Digitalt arkiv för koptiska ostraka i Sverige
Vi avser att tillgängliggöra den stora samlingen av koptiska ostraka, korta texter skrivna på krukskärvor eller kalkstensflagor, som finns på Museum Gustavianum i Uppsala. Koptiska är det kristna Egyptens språk och texterna, administrativa dokument, brev, kvitton och räkningar, kan dateras till perioden 500-800 e.Kr. och kommer huvudsakligen från Thebe i Övre Egypten. De utgör därför ett ovärderligt källmaterial för förståelsen av olika aspekter av livet i det senantika Egypten. Tidsrymden täcker övergången från det bysantinskt präglade Egypten till dess att landet blev en del av det islamiska kalifatet.
Vi ska göra texterna digitalt tillgängliga genom internetbaserade databaser för liknande material: APIS (Advanced Papyrological Information System), Papyri.info, en sökbar fulltextdatabas, och Trismegistos.org som tillhandahåller metadata för antika texter. Texterna kommer att fotograferas digitalt samt med infraröd kamera då vissa texter är dåligt bevarade, men med denna teknik kan tecken som inte är synliga för blotta ögat bli läsliga. Dessa fotografier kommer sedan att vara tillgängliga via APIS. Då texterna i obearbetat skick endast kan nyttjas av ett litet antal specialister på området kommer vi att komplettera detta arbete med en transkription och översättning till engelska som kommer att finnas fritt tillgänglig via ovannämnda databaser. Även en open-access-bok av arbetet kommer att läggas ut på nätet.
Vi ska göra texterna digitalt tillgängliga genom internetbaserade databaser för liknande material: APIS (Advanced Papyrological Information System), Papyri.info, en sökbar fulltextdatabas, och Trismegistos.org som tillhandahåller metadata för antika texter. Texterna kommer att fotograferas digitalt samt med infraröd kamera då vissa texter är dåligt bevarade, men med denna teknik kan tecken som inte är synliga för blotta ögat bli läsliga. Dessa fotografier kommer sedan att vara tillgängliga via APIS. Då texterna i obearbetat skick endast kan nyttjas av ett litet antal specialister på området kommer vi att komplettera detta arbete med en transkription och översättning till engelska som kommer att finnas fritt tillgänglig via ovannämnda databaser. Även en open-access-bok av arbetet kommer att läggas ut på nätet.
Slutredovisning
I projektet har koptiska ostraka i svenska offentliga samlingar bearbetats. Syftet har varit att tillgängliggöra koptiska ostraka, d.v.s. ler- och kalkstenskärvor med text på koptiska, de egyptiska kristnas språk. Arbetet har bestått av identifiering, fotografering, fastställande av texten, studie av texternas innehåll och tillgängliggörande av infrastrukturen. Två personer har varit anställda i projeket: Åke Engsheden som projektledare och Andreas Winkler som medarbetare. Sammanlagt rör det sig om 206 stycken ostraka som är fördelade på tre museer: Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum (199 st.), Medelhavsmuseet i Stockholm (6 st.) och Kulturen i Lund (1 st.). Den stora samlingen i Uppsala, som huvuddelen av vårt arbete ägnats åt, har tidigare varit nästintill obearbetad (endast 4 % publicerad). Av de ostraka som finns i Uppsala härrör 196 st. från perioden 600–800 e.Kr. då koptiska ännu var huvudsakligt språk i vardagskommunikation. Av dessa är 80 % av keramik och 20 % av kalksten. De övriga tre i Uppsala är moderna ”förfalskningar”. Ytterligare nio stycken ostraka som registrerats i den gamla kortkatalogen som koptiska har dessvärre inte kunnat återfinnas. Samlingens tillkomst har rekonstruerats utifrån knapphändiga uppgifter vid Uppsala universitetsarkiv och Gustavianums eget arkiv. Av de genuina koptiska ostraka kan endast 11 stycken betraktas som kompletta och återstoden är mer eller mindre fragmentariska; ibland saknas endast några tecken från en enstaka rad, ibland återstår endast ett par tecken av originaltexten. Ett ostrakon har tagits ut till konservering. Vid Medelhavsmuseet konstaterade vi ett fall där texten bevisligen flagnat endast under de senaste åren. Det framgår genom att jämföra originalet med tidigare fotodokumentation. Exemplet visar på vikten av infrastrukturprojekt för långsiktig kunskapsöverföring.
