Svenskt översättarlexikon - nationell biobibliografisk databas
Svensk översättningshistorisk forskning befinner sig ännu i sin linda. Detta är anmärkningsvärt då den svenska kulturen är, och alltid varit, en översättande kultur. Hälften av all litteratur på svenska har tillkommit genom översättningar, som bidragit till att forma det svenska språket och litteraturen. Detta faktum är dock inte integrerat och problematiserat i existerande beskrivningar av den svenska kulturhistorien. En av anledningarna är att grundläggande biografisk och bibliografisk information om översättningen och dess utövare har saknats.
SÖL är en tekniskt innovativ öppen databas som utvecklats på Södertörns högskolebibliotek. Den tillgängliggör för första gången på ett metodiskt sätt information om svenska och finlandssvenska översättare och deras verk varvid tidigare okända nätverk, traditioner och processer framträder. För att göra hela fältet från medeltid till 1900-talet synligt och tillgängligt för forskningen behöver lexikonets omfång växa från nuvarande ca 200 artiklar till omkring 500.
Också internationellt är SÖL ett pionjärprojekt. Med den svenska databasen som förebild förbereder forskare i Tyskland och Slovakien nationella översättarlexikon. Våren 2014 har även ett Dansk Oversætterleksikon etablerats och en intressanmälan inkommit från nederländska forskare.
Projekt IN14-0048:1 "Svenskt översättarlexikon – nationell biobibliografisk databas"
Projektets syfte
Den biobibliografiska, nätbaserade databasen Svenskt översättarlexikon (SÖL, www.oversattarlexikon.se, nu även i samverkan med Litteraturbanken: https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon/)
startades 2009 på Södertörns högskola med syfte att upprätta en omfattande kunskapsbank om svenska och finlandssvenska översättare genom tiderna. Kvinnorna och männen som fört världslitteraturen till oss och skapat "den andra hälften" av vår nationallitteratur skulle här bli synliga med biografi, verkförteckning och porträtt. Projektet möjliggjordes genom infrastrukturstöd från Riksbankens Jubileumsfond 2012–2014 (IN11-0351:1) och därefter för perioden 2015–2017 (IN14-0048:1).
Svenskt översättarlexikon har nu lagt grunden för ny forskning om den översatta delen av nationallitteraturen och om dem som skapat den. Det har vid 2017 års utgång och fortsättningsvis blivit en viktig kunskapskälla för skapandet av en vetenskaplig svensk översättningshistoria, användbar för litteratur- och kulturhistoriker men även för andra forskare och studenter. Det erbjuder också ett nytt arbetsredskap för bibliotekarier, forskare, litteraturkritiker och journalister och en bredare läsande allmänhet.
Projektets resultat
Projektets syfte har varit långsiktigt – att öppna ett tidigare försummat och nästan helt osynligt område för forskningen inom litteratur-, språk- och kulturhistoria. Målsättningen att lexikonet till slutet av 2017 skulle omfatta ca 500 artiklar med tillhörande detaljerade bibliografier har uppnåtts. Inom ramen för den första projekttiden (1/1 2012–31/12 2014) publicerades över 150 artiklar i lexikonet och ca 13 000 poster i de tillhörande bibliografierna. Den månatliga besöksfrekvensen steg januari 2013–december 2014 från 1718 till 3583 unika besökare i och nådde under den aktuella projekttiden 2015–2017 upp till över 5000 unika besökare per månad. Vid utgången av 2017 var ca 50000 verktitlar – original och översättningar – sökbara i databasen.
SÖL har åstadkommit att ett flertal nya forskningsfrågor har öppnat sig. Några av dessa är i korthet:
• Översättare under svensk reformation och stormaktstid. Under 1500-talet och 1600-talet fick översättarna en roll som "ideologiproducenter" åt statsmakten. Översättningen av Bibeln och av norrön litteratur kom att förbindas med den svenska stormaktens "götiska" anspråk.
