Rumsliga perspektiv på mellanhänder och 'kuratorer' i värdeskapande processer
Intermediation, place and value creation: Exploring the processes and spaces of 'curation'

Projektets syfte och mål
Detta forskningsprojekt har fokuserat på kurateringsprocesser och undersökt den roll som intermediära processer, aktörer och rum spelar för att sortera, filtrera och skapa värden. Begreppet kuratering (jmf kurator) uppmärksammar de relationella och rumsliga sammanhang som är viktiga för värdeskapande. I det här projektet har vi beaktat de fysiska, virtuella och tillfälliga rum där interaktioner och värdeskapande processer sker.
Empiriskt har projektet fokuserat på tre unika men relaterade branscher (konst, musik, hifi-utrustning) som utgör betydelsefulla komponenter i Sveriges kreativa ekonomi. Urvalet av branscher baseras på att deras verksamheter kännetecknas av mättade marknader, intensiv global konkurrens och där konsumenterna ställs inför marknaden i det närmaste oöverskådliga utbud. I dessa branscher existerar en rad traditionella och framväxande kuratorer som filtrerar detta utbud, underlättar utvärderandet av i högsta grad subjektiva och symboliska produktkvaliteter och på så vis tillskriver specifika produkter dess värde(n).
Då intermediering och mer specifikt kuratering generellt har undervärderats inom ekonomisk geografi har vi utvecklat en explorativ forskningsdesign med intentionen att nyansera befintlig förståelse samt utveckla nya insikter i relation till kuratering. Kvalitativa metoder (t.ex. djupintervjuer, deltagande observation, netnografi) samt kvantitativa metoder och källor (t.ex. branschdata) har använts för att samla in data i relation till en rad kuratorer som verkar i de tre fallbranscherna.
Projektets forskningsfrågor har primärt rört tre områden:
Vad är kuratering och vilka former tar det?
Vilka aktörer utför kuratering?
Var sker kuratering och hur ska vi förstå dess förhållande till rummet?

Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser

Vad är kuratering?
Ordet "kurator" härstammar från det latinska verbet "curare", vilket enkelt uttryckt betyder att ta hand om och associeras traditionellt med konst och museisamlingar. Över tid har dock kuratorernas roll delvis förändrats - från att bevara och arkivera konst till att välja, utvärdera, visa upp och kontextualisera produkter på en marknad. På senare tid har konceptet i ökande utsträckning även kommit att appliceras inom olika branscher såsom musik, mode, mat och hantverk, inte minst inom t.ex. konsumentmarknader.
Detta projekt har närmat sig definitionen av kuratering från två perspektiv – genom en litteraturöversikt samt analys av det insamlade empiriska materialet. Till exempel identifierade litteraturöversikten inte mindre än 80 termer relaterade till kuratering. Baserat på denna litteraturöversikt samt det insamlade empiriska materialet har vi nått fram till en förståelse av kuratering som innebär omsorg om objekt och processer samt att tolka, översätta, gestalta och bekräfta marknader genom strategiska praktiker t.ex. söka upp, upptäcka, filtrera, sortera, organisera och utvärdera produkter. I slutändan tillskriver dessa metoder värde(n) till specifika produkter genom kontextualisering och olika legitimeringsprocesser.