Att bestämma exakt hur många koptiska ostraka som finns i Uppsalasamlingen har varit komplicerat. Enligt Gustavianums interna databas kan 102 föremålsnummer vara koptiska av museets totala antal ostraka om 1258 stycken. Vem eller vilka eller vid vilken tidpunkt man kommit fram till den siffran är okänt. En annan lista talar om 286 koptiska ostraka. Museets alla ostraka förvaras i 75 lådor och är inte sorterade efter språk eller skrift (utöver de koptiska finns många på demotiska och grekiska). Samtliga har tagits fram och blivit genomgångna. Som väntat fann vi då att flera av de koptiska texterna var registrerade som exempel på andra språk och somliga ”grekiska” ostraka visade sig vara koptiska. Vi har således kommit fram till att enbart 213 stycken av de aktuella inventarienumren är koptiska texter. Antalet reduceras dock då flera fragment visat sig höra ihop med andra bitar med egna inventarienummer. Vårt fastställande av vilket språk texterna är skrivna på och sammanpusslandet av fragment utgör varaktiga bidrag till museets inventarium.
Alla ostraka från Uppsala har lagts ut i ALVIN, en databas för svenskt kulturarv, som har öppen tillgång. I och med att 43 ostraka bär skrift på båda sidor (främst gäller det bitarna av kalksten), innebär det 252 bilder. Därutöver anges, med engelska som inmatningsspråk, mått, material och korta notiser om texternas innehåll. Museet hade som villkor att föremålen läggs ut i ALVIN först och därför har vi valt att prioritera inmatningen i ALVIN. Tyvärr är inte data överförbara från ALVIN till andra system som papyri.info, en internationell papyrologisk portal, som bygger på olika existerande databaser. Förvisso når ALVIN inte det internationella forskarsamhället i lika hög grad, men ALVIN ger i stället en bättre långsiktighet än papyri.info som eventuellt kommer att kräva abonnemang i framtiden för tillgång.
Bland de tekniska problem vi haft under projektet skall särskilt arbetet med infrarött fotografi nämnas. Vår projektkamera har möjlighet att användas för både vanligt foto och för infrarött genom att det IR-blockerande filtret kan avlägsnas manuellt. Efter åtskilliga tester fick vi till sist fram resultat för somliga keramikostraka. I ett par fall var det helt avgörande för läsningen av enstaka namn och ord men metoden är inte en mirakelkur. Infrarött förutsätter nämligen att färgpigmentet trängt in i keramiken. Vid arbetets början hade vi trott att det skulle gå att göra en mer stegvis bearbetning: först fotografering, läsning, översättning, databasarbete för att sedan slutredigera text för text. I verkligheten har det inneburit mer parallellt arbete än förutsett i och med att vi ständigt behövt gå tillbaka till en del av de mer svårlästa bitarna. I takt med ökad erfarenhet har också de egna kraven på fotokvaliteten ökat och omfotograferingar har gjorts av åtskilliga ostraka inför publiceringen i ALVIN.
Infrastrukturen får antas bestå långsiktigt i och med att ALVIN är finansierat genom deltagande institutioner och knutet till Uppsala universitetsbibliotek, en statlig myndighet. Museet i Uppsala har också intresse av att infrastrukturen bevaras som komplement till egna inventarier. Ett problem kommer att vara möjligheten att lägga in referenser till litteratur som genereras längre fram angående föremålen. Man kan också betrakta det som problematiskt att bildrättigheterna är satta i ALVIN till ”Public Domain Mark”. Öppen tillgång är i princip bra för forskarsamhället men det finns ingen garanti för att den forskning som kommer till stånd på grund av det här infrastrukturprojektet själv publiceras med öppen tillgång. Det är möjligt att forskare som vill använda sig av bilder eller andra uppgifter inte ser sig föranledda att ta kontakt med samlingens antikvarier. Konsekvensen kan bli att det blir minskad medvetenhet om forskning som bedrivs på samlingen och därigenom en minskad sakkunskap om de egna föremålen inom organisationen.