• De kvinnliga översättarna och kvinnorättsrörelsen. Under årtiondena kring sekelskiftet 1900 märks att en stor andel av de kvinnliga översättarna använder översättandet som ett medel för att ta sig in på det litterära, intellektuella och politiska fältet. Översättningen blev en plattform för deras vidare konstnärlig eller politisk verksamhet.
• Översatt litteratur för barn och unga. Detta är ett område på vilket översättare ofta haft en tydlig, ideologiskt färgad inverkan på de texter som blivit lästa och kanoniserade i Sverige. Projektet anordnade 2015 en workshop i ämnet på Svenska barnboksinstitutet med resultatet att redaktionen tämligen väl har kunnat täcka in området med avseende på identifierade översättare.
• Översättning och kanonisering. Kunskap som rör den översatta litteraturens kanon i Sverige har på flera sätt fördjupats av artiklar i lexikonet. På ett plan gäller det frågor om när vissa verk eller författarskap har översatts, av vem och hur, hur de tagits emot samt frågor om när de försvunnit ur bokutgivningen och det litterära samtalet och när de lyfts fram på nytt. På ett annat plan ifrågasätts här en litteraturhistorieskrivning som inte tar de specifika översättningarna i beaktande eller inte utgår från att ett översatt litterärt verk har mer flytande gränser än ett originalverk.
• Den översatta dramatiken utgör ett särskilt problemområde, dels för att översättarna här ofta har varit ännu mer osynliga än inom den övriga litteraturen, dels för att gränserna mellan original, översättning och bearbetning är ännu mer flytande här än på andra områden. Redaktionen började under 2016 med extern finansiering göra en särskild satsning för att bibliografiskt kartlägga den till svenska översatta dramatiken under 1800-talet och 1900-talet. Den nya bibliografin, omfattande över 5000 titlar, har publicerats som bilaga till en artikel om översatt dramatik på SÖL:s hemsida.
Infrastrukturens utveckling och personal
Projektet Svenskt översättarlexikon startades inom ramen för professor Lars Klebergs forskning vid Södertörns högskola och utvecklades fram till de första online-publiceringarna 2009 vid Södertörns högskolebibliotek av bibliotekarien Magnus Sandgren och applikationsutvecklaren Mats Eriksson. Projektet var för perioden 2012–2014 (IN11-0351:1) liksom för perioden 2015–2017 (IN14-0048:1) placerat vid Södertörns högskolebibliotek med tekniskt stöd av detta.
Under perioden 2015–2017 var Lars Kleberg projektledare och huvudredaktör för Svenskt översättarlexikon. Under perioden skedde efter godkännande från Riksbankens Jubileumsfond följande förändringar i projektets bemanning i förhållanden till projektbeskrivningen IN14-0048:1:
• FD Alva Dahl inträdde efter sin disputation som forskningsredaktör på 50% 1/3–31/12 2015.
• Forskningsredaktören FD Nils Håkanson – kontinuerligt på 50% tjänst – var föräldraledig i sju månader 15/1 till 15/8 2015.
• Daniel Gustafsson arbetade som vikarierande forskningsredaktör i Alva Dahls ställe 1/3 till 15/6 2016.
• Ludvig Berggren inträdde som forskningsredaktör på 50% vid sidan om Nils Håkanson 12/9 2016– 30/10 2017.
