Det övergripande syftet med denna sabbatical har varit att producera en monografi som är en kritisk studie av hur bilder migrerat och transformerats när de rört sig mellan olika bildgemenskaper, mellan den vardagliga visuella kulturen och konstfältet.  Boken inkluderar fyra delstudier, som belyser processer som distribution, överflöd, adaption och succession inom olika bildgemenskaper från 1870-talet till samtiden.  I fokus ligger ett intresse för mekanismer inom sådana processer och vilka implikationer de ha för förståelsen av konstbegreppet och konsthistoriska narrativ.  

Boken inkluderar två nyckelargument, vilket avspeglas i dess titel, Travelling Images. För det första signalerar ordet ’travelling’ ett intresse för rörelse och transformation som betonar likheterna mellan kulturella artefakter och levande varelser. Boken handlar med andra ord om bilders sociala biografi, men också på en mer grundläggande nivå om konstbegreppets ekologi eller biografi.  Detta görs genom en kombination av perspektiv från konstvetenskap, visuella studier och mediestudier. Som en effekt av det berör boken såväl enskilda bildexempel vilket är vanligt inom konstvetenskap och materiella kulturstudier som processer, system, kontinuiteter och brott och alternativa historier med inspiration från mediearkeologi och kulturhistorisk medieforskning.

För det andra baserar sig boken på en särskilt förståelse av begreppet bild. Med bild avses här visuella konventioner, mönster och innehåll, oberoende av deras materiella bas och om de är ’original’, ’kopior’ eller ’reproduktioner’. Som en konsekvens används en tredelad modell, som består ’picture’, ’image’ och ’medium’. Avgörande för denna begreppsapparat är engelskans två bildbegrepp, där det ena refererar till fysiska, materiella bilder, medan det andra refererar till bild i abtrakt mening, det vill säga en idé, föreställning, design eller modell.  En materiell bild (picture) består därmed av ett innehåll och ett medium, där det senare är dess tekniska och materiella aspekter. Den främsta fördelen med detta perspektiv och begreppsbruk är det samtidigt uppmärksammar innehåll och materialitet. Boken kombinerar därmed ett intresse för bilder som materiella föremål och som visuella konventioner, mönster och innehåll.

Två betydande förändringar har gjorts under projektet gång. För det första var projektet inledningsvis inriktat på gränser, vilket också avspeglades i dess engelska titel ’Art, borders and boundaries’. Under projektets gång har jag successivt sökt tona ner och problematisera den slags binär uppdelning mellan å ena sidan bildkonst och å andra sidan vardagliga eller populära bilder som ett sådant språkbruk implicerar. Som en effekt av detta har jag successivt alltmer betonat rörelser och allt mindre gränser och gränsdragningar som sådana. För det andra har en av delstudierna förändrats. Den tredje delstudien berör fortfarande modefotografi men dess fokus, empiriska material, och tidsperiod har förändrats. Vid tiden för ansökan var detta ett paper som hade presenterats på en internationell konferens och i transformationen av detta till en längre sammanhållen text blev det tydligt att det inte var utvecklingsbart. Detta bekräftades också när den i artikelform inte blev antagen i den peer-review granskade tidskriften Fashion Theory 2016.   

Den bok som är resultaten av denna sabbatical utgör ett viktigt bidrag till forskningsfältet visuella studier genom att den kombinerar den senaste teoretiska diskursen inom fältet med detaljerade och utförliga studier av empirier. Inom visuella studier finns en stor mängd texter om hur fältet och begreppet har utvecklats över tid och vad det står för. Däremot är implementeringar av dessa perspektiv och begreppsmodeller mindre vanliga. Den föreliggande boken med sina omfattande och detaljerade studier av till stor del outforskat visuellt material utgör därmed ett viktigt bidrag till fältet. Genom att dess källmaterial framför allt är visuellt exemplifierar den också styrkan och betydelsen av bildstudier. Genom studier av visuella material, ’visuella diskurser’ så att säga, är det möjligt att diskutera och belysa historiska händelser och processer där få eller inga textuella källor finns att tillgå.

Dessutom visar boken på fördelarna med att kombinera mediehistoriska och konsthistoriska begrepp, metoder och källmaterial. Den visar därmed på hur sammanflätande mediernas och konstens historia varit under moderniteten.  De fyra delstudier som boken inkluderar behandlar nyckelhändelser och processer inom såväl mediehistorien som konsthistorien och den påvisar deras nära relationer. Sammantaget spänner boken över den period då modernismen och moderna massmedier framträder och förlorar sin betydelse och den inkluderar framväxten av nya mediatekniker och medieformat, nya estetiska ideal och nya förutsättningar för hur konst produceras och konsumeras. I vår samtid är media och medietekniker helt integrerade i definitioner av och debatter kring konst. Etiketteringar som ’new media art’, ’Internetkonst’ eller ’digital konst’ är talande exempel på det. Den föreliggande boken ger därmed en historisk bakgrund till dagens språkbruk genom att den pekar ut och exemplifierar hur konst och massmedier alltid har varit sammanflätade sedan framväxten av moderna massmedier i mitten av 1800-talet.

