt tänkt för forskning, men materialet är även öppet för allmänheten. Plattformen består av tre delar;

1. Samtliga arkeologiska undersökningar som utförts i Uppåkra från 1934 och framåt har samlats i ett ”Undersökningsarkiv” uppdelade på år. Undersökningsytorna med tillhörande lagerkontexter har tillförts en GIS-karta i de fall digital inmätningsteknik förekommit. I arkivet finns rapporter, föremålsdatabaser, foton och skannade ritningar. I arkivet finns även samtliga analyser av naturvetenskaplig art, som C14-dateringar, metallanalyser, undersökt organiskt material samt det osteologiska källmaterialet.

2. En GIS-relaterad föremålsdatabas med 13 000 föremål av icke-järnmetaller samt enstaka föremål av andra material. Denna samling kommer från de intensiva metalldetekteringsomgångar som utfördes i plöjd mark mellan 1996 och 2014. Övriga föremålsdatabaser finns placerade i respektive mapp i ”Undersökningsarkiv”.

3. De 6611 föremål från metalldetekteringen som bär på väsentlig information har fotograferats på fram och baksida. Det är framförallt smycken, beslag mm som kan studeras dels utifrån den databas som de ingår i, och dels utifrån rumslig placering på det 40 hektar stora området. Foton finns tillgängliga i formaten RAW, TIFF och JPEG.

Samtliga tre delar av projektet nås via hemsidan. Med den stora mängden data tillgänglig kan nu målinriktad forskning bli aktuell.

PROJEKTETS RESULTAT HITTILLS
Eftersom tillståndet hos dokumentationsmaterialet inte var känt i detalj var kvalitetssäkringen nödvändig för att förlösa forskningspotentialen. Grävningarna har pågått under lång tid, byte av ansvarig personal har skett under åren, och olika dokumentationsmetoder förekommer. Projektet överbryggar detta genom digitalisering av samtliga material som utgör den viktiga rumsliga och kronologiska grunden på vilken all forskning nu kan byggas. Sammantaget har dokumentationsmaterialet fått en tydlig fysiskt samlad placering på en digital plattform, vilket är en förutsättning för framtida forskning.

En viktig och även för framtiden intressant utvecklingen av projektet är samarbetet med forskningsingenjör Johan Åhlfeldt, under projektets gång anställd vid Lunds universitet. Åhlfeldt har upprättat relationen mellan GIS-information och internet. Artefaktdatabaser med flera fält (relationsdatabaser) och GIS-baserad information är lätta att samköra på enskilda datorer. Däremot är publicering av sådana data på internet svår att genomföra. Åhlfeldts programvara tillåter användning med olika grader av närhet, dvs allt ifrån enskilda kulturlager i schakten från undersökningarna till enstaka eller kluster av föremål. Den högupplösta GIS-relaterade fynddatabasen utgör ett kraftfullt redskap för fortsatta analyser. Spridningsbilden och ytterligare upplysning om t ex relationen till andra samtida föremål eller byggnader stärker en kontextuell analys.

Syftet med den osteologiska delen av projektet var att databaslägga det omfattande osteologiska materialet. Materialet har framkommit vid arkeologiska undersökningar under åren 1934, 1996-2012 samt 2013-2019. Benmaterialet uppgår totalt till ca två ton. Majoriteten av materialet har påträffats vid utgrävningar på de centrala delarna av boplatsen i anslutning till kulthuset, nedbrunna hus och hallbyggnader och en mindre mängd kommer från medeltida lämningar samt lämningar från järnålder i ett område väster om Gamla Trelleborgsvägen. Benmaterialet består till största delen av djurben, men det förekommer även människoben i olika typer av kontexter som t ex gravar, kulthuset, nerbrunna hus och i vapendepån. Den databas som nu har upprättats innehåller uppgifter om arkeologisk kontext, art, benslag, etc, och utgör en förutsättning för fortsatt forskning på materialet. Databasen kommer att uppdateras allteftersom institutionen fortsätter gräva på platsen. Den kommer att ligga som en komprimerad fil på hemsidan.