Vilka är kuratorer?
En viktig insikt som projektet gjort är att de tre studerade branscherna (konst, musik och hi-fi) befinner sig i olika omvandlingsstadier där traditionella mellanhänder delvis ersätts av nya aktörer och strukturer. Denna omvandling kan sammanfattas i två överlappande processer. För det första har teknisk utveckling lett till vad som kan beskrivas som en demokratiseringsprocess av kuratoriska metoder och processer. Detta kan leda till en process av "de-koncentration" i den meningen att teknisk utveckling till synes öppnar upp informations- och kommunikationskanaler för ett ökat antal aktörer och individer och därmed potentiellt demokratiserar informations- och kunskapsflöden. Något förenklat kan man hävda att "vem som helst vara en kurator", något som också framträder i det snabba framväxandet av nya kuratorer. Även om gränsen mellan amatörer och professionella kuratorer suddas ut leder de-koncentrationen av kuratoriska processer samtidigt till de-professionalisering. För det andra argumenterar vi för en ytterligare och något motsägelsefull utveckling. Även om tekniken möjliggör ett mer intensivt deltagande av ett ökat antal individer och aktörer byggs nya maktstrukturer upp och traditionella hierarkier transformeras och/eller återupprättas. Nya och traditionella kuratorer i förändring skapar nya maktstrukturer och "kuratoriska allianser" som motverkar de potentiella demokratiska aspekterna av teknisk utveckling.
Samtida kuratoriska processer och aktörer kännetecknas av deras "multipla positionaliteter" då teknisk utveckling och tillhörande de-professionalisering möjliggör hybriditeter mellan olika positioner som producent, mellanhand och konsument/användare. Detta leder till olika former av samproduktion (co-production), skapande och gemensam kuratering (co-curation). Exempel på dessa mellanhänder är återförsäljare/butiker, auktionshus, museer, gallerier, onlineplattformar, influensers, mässor, konferenser, arenor, streamingtjänster, festivaler, bloggar, tidskrifter etc. Mer specifikt har forskningsprojektet studerat kuratorer som skivbutiker, privata konstsamlare, kommersiella konstgallerier samt online-forum med fokus på avancerad ljudutrustning.

Var sker curation?
Detta forskningsprojekt betonar den rumsliga dimensionen av kuratering med fokus på fysiska, virtuella och temporära rum. Begreppet kuratering visar hur den samtida ekonomin huvudsakligen är flerskalig och sammanlänkad. Till exempel har vi funnit att traditionella rum i allt högre grad ersätts av nya, inte minst, virtuella rum. Forskningsprojektet har identifierat hur kuratoriska processer och aktörer samt var dessa processer sker kan ses som överlappande. I förhållande till detta är nyckeln att de olika processerna är kompletterande snarare än ersätter varandra. I förhållande till de specifika rumsliga dimensionerna som studerades fann vi att permanenta fysiska rum är centrala för hur ekonomiska och kulturella aktiviteter utvecklas och processer sker. Fysiska miljöer, t.ex. butiker, är centrala för var konsumenter och producenter möts och värde utbyts och fysiska miljöer som museer och gallerier är utgör betydelsefulla platser för värdeskapande samt kommunikation och bevarande av dessa värden. Internet har lett till att virtuella rum så som webbplatser, forum, sociala media etc. utgör högst verkliga mötesplatser och interaktiva rum. Virtuella rum blir allt viktigare för handel och återförsäljare samt för hur produkter är kuraterade. Temporära rum signalerar vikten av evenemang och tillfälliga möten för att konfigurera ekonomiska branscher och kulturella områden. Specifika events, t.ex. mässor utgör viktiga mötesplatser där processer för urval, filtrering och presentation äger rum och där värden skapas, förhandlas och kommersialiseras.

Nya forskningsfrågor
Även om detta projekt har lett till viktiga insikter och förståelse i relation till kuratoriska processer och metoder har det genererat nya, mer detaljerade och nyanserade forskningsfrågor. En generell uppmaning är att ytterligare utforska de komplexa socioekonomiska geografier som formar samtida värdeprocesser och de främst urbana kontexter i vilka kuratoriska metoder och processer utvecklas för och anpassas till. Utmaningen för rumsligt initierad forskning är att utveckla ett perspektiv som förstår och förklarar marknader där många olika typer av aktörer möts och där interaktionen samtidigt sker i olika utrymmen och sammanhang. Inte minst är det viktigt att lyfta blicken från ett rumsligt fokus på det urbana och nyansera vår förståelse för hur platser utanför det urbana utgör betydande platser för både innovation och kuratoriska processer.
Mer specifikt bör vidare studier på området innefatta frågor om hur olika kuratorer interagerar med varandra samt hur de interagerar med producenter och konsumenter eller hur enskilda konsumenter engageras (medvetet eller omedvetet) genom olika kanaler, t.ex. sociala media.
Från ett systemperspektiv är det relevant att studera hur kuratorer positionerar sig inom och i relation till globala produktionsnätverk eller lokala produktions- och konsumtionssystem. Generellt behövs fler studier av hur kuratorer skapar och kommunicerar värden på marknaden inte bara för sig själva utan för producenter, konsumenter, specifika produkter och plattformar, inte minst i olika rum t.ex. butiker, stadsdelar och städer.
Förutom att utveckla ännu mer robusta konceptualiseringar av kuratering inom specifika kontexter, kan en mer komplett bild av kuratering utvecklas genom att jämföra och kontrastera kurateringsrelaterade aktiviteter, processer, motivationer, värden och rumslig dynamik mellan olika branscher och marknader, både i branscher relaterade till kulturella och kreativa industrier, men även genom studiet av andra branscher.
Forskningen i detta projekt representerar ett brett spektrum av intermediära aktörer och typer av aktiviteter. Den visar att den tekniska utvecklingen i viss mån har demokratiserat produktionen av kulturellt innehåll och har till viss del styrt fördelningen av resurser i den kreativa ekonomin. Samtidigt är det uppenbart att kontrollen över dessa processer huvudsakligen ligger hos ett fåtal aktörer och att den fortsätter att koncentrera ekonomiska resurser. Detta leder oss till frågan om befintliga och förändrade maktstrukturer i förhållande till kuratoriska processer. Här betonas behovet av att ta ytterligare steg för att förstå de grundläggande strukturer och mekanismer som styr kuratoriska processer med avseende på t.ex. klass, ras, kön och socioekonomisk bakgrund.

