Skandinaviens roll i de europeiska kopparnätverken under bronsåldern

Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Det övergripande syftet var att få en bättre förståelse kring metallens proveniens och importvägar under olika faser i Skandinaviens äldre bronsålder. En utgångspunkt var de nya och delvis kontroversiella analysresultat som framkommit i olika projekt åren innan som pekade ut andra regioner än t.ex. de centraleuropeiska gruvororna som leverantörer av koppar till Skandinavien. Istället framträdde en komplex bild av förbindelser mellan Skandinavien och andra delar av Europa där flera regioner varit leverantörer av koppar. För att ytterligare fördjupa och undersöka om det fanns skillnader i importmönstret för olika delar av Skandinavien, eller kronologiska variationer, har detta projekt fokuserat på material från den nordiska äldre bronsåldern, 1700-1100 f.v.t.

Projektets genomförande

Med utgångspunkt i huvudsyftet valdes några, i Skandinavien, vanligt förekommande föremålskategorier ut för analys. Provtagning gjordes i samarbete med museer i Sverige, Norge och Danmark. De inledande analysresultaten blev vägledande för de efterföljande urvalen och påverkade vilka områden med råvaror som framträdde som mest relevanta och hur insatser med kompletterande analyser av referensmaterial prioriterades. Det senare genererade också flera internationella kontakter som visade sig vara väsentliga för projektets utveckling. Resultaten från blyisotop- och spårämnesanalyser av totalt 230 prover (varav 168 från Skandinavien) har kontinuerligt tolkats, utvärderats och jämförts med referensdata och i relation till arkeologiska frågeställningar kring typologi, kulturella kontakter, kopparnätverk samt social organisation och kännedom om när olika gruvområden var i drift.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten

De nu analyserade föremålen från Skandinavien och från utvalda potentiella kontakt- och proveniensområden, i kombination med nya referensdata, har resulterat i att vi har stöd för att delvis revidera tidigare tolkningar kring proveniens och kontaktvägar.

Skandinaviska artefakter som typologiskt kan jämföras med karpatiska visar t.ex. inte på det gemensamma ursprung som tidigare framförts. Inte heller kan teorier angående att gruvområdet i Mitterberg i Österrike primärt försett Skandinavien med koppar bekräftas. Våra resultat visar otvetydigt att det endast är enstaka föremål som har sådant ursprung. Projektet har också reviderat tidigare tolkningar om att södra Spanien och Sardinen varit viktiga kopparleverantörer. Signaturerna visar dock att dessa kan vara troliga ursprungsområden för ett mindre antal föremål.

Den komplexa bild där flera regioner varit leverantörer av metall till Skandinavien har nu delvis kunnat revideras och nyanseras. Under äldre bronsålder, fram till och med 1600 f.v.t , visar resultaten dock en komplex bild där flera olika kopparleverantörer framträder. Dessutom finns det skillnader mellan olika delar av Skandinavien med koppar från brittiska öarna men också från det karpatiska området och gruvor i Österrike. Men, en markant förändring sker dock kring 1500 f.v.t (period II) då importen allt mer domineras av koppar från italienska alperna; ett område där brytning och smältning av koppar växer fram.

Ett betydande resultat och som är helt avgörande, är tillgången till referensdata. En slutsats är därför ett skriande behov av en gemensam databas. I samarbete med Prof. Artioli vid Università di Padova har projektet påbörjat ett samfinansierat arbete med att färdigställa en sådan.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

De nya resultaten kring proveniens har medfört att vi för vissa perioder delvis fått revidera tolkningarna kring kontaktvägar och metallnätverk som tidigare föreslagits. Nya resultat som pekar mot att Skandinavien kan ha fått koppar från italienska alperna öppnar för nya frågor kring kopplingen till centrala Europa under bronsåldern. Exempelvis blir de bärnstensvägar, som redan Oscar Montelius framhöll som troliga, återigen intressanta att analysera; inte minst med tanke på att bärnsten från Östersjön förekommer i bronsålderskontexter på flera ställen i de italienska alperna.

Traditionellt har man ansett att skandinaverna varit tämligen passiva mottagare av koppar. Detta har vi försökt att modifiera, delvis genom ny teoribildning om hur samhället varit organiserat i Skandinavien och som pekar mot att samhällena aktivt investerade i långväga handel genom att bygga och bemanna båtar.

Kontakterna med det atlantiska Europa har fortsatt utretts; den iberiska kopplingen som tidigare anförts för de tidigare faserna förefaller nu inte lika stark. Det är främst under yngre bronsålder som en del av materialet kan relateras till den iberiska halvön; frågor vi arbetar vidare med tillsammans med internationella forskarteam.

Resultaten har också kunnat lyfta frågor kring skillnader och likheter mellan olika delar av Skandinavien vad gäller kopparimportens vägar. Koppar från de brittiska öarna har t.ex. levererats till Danmark ca 1600-1500 f.v.t, men inte till Sverige. Dessutom uppträder koppar från italienska alperna tidigare i de svenska och norska föremålen än i de danska. Dessa skillnader inom Skandinavien genererar ytterligare frågor kring utbyten, interaktion och rörlighet.