För det tredje lyfter boken fram ett antal paradoxer och nya tolkningar och resultat av konsthistoriska händelser, aktörer och praktiker. För det första visar den hur semi-permeabla gränserna mellan konst och den vardagliga visuella kulturen alltid varit. Som ett resultat av detta används begreppet gränsland hellre än gräns för att beskriva det område där sådana förhandlingar och transformationer tagit plats. Dessutom visar boken att föreställningarna om det konstnärliga avant-gardet som automatiskt före den stora massan behöver revideras. Tvärtom visar några av bokens studier tydligt att acceptansen för nya estetiska paradigm och nya bildtekniker har varit högre i populärkulturen än inom konstfältet. Det tycks därmed som det har varit enklare och mindre ifrågasatt att experimentera och utmana normer utanför konstfältet där inga tongivande gate-keepers i form av kritiker, museikuratorer och konstnärer funnits.

Det frågor som ställts inom projektet och dess resultat öppnar upp för en mängd nya frågor. För det första öppnar den frågan om var visuella kulturstudier står idag i relation till ämnet konstvetenskap och den tyska traditionen av bildvetenskap. Dessutom visar dess fokus på tryckt bildkultur, särskilt på magasin och tidningar, hur betydelsefull relationen mellan media och konst har varit historiskt. Det visar på behovet av att göra fler studier om konstens medialisering, inte bara i historisk tid utan också på samtidens konst, konstnärer och konstnärliga institutioner online.

Under sabbaticalperioden har jag varit gästforskare vid forskningscentret för fotografins historia och teori vid Birkbeck University i London. Därtill har jag varit gästforskare vid Institutionen för mediestudier vid Goldsmith University. Genom mina kontaktpersoner på Goldsmith, professor Joanna Zylinska och Patrizia di Bello på Birkbeck har jag fått delta i seminarier, presenterat min forskning och även blivit introducerad till en rad andra forskare, seminarier och konferenser.

Vistelserna i London har därutöver varit avgörande för mina arkiv och litteraturstudier inom projektet. Tillgången till samlingarna på Victoria and Albert museum, National Art Library och British Library har avsevärt höjt kvaliteten på mina studier och därmed gjort dem relevanta för det internationella forskningsfältet på ett helt annat sätt.

Dessutom har jag under mina arbetsperioder i London tagit kontakt med forskare från en mänga andra institutioner och universitet (South Bank University, University of Southhampton, University of Westminster, Oxford University, Kings College, University College of London, AAH, Victoria and Alberts museum).  En direkt effekt av dessa möten är det seminarium om skandinavisk modefotografi som jag arrangerade tillsammans med Eugénie Shinkle som är reader in Photography vid University of Westminster i december 2016. https://www.westminster.ac.uk/events-and-exhibitions/scandinavian-fashion-photography-study-day För närvarande arbetar jag och Shinkle med att skriva ett book-proposal som kommer att skickas in till Bloomsbury under våren 2017.

Som ett resultat av kontakter jag skapat i London är jag även inbjuden av Sunil Manghani, en av samtidens mest framträdande forskare inom visuella studier, att hålla en gästföreläsning på Winchester School of Arts/University of Southampton i maj 2017. Jag är även inbjuden av professor Christoph Wagner att göra ett inspel i föreläsningsserien “Challenging the Iconic Turn. Neue Perspektiven auf das Bild” på universitetet i Regensburg i december 2017.

Forskningsprojektet och relaterade ämnen har presenterats på tio konferenser, seminarier och gästföreläsningar under 2015 och 2016. Vissa av dessa har varit öppna för allmänheten (Birkbeck University, Goldsmith University, Alto University, University of Westminster) medan andra har varit inomvetenskapliga evenemang (Lund university, Stockholm University, Södertörn college, Alto University, NTNU/Trondheim).

Den enskilt viktigaste publikationen inom projektet är monografin Travelling Images. Bokmanuset är antaget för publicering av Manchester University Press där den kommer att ges ut i serien Rethinking Art’s Histories under 2017-2018. Under sabbatical-perioden har jag även publicerat ett antal artiklar. Ett första utkast till ett av kapitlen i boken publicerades i Konsthistorisk tidskrift 2016 (85:2). Därtill har jag skrivit två artiklar som direkt anknyter till bokens kombination av mediehistoriska och konsthistoriska ansatser men som rör andra empirier. I den ena, en artikel författad 2014 och publicerad i Culture Unbound 2016 (8:1), argumenterar jag för hur förståelsen av fotografiska bilder förändras genom en mediehistorisk kontextualisering. Jag har även skrivit ett bidrag till antologin The Power of the In-Between: Intermediality as a Tool for Aesthetic Analysis and Critical Reflection som kommer att ges ut av Stockholm University Press 2017. Mitt bidrag rör litografiska reproduktioner av konst under 1870-talet och diskuterar hur dessa förmedlar skiftande förståelser av olika konstnärliga medier. Den bok och de artiklar som är resultaten av forskningsprojektet har alla publicerats genom internationellt renommerade, peer-review granskade förlag och tidskrifter.