Hösten 2016 inledde redaktionen arbetet för att säkra lexikonets digitala fortlevnad efter den med RJ och Södertörns högskolebibliotek kontrakterade perioden. En långsiktig och institutionellt stabil hemvist för lexikonet uppnåddes 2017 genom ett avtal om anknytning till utgivningsprojektet Litteraturbanken. En sammankoppling med SÖL med dess biografier, bibliografier och unika referenser till sekundärlitteratur om svenska översättningar och översättare har visat sig vara av stort intresse för Litteraturbanken. Denna har å sin sida garanterat det tekniska underhållet av SÖL under all överskådlig framtid. Vid årsskiftet 2017/2018 ombildades Svenskt översättarlexikon från ett projekt inom Södertörns högskola till en ideell förening och våren 2018 började lexikonet att publiceras på adressen https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon/ (databasen nås dock fortsättningsvis även på den äldre adressen www.oversattarlexikon.se). Databasen har sedan starten varit gratis tillgänglig för användarna; reklam har inte publicerats på webbplatsen. SÖL:s redaktion har full förfoganderätt till de artiklar som publiceras i databasen. För den fortsatta utvecklingen – uppdateringar och publicering av nya artiklar – är projektet beroende av bidrag från olika fonder och stiftelser.
Projektets spridningseffekter
Resultatet av projektets arbete är i första hand de kontinuerligt publicerade artiklarna i databasen. Nya publiceringar har aviserats på Facebook. Ett urval artiklar ur Svenskt översättarlexikon har publicerats i tidskriften Med andra ord.
En mycket betydelsefull effekt av Svenskt översättarlexikon är att det har inspirerat till och varit behjälplig vid starten av flera "syskonlexikon" i utlandet. Längst framskridet är arbetet vid det tyskspråkiga lexikonet Germersheimer Übersetzerexikon (www.uelex.de), vilket publiceras av en arbetsgrupp i Germersheim (en filial till Gutenberguniversitetet, Mainz). Det norska lexikonet Norsk Oversetterleksikon (https://www.oversetterleksikon.no/), lanserat 2017, utvecklas på senare år snabbt och har från SÖL övertagit rollen som "fadder" och förmedlare av software och stöd till nyare lexikonprojekt såsom det nederländska Vertalerslexicon voor het Nederlandstalig gebiet (https://www.vertalerslexicon.nl/).
Deltagande i och anordnande av konferenser
Under projektperioderna 2012–2014 och 2015–2017 anordnade eller deltog redaktionen i följande konferenser:
• "Zweites Germersheimer Symposium: Übersetzer als Entdecker" i Germersheim, Tyskland 7–9 juni 2013, medverkande med föredrag: Nils Håkanson och Lars Kleberg.
• "Finlandssvenska översättare i Svenskt översättarlexikon", seminarium helt i projektets regi på Hanaholmen, Finland 5–6 september 2013.
• "Det omöjligas konst – översättningens roll i Norden", Letterstedtska föreningens medlemsseminarium 18–19 oktober 2013 i Stockholm, medverkande med föredrag: Lars Kleberg.
• "Drittes Germersheimer Symposium: Übersetzen und Literatur" i Germersheim, Tyskland 14–16 november 2014, medverkande med föredrag: Lars Kleberg och Martin Ringmar.
• 9 november 2015 deltog forskningsredaktörerna Alva Dahl och Nils Håkanson som särskilt inbjudna i ett heldagsseminarium på Oslo universitetsbibliotek för att presentera SÖL och ge råd för grundandet av en norsk motsvarighet.
• 3–4 december 2015 deltog Lars Kleberg i "The Second U4-workshop Cultural transfer" på Uppsala universitet.
• 26/11 2016 "Den andra halvan av nationallitteraturen – om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria", konferens anordnad av Svenskt översättarlexikon i samarbete med redaktionen och Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.
• 9–10 februari 2017 "Världslitteraturen och dess svenska röster", konferens anordnad av Svenskt översättarlexikon i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien.
• 10–14 april 2017 deltog Lars Kleberg vid Congrès Mondial de la Traductologie i Paris med föredraget "A Digital Dictionary of Translators as a Basis for Translation History".
• 16–18 juni 2017 deltog Lars Kleberg i ett rundabordsseminarium vid Fünftes Germersheimer Symposium "Wie ist das übersetzt?" i Germersheim, Tyskland.