Projektets huvudsyfte har varit att förstå sig närmare på begreppet skada och dess etiska relevans. Det finns en livaktig filosofisk debatt om vad det innebär att en händelse skadar en person, men i denna debatt har inte den etiska relevansen hos skada diskuterats ingående. Det finns även många moralfilosofiska debatter där den etiska relevansen hos skada är en given förutsättning, men i dessa diskussioner diskuteras sällan vad skada består i. Genom att granska vilken etisk relevans, eller irrelevans, hos skada som olika skadeteorier medför, har vi velat fördjupa och sammanbinda dessa olika diskussioner.

Projektledare har varit Jens Johansson. Andra projektmedlemmar har varit Per Algander (postdoc), Katharina Berndt Rasmussen (postdoc), Erik Carlson och Björn Petersson. Projektet har varit en integrerad del av verksamheten vid Filosofiska institutionen i Uppsala och många olika slags aktiviteter har ägt rum inom och i nära anslutning till projektet. Vi arrangerade en tvådagarskonferens i Uppsala 2016, där föredragen hölls såväl av projektmedlemmarna som av fyra specialinbjudna deltagare i den internationella skadedebatten. Konferensbidragen kommer att utgöra ett specialnummer av tidskriften Ethical Theory and Moral Practice. År 2018 arrangerade vi en tredagarskonferens, med tre parallella sessioner, vilken huvudsakligen handlade om döden och dess eventuella skadlighet. Per Algander har arrangerat en informell läsgrupp, som även dragit till sig flera kolleger utanför projektet. Många av våra egna texter och andra texter av relevans för projektet har också lagts fram vid institutionens forskarseminarium i praktisk filosofi. Flera av uppsatserna inom projektet har samförfattats, i några fall med filosofer utanför projektet. Open access har säkerställts genom avtal med relevanta förlag och genom publicering i DiVA och på projektmedlemmarnas akademiska hemsidor (inom kort).

Det första av projektets tre viktigaste resultat gäller standardteorin om skada, den kontrafaktiska teorin. Att en händelse, exempelvis en handling, skadar en person innebär enligt denna teori att personen skulle ha haft det bättre om händelsen inte hade ägt rum -- personens "välfärdsnivå" skulle ha varit högre. Flera projektmedlemmar argumenterar i olika artiklar för att denna teori, liksom diverse varianter av den som föreslagits i litteraturen, är oförenlig med några mycket rimliga påståenden om den normativa relevansen hos skada. Till exempel är teorin oförenlig med att om ett handlingsalternativ gynnar en person och ett annat handlingsalternativ skadar personen, så finns det skäl att välja det första snarare än det andra handlingsalternativet.

Det andra av projektets tre viktigaste resultat avser det så kallade icke-identitetsproblemet inom populationsetik. Problemet och dess namn härstammar från det faktum att många handlingar påverkar vilka personer som kommer att finnas i framtiden. En miljövänlig policy kan visserligen leda till högre total välfärd hos framtida generationer än en mindre miljövänlig policy, men de två alternativa framtidsscenarierna kan mycket väl innehålla helt olika personer. I så fall verkar det mindre miljövänliga alternativet inte påverka någon framtida individ till det sämre. Ändå är det mindre miljövänliga alternativet rimligen moraliskt fel. En rad filosofer, som i övrigt intagit motsatta positioner i denna debatt, har velat hantera detta problem med hänvisning till den normativa vikten hos skada. Vi argumenterar dock på flera olika sätt för att denna infallsvinkel är högst problematisk. Om icke-identitetsproblemet alls har en skadebaserad lösning så behöver vi anta metafysiskt extravaganta objekt som de flesta filosofer är ovilliga att medge existensen av.

Det sista av projektets tre viktigaste resultat handlar om skada och diskriminering. Katharina Berndt Rasmussen visar hur vi kan förklara det moraliskt felaktiga med diskriminering med att den som blir diskriminerad blir skadad oavsett om det påverkar hans eller hennes välfärd. Denna ansats fordrar, och ger därmed indirekt stöd åt, en teori om skada som i motsats till mer traditionella teorier inte uteslutande baserar sig på välfärd.

Av de nya forskningsfrågor som projektet har aktualiserat kan särskilt lyftas fram frågan om vad som närmare bestämt krävs för att vara ett välfärdssubjekt, att ha en välfärdsnivå. Har något till exempel automatiskt en neutral välfärdsnivå, snarare än ingen välfärdsnivå alls, om det inte har en positiv eller negativ välfärdsnivå? Kan kollektiv av personer eller växter eller icke-organiska objekt ha en positiv eller negativ välfärdsnivå? Detta ämne har viktiga följder för flera frågor inom såväl tillämpad etik (t.ex. bioetik och miljöetik) som inom mer teoretiskt inriktad moralfilosofi (t.ex. strukturella frågor inom axiologi).

Projektets internationella dimensioner yttrar sig till att börja med i att de allra flesta publikationerna finns i internationella tidskrifter och antologier. Vi har presenterat våra arbeten vid konferenser och institutioner i bl.a. USA, Storbritannien, Tyskland, Portugal, Nederländerna, Danmark och Tjeckien. De projektrelaterade konferenserna i Uppsala 2016 och 2018 hade åtskilliga deltagare från utländska lärosäten. Det ovannämnda specialnummer av Ethical Theory and Moral Practice, som är baserat på den ena konferensen, har en australiensisk gästredaktör och flera amerikanska artikelförfattare.