Spridning av forskning och resultat
Resultaten av detta projekt har bidragit till bredare akademiska diskurser såväl som icke-akademiska sammanhang. Resultaten har publicerats och spridits främst genom artiklar i högt rankade internationella akademiska tidskrifter som spänner över flera discipliner t.ex. Journal of Cultural Economy, Journal of Consumer Culture, Geoforum och Environment och planering A, men även genom andra publikationer som böcker och bokkapitel.
Forskning och resultat har också spridits genom nationella och internationella konferenser och workshops. Mer specifikt har forskargruppen organiserat sessioner i internationella konferenser med fokus på frågor relaterade till kuratering. Forskargruppen har också varit ansvarig för att inrätta och organisera ett årligt kollokvium och ett internationellt forskningsnätverk där frågor relaterade till kuratering har diskuterats och forskats. Detta forskarnätverk har även resulterat i utgivningen av boken "Culture, Creativity and Economy" (kommande 2021) som bl.a. lyfter frågor relaterade till detta forskningsprojekt.
Strategierna att sprida forskningsresultaten har också involverat publikationer och deltagande i icke-akademiska sammanhang.

Publications
Books
Hracs, B. J., Seman, M. and Virani, T. (2016) "The Production and Consumption of Music in the Digital Age." Routledge.
Hracs, B. J., Brydges, T., Haisch, T., Hauge, A., Jansson, J. and Sjöholm, J. (Eds) (Forthcoming 2021) Culture, Creativity and Economy. London, Routledge.

Book chapters
Comunian, R., England, L. and Hracs, B. J. (Forthcoming) Cultural Intermediaries revisited: Lessons from Cape Town Nairobi and Lagos. In Hracs, B. J., Brydges, T., Haisch, T., Hauge, A., Jansson, J. and Sjöholm, J. (Eds) Culture, Creativity and Economy. London, Routledge.
Hracs, B. J. and Jakob, D. (2015) 'Selling the Stage: Exploring the spatial and temporal dimensions of interactive cultural experiences.' Spatial Dynamics in the Experience Economy. Eds Lorentzen, A., Schrøder, L. and Topsø Larsen, K. New York: Routledge: 71-87.
Jansson, J. & Gavanas, A. (Forthcoming 2020) The development of electronic dance music in Stockholm: Curated by pioneers, spaces and resistance, in Hracs, B. J., Brydges, T., Haisch, T., Hauge, A., Jansson, J. and Sjöholm, J. (Eds) (Forthcoming 2021) Culture, Creativity and Economy. London, Routledge.
Jansson, J. & Power, D. (2017) Ett ekonomisk-geografiskt perspektiv på intermediära processer och 'kuratorer' in Borén, T. (ed.) Urban utveckling och interaktion. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. Ymer 2017, årgång 137. pp. 111-128.
Jansson, J. & Waxell, A. (2017) "A framework for quality-based regional competitiveness" in Huggins, R. & Thompson, P. (eds.) Handbook of Regions and Competitiveness. Edward Elgar. pp. 332-347.
Sjöholm, J. (2018) Making bodies, making space and making memories in artistic practice. In (eds) Price, L & Hawkins, H (2018) Geographies of Making, Craft and Creativity. Routledge.

