PROJEKTETS SYFTE, UTVECKLING OCH RESULTAT
Projektets syfte var initialt att studera hur forskare med olika teoretiska och forskningshistoriska perspektiv har förhållit sig till frågor rörande t.ex. den analytiska kategorin ’religion’, emiska och etiska begrepp, religiös homo- och heterogenitet, kontinuitet och förändring samt regional variation och överregionala släktskap. I fokus stod ursprungligen hur dessa spörsmål kommer till uttryck inom ramarna för tre ”modeller” för studiet av fornnordisk religion: en indoeuropeisk skola, en pannordisk inriktning med fokus på släktskapet mellan de olika förkristna religionerna i Norden, samt en sentida trend färgad av postmoderna och fr.a. postkoloniala synsätt.

En ytterligare fråga var initialt även vad som höll samman dessa ”modeller” och av särskilt intresse var här huruvida vissa ”preparadigmatiska strukturer” inom den sistnämnda trenden potentiellt skulle kunna forma en egen skola i framtida forskning om fornnordisk religion. Så tycks dock inte vara fallet. I linje med ett påpekande som gjordes redan av RJ:s initiala externa bedömare av projektets potential, liksom även i ett samtal med RJ:s beredningsgrupp vid ett uppföljningsmöte hösten 2016, lades därför mindre fokus på de olika ”modellerna” som sådana. Istället lyftes mer specifikt fram de generella religionsvetenskapliga problemkomplex som stod i centrum för projektet (nämnda ovan) och möjliga lösningar till hur man kan förhålla sig till dessa spörsmål inom ramen för forskningen om förkristen religion i Skandinavien. Denna justering passade också väl med beredningsgruppens förslag till förändrad publiceringsstrategi, som ändrades från en monografi på svenska till 3 - 4 engelskspråkiga artiklar.

I artikeln “Lived Religion in Viking and early Medieval Scandinavia” introduceras kategorin ’levd religion’ i studiet av det förkristna Skandinavien. I den internationella religionsforskningen har denna kategori fr.a. brukats av anglosaxiska forskare med sociologiska perspektiv som är principiellt väsentliga att lyfta fram även inom den religionshistoriska fornnordistiken. Perspektivet på religion som något ”levt” löser därtill upp många både gamla och nya knutar inom forskningsfältet, såsom t.ex. frågan om religiös variation, distinktionen mellan logisk/teologisk respektive funktionell koherens, avgränsningarna mellan kategorier som ’religion’, ’folkreligion’, ’folktro’, osv. Därtill ger synen på religion som något levt delvis nya infallsvinklar på den kalejdoskopiska kristnandeprocessen i Skandinavien.

I artikeln ”Old Customs. The Vernacular Word siðr and Its Cognates in the Study of (Lived) Religion in Viking and Medieval Scandinavia”, diskuteras förhållandet mellan den allmänna kategorin ’religion’ och den inhemska termen siðr (sv. 'sed'). Denna diskussion knyter an till den allmänna internationella debatten om emiska och etiska begrepp och kategorier, varför den torde vara av principiellt religionsvetenskapligt och antropologiskt intresse. Den skandinaviska termen fvn. siðr ’sed’ avsåg under vikingatiden den nedärvda kulturen. Den levda religionen var en dimension av denna. Relationen mellan kategorin ’religion’ och vikingatidens siðr har dock under senare år aktualiserats av en rad forskare, som under inspiration av en postkolonial teoribildning anser att den allmänna kategorin ’religion’ är missvisande i en förkristen skandinavisk kontext, men däremot kan kategorisera den medeltida kristendomen i Norden. Kristnandet skulle alltså vara en övergång från ’sed’ till ’religion’. Artikeln ”Old Customs...” åskådliggör att detta är en missvisande dikotomi, bl.a. för att ’sed’ även var den inhemska beteckningen för den katolska kristendomen under medeltiden. I artikeln förespråkas istället att ’sed’ och ’religion’ bör brukas som två till varandra värdefulla komplement i studiet av båda dessa perioder.

Inom studiet av det förkristna Skandinavien har frågor om religiös variation och förändring debatterats flitigt under senare decennier och i två artiklar bidrar projektet med nya perspektiv i denna diskussion, där den förut så vanliga framställningen av fornnordisk religion som ett mer eller mindre homogent system ifrågasätts. Artikeln “Circular Flow of Tradition in Old Norse Religion” visar att religionen måste ha uppvisat stora regionala och socialt hierarkiska variationer men också utjämnande och harmoniserande drag och artikeln presenterar en modell för att tydliggöra vissa av de sociokulturella mekanismer som bidrog till sådan religiös kontinuitet, kronologisk förändring samt regional och social variation. I artikeln “Configurations of Religion in Viking Age Scandinavia” argumenteras för att religiösa variationer även existerade på ett individuellt plan, knutna till människans omväxlande sätt att relatera till sin omgivning. I det vikingatida samhället rörde sig de flesta människor mellan vissa varierande sociala, ekonomiska och kulturekologiska miljöer, som också var knutna till skiftande referensramar och uppförandekoder, behov och värdesystem. Eftersom religionen var en integrerad del av människans hela tillvaro innebar växlingen mellan dessa sociokulturella miljöer även en kognitiv och praktisk alternering mellan motsvarande religiösa subsystem, eller konfigurationer. I studien identifieras fyra sådana religiösa konfigurationer knutna till de agrara näringarna, jakten och fisket, det aristokratiska följesväsendet och krigarlivet, samt det mytiska berättandet. Mycket av det som tidigare har uppfattats som motsägelsefull information i källorna om fornnordisk religion blir på ett naturligt sätt förståeligt ur detta perspektiv och modellen torde vara av principiellt intresse även för studier inom andra religionsområden.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Bland flera möjliga frågor vill jag här särskilt lyfta fram den potential som projektets resultat har för nya och viktiga perspektiv på kristnandeprocessen i Skandinavien. Utgjorde kristendomen under en övergångsperiod en ny religiös konfiguration parallell med de inhemska konfigurationerna? På vilka sätt påverkade och formade de kyrkliga traditionerna vardagens levda religion under äldre medeltid och hur relaterade enskilda individer eller grupper av människor såsom subjektiva aktörer till det nya budskapet på sätt som inte nödvändigtvis harmoniserade med kyrkans intentioner? Vad var egentligen centralt och perifert i den vardagliga levda religionen under vikingatid och kristen medeltid? Dessa och andra forskningsfrågor hoppas jag inte minst personligen få återvända till i framtida forskningssammanhang.

INTERNATIONELLA KONTAKTER
En forskningsvistelse inom ramen för projektet ägde rum i maj 2018 vid Institutionen för skandinaviska studier (Skandinavistika osakond) vid Tartu universitet (Tartu Ülikool), Estland.

SPRIDNING AV FORSKNINGSRESULTATEN
Resultaten förmedlas genom fyra artiklar i vetenskapliga medier med Open Access i enlighet med RJ:s föreskrifter. Artiklarna sprids även digitalt genom vetenskapliga fora som t.ex. DiVA och Academia.edu. Delar av forskningsresultaten har även lagts fram som föredrag vid internationella konferenser. Resultaten har därtill kommit att utgöra ett viktigt underlag för undervisning i religionshistoria vid Stockholms universitet.