HUR HAR INFRASTRUKTUREN ANVÄNTS, SAMT PÅBÖRJAD FORSKNING MED DENNA SOM BAS
En post-doc-forskare och en doktorand är redan engagerade med arkeologiska-historiska frågeställningar. Fil. Dr. Mikael Larsson har använt paleobotanisk information för sitt tvååriga arkeobotaniska projekt ”Den Gröna Rikedomen- agrara resurser och konsumtion i järnålderns Uppåkra”. På institutionen i Lund har doktoranden Andreas Svensson valt material från platsen för studier av metallhantverk och professionalisering i projektet ”Vid städ och ur degel- centraliserat flermetallsmide och decentraliserad multimetallitet i Skandinaviens tidigurbana samhälle”. Osteologen Lena Nilsson har efter slutförd dokumentation av benmaterialet påbörjat ett projekt med inriktning på mänskliga kvarlevor i kulturlager.

OFÖRUTSEDDA TEKNISKA OCH METODISKA PROBLEM, SAMT AVVIKELSER FRÅN DEN URSPRUNGLIGA PLANEN
Utmaningar som dykt upp har lösts vid de frekventa projektmöten som genomförts. Dokumentationen av den stora mängden ben (två ton) som sågs som svår att genomföra inom tidsramen för projektet kunde lösas med omdisponering av medel inom budgeten.

Öppnandet av hemsidan sker i november 2019, då den estetiska ”välkomstsidan” för projektet nu integreras med databaser och fotomaterial.

INTEGRERING I INSTITUTIONENS ARBETE, SAMT LÅNGSIKTIGT VIDMAKTHÅLLANDE AV INFRASTRUKTUREN
Underhållet av infrastrukturen upprätthålls av IT-enheten vid Fakulteten för Humaniora och Teologi, Lunds universitet, som bistår med back-up och stabilitet för hemsidan. Medvetenheten är hög vad gäller behovet av samordning med andra datakrävande projekt inom fakulteten.

Inför framtiden är Nyckeln till Uppåkra även nyckeln till fortsatta satsningar på platsen med större projekt. Genom en tydlig inriktning på naturvetenskapliga metoder parallellt med de arkeologiska kommer den unika sociala och ekonomiska förändringsprocessen genom tid att kunna få ett stort utrymme. Det planerade större projektet ”The Persistant Peers- Resilience and Change in Iron Age and Medieval Uppåkra” tar utgångspunkt i de nu kvalitetssäkrade materialen.

”Hallen på Höjden- dynastiers residens och domän” är det andra projektet som nu kan sjösättas. Det gäller undersökningen av en hallbyggnad intill kultbyggnaden som tidigare blivit dokumenterad. Hallbyggnaden är med sin placering en viktig del av domänens centrala liv från 400- till 900-talet. En undersökning med dokumentation av hallen, rumsligt utnyttjande av byggnaden, analys av vardagliga och exotiska ting, benrester från djurhållning och makrofossila lämningar från odling, ger en unik möjlighet att studera järnålderssamhället i process över en lång tidsperiod.

Medel söks nu för dessa båda större projekt från både privata och statliga källor.

INFRASTRUKTURTENS TILLGÄNGLIGHET OCH OPEN ACCESS- OPEN SCIENCE
Dokument och fotografier är tillgängliga som Open Access, med krav på sedvanlig hänvisning till källa.

EVENTUELLT INTERNATIONELLA SAMARBETEN
Nyckeln till Uppåkra har presenterats vid internationella konferenser, vilket ökat kunskapen om tillgängligheten. Inom järnåldernätverket ”Sachsensymposion”, etablerat 1949, har en stor mängd intressenter nåtts. Detta nätverk, och andra kontaktytor, är väsentliga för nästa steg mot forskning på det nu uppordnade källmaterialet. Särskilt ska nämnas den som bedrivs i Gamla Uppsala och på Sorte Muld, Bornholm, som är systerkomplex.

LÄNKAR TILL HEMSIDOR
Infrastrukturprojektet placeras på en egen hemsida tillsammans med information om andra satsningar på Uppåkra https://www.uppakra.lu.se/ , samt kan även nås via länkning från hemsida www.ark.lu.se.