Andra frågeställningar som har tillkommit berör den andra viktiga råvaran – tennet. Nya frågeställningar som projektet därför formulerat är på vilket sätt tennet och dess ursprungsområden kan påverka tolkningar av kontaktvägar och nätverk.

En följdeffekt av projektets resultat är att det starkt har bidragit till att få igång debatten om kopparens ursprung i Skandinavien och för detta tillämpbara metoder. Flera internationella forskare har inspirerats av våra resultat och sjösatt nya projekt.

Projektets internationella dimensioner

För att förbättra möjligheterna att hitta källorna, eller motsvarande signaturer i samtida föremål, har projektet aktivt inlett samarbeten med internationella forskargrupper. Nya referensdata har blivit tillgängliga i och med dessa och i de fall som viktiga områden saknat data har kompletteringar gjorts inom projektet. Det senare omfattar såväl typologiskt och kronologiskt relevanta föremål (t.ex. från Spanien, Tyskland, Ungern, Irland) som råämnen och kopparmalmer.

Betydande samarbete har skett med följande personer, institutioner och projekt:

Prof. Dr. Vicze Magdolna vid Matrica Múzeum és Régészeti Park, Százhalombatta och Dr. Gábor Tarbay vid Nationalmuseet i Budapest. Samarbetet har omfattat analyser av bronsföremål från olika arkeologiska kontexter på orten Százhalombatta i Ungern. Resultaten visar stora skillnader mellan dessa och motsvarande skandinaviska föremål.

The ALBIMEH project som består av Dr. Xose-Lois Armada (UCL, University College London), Prof. Marcos Martinón-Torres (UCL), Prof. Ignacio Montero Ruiz (Institute of History – CSIC, Madrid). I samverkan med detta projekt har analyser av sex spanska föremål och råämnen ingått.

Forskagruppen i Mannheim, vid Curt-Engelhorn-Zentrum Archäometrie, som leds av Prof. Ernst Pernicka. Med denna grupp har vi diskuterat analysresultat, referensdata och framtida samarbeten vad gäller att spåra tennets ursprung med analyser av tennisotoper – något som nu är under utveckling, bl.a. i denna forskargrupp.

Prof. Dr. Rüdiger Krause vid Institut für Archäologische Wissenschaften, Vor- und Frühgeschichte i Frankfurt (Main) som har provtagit och samarbetat kring tyska svärd från Münchenområdet.

Prof. William O’Brien vid Department of Archaeology, Cork University College som har tillhandahållit referensdata samt nya föremål från Cork och kopparmalm från Derrycahoon för analys, samt inte minst bidragit i tolkningsarbetet.

Dr. Alan Williams, Department of Archaeology, University of Liverpool, har delat med sig av opublicerade nya data men även värdefulla synpunkter på våra tolkningar, inte minst vad gäller spårämnen från malmerna i Great Orme i Wales.

Det mest omfattande samarbetet som projektet har iscensatt är med en forskargrupp som leds av Prof. Gilberto Artioli vid Dipartimento di Geoscienze, Università di Padova i Italien. Prof. Artioli har gjort nya referensdata tillgängliga för vårt projekt och varit delaktig i tolkningsarbetet av skandinaviska data. Detta samarbete har resulterat i den tydliga kopplingen till malmkällori i italienska alperna.

Projektets spridning av resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället

Projektet har fortlöpande deltagit i internationella konferenser och workshops med fokus på arkeologi och där vetenskapliga analysmetoder integreras:

• Mobility in the Bronze Age, Schwerin, mars 2015
• Metals and Society, Sevilla, maj 2015
• Archaeometallurgy in Europe, Madrid, juni 2015
• Nordic Bronze Age symposium, Göteborg, juni 2015
• EAA, Glasgow, september 2015
• Västsvensk arkeologidag, Göteborg, februari 2016
• McDonald Institute for Archaeological Research, University of Cambridge, mars 2016
• Trade Before Civilization, Göteborg, maj 2016
• The Prehistoric Society Europe Conference, Southampton, juni 2017
• Nordic Bronze Age symposium, Oslo, juni 2017
• The Atlantic Connection, Göteborg, november 2017
• Museiarkeologiska branschorganisationens årsmöte, Halmstad, november 2017
• Arkeologi och konservering, Göteborg, mars 2018
• EAA, Barcelona, september 2018
• Archaeometallurgy in Bronze Age, Århus, september 2018

Preliminära resultat har under hand avrapporterats till respektive museum som bidragit med föremål. På några har dessutom utställningar gjorts för en bredare publik:
• Vitlycke museum, Västarvet: Bilder – Bronser – Berättelser
• Såguddens Museum, Arvika: Bronsålder
• Österlens museum, Simrishamn: BronzeTech - en digital presentation om handel och resor från Östersjön till Nordsjön under bronsåldern

Resultaten har också lyfts fram i en populärvetenskaplig artikel i Populär Arkeologi 2018 och i SVT-serien som sändes i början på 2019; De första Svenskarna, del 2.