Articles
Brydges, T. Hracs, B. J. and Lavanga, M. (2018) 'Evolution versus Entrenchment: Debating the impact of digitization, democratization and diffusion in the global fashion industry.' International Journal of Fashion Studies 5(1): 365-372.
Brydges, T. & Sjöholm, J. (2019) Becoming a personal style blogger; changing configurations and spatialities of aesthetic labour in the fashion industry. International Journal of Cultural Studies 22(1): 119-139.
Hracs, B. J. and Jansson, J. (2020) Death by Streaming or Vinyl Revival? Exploring the Spatial Dynamics and Value-Creating Strategies of Stockholm's Independent Record Shops. Journal of Consumer Culture 20(4): 478-497. Open access.
Hracs, B., Jansson, J. & Sjöholm, J. (Forthcoming) "Curation: a comparative approach to art, music and high-end audio equipment" (Forthcoming in international peer reviewed journal).
Hracs, B. J. and Webster, J. (2020 - Online First) 'From Selling Songs to Engineering Experiences: Exploring the Competitive Strategies of Music Streaming Platforms.' Journal of Cultural Economy. Open Access.
Jansson, J. (2019) "The online forum as a digital space of curation". Geoforum 106: 115-124. Open access.
Jansson, J. (2014) "Temporary events and spaces in the Swedish primary art market". Zeitschrift für Wirtschaftsgeographie (The German Journal of Economic Geography) 58(4): 202-215.
Jansson, J. and Hracs, B. J. (2018) Conceptualising Curating in the Age of Abundance: The Case of Recorded Music in Sweden' Environment and Planning A 50(8): 1602-1625. Open access.
Joosse, S. and Hracs, B. J. (2015) Curating the quest for 'good food': The practices, spatial dynamics and influence of food-related curation in Sweden. Geoforum 64, 205-216.
Pasquinelli, C. & Sjöholm, J. (2015) Resilient practices in transforming cities: An insight into the case of visual artists' professional lives, strategies and spaces in London. City, Culture and Society 6(3): 75-81.
Power, D., Ibert, O., Hess, M., Kleibert, J. M. & Müller, F. C. (2019) "Geographies of dissociation: Value creation, 'dark' places and 'missing' links". Dialogues in Human Geography. 9(1): 43–63. https://doi.org/10.1177/2043820619831114.
Power, D., Lange, B. & Suwala, L. (2014) "Geographies of field-configuring events". Zeitschrift fu¨r Wirtschaftsgeographie, 58(4): 187–201.
Waxell, A. (2016) "Writing up the region: anchor firm dismantling and the construction of a perceived regional advantage in Swedish news media". European Planning Studies, 24(4): 742-761.

Working Papers
Brydges, T., Hauge, A. & Hracs, B. J. (2020) 'Purveyors of Cool: Independent Fashion Retailers and Neighbourhood Change.' Published in the Economy, Society and Governance Research Group Working Paper Series (University of Southampton).

Popular science and other publications
Eling, L. 2017. Ett spel för gallerierna - En studie av det svenska konstsystemet genom Moderna Museets samlade verk 2012–2016. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
Jansson, J. (2020) "Debatten om konstmuseet saknar helhetsperspektiv". UNT 2020 04 16.
Jansson, J. (2020) "Konstmuseet behöver inte stå ensamt". UNT 2020 10 15.

Web pages
Research gate: https://www.researchgate.net/project/Intermediation-place-and-value-creation-Exploring-the-processes-and-spaces-of-curation
Johan Jansson: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N0-540,
Brian Hracs: https://www.southampton.ac.uk/geography/about/staff/bjh1y13.page, http://brian-hracs.squarespace.com/
Dominic Power: https://www.su.se/profiles/dpowe-1.282769
Jenny Sjöholm: https://liu.se/medarbetare/jensj40