Inom ramen för projektet har texterna också transkriberats till läsbart typsnitt och översatts. Det har gjorts en medvetet grov klassificering av texterna (alla tre samlingar) så att vi har 9 litterära texter, 83 brev, 7 skattekvitton, 24 andra dokumentära texter, 10 listor, 6 övningar, 2 magiska texter, 1 ed, 1 ägarnotis och hela 60 fragment där innehållet inte har kunnat bestämmas. Bland breven förtjänar särskilt korrespondensen efter biskopen Abraham av Hermonthis att framhävas. Samlingen i Uppsala har i sin ägo fyra texter av dennes skrivare, kallad ”hand E”, som är föga känd och exempel på dennes handstil saknas i den tryckta litteraturen. Dateringar har kunnat göras i de tillfällen omnämnda personer är kända, t.ex. nämnde biskop från 600-talets början, och i fråga om skattekvittona (tidigt 700-tal). Manuskriptet med textutgåvor är nu under extern granskning och det är vår förhoppning att det kan komma ut inom en snar framtid. Självfallet sker det som bok publicerad med öppen tillgång.
Att bestämma exakt hur många koptiska ostraka som finns i Uppsalasamlingen har varit komplicerat. Enligt Gustavianums interna databas kan 102 föremålsnummer vara koptiska av museets totala antal ostraka om 1258 stycken. Vem eller vilka eller vid vilken tidpunkt man kommit fram till den siffran är okänt. En annan lista talar om 286 koptiska ostraka. Museets alla ostraka förvaras i 75 lådor och är inte sorterade efter språk eller skrift (utöver de koptiska finns många på demotiska och grekiska). Samtliga har tagits fram och blivit genomgångna. Som väntat fann vi då att flera av de koptiska texterna var registrerade som exempel på andra språk och somliga ”grekiska” ostraka visade sig vara koptiska. Vi har således kommit fram till att enbart 213 stycken av de aktuella inventarienumren är koptiska texter. Antalet reduceras dock då flera fragment visat sig höra ihop med andra bitar med egna inventarienummer. Vårt fastställande av vilket språk texterna är skrivna på och sammanpusslandet av fragment utgör varaktiga bidrag till museets inventarium.
Alla ostraka från Uppsala har lagts ut i ALVIN, en databas för svenskt kulturarv, som har öppen tillgång. I och med att 43 ostraka bär skrift på båda sidor (främst gäller det bitarna av kalksten), innebär det 252 bilder. Därutöver anges, med engelska som inmatningsspråk, mått, material och korta notiser om texternas innehåll. Museet hade som villkor att föremålen läggs ut i ALVIN först och därför har vi valt att prioritera inmatningen i ALVIN. Tyvärr är inte data överförbara från ALVIN till andra system som papyri.info, en internationell papyrologisk portal, som bygger på olika existerande databaser. Förvisso når ALVIN inte det internationella forskarsamhället i lika hög grad, men ALVIN ger i stället en bättre långsiktighet än papyri.info som eventuellt kommer att kräva abonnemang i framtiden för tillgång.
Bland de tekniska problem vi haft under projektet skall särskilt arbetet med infrarött fotografi nämnas. Vår projektkamera har möjlighet att användas för både vanligt foto och för infrarött genom att det IR-blockerande filtret kan avlägsnas manuellt. Efter åtskilliga tester fick vi till sist fram resultat för somliga keramikostraka. I ett par fall var det helt avgörande för läsningen av enstaka namn och ord men metoden är inte en mirakelkur. Infrarött förutsätter nämligen att färgpigmentet trängt in i keramiken. Vid arbetets början hade vi trott att det skulle gå att göra en mer stegvis bearbetning: först fotografering, läsning, översättning, databasarbete för att sedan slutredigera text för text. I verkligheten har det inneburit mer parallellt arbete än förutsett i och med att vi ständigt behövt gå tillbaka till en del av de mer svårlästa bitarna. I takt med ökad erfarenhet har också de egna kraven på fotokvaliteten ökat och omfotograferingar har gjorts av åtskilliga ostraka inför publiceringen i ALVIN.
Infrastrukturen får antas bestå långsiktigt i och med att ALVIN är finansierat genom deltagande institutioner och knutet till Uppsala universitetsbibliotek, en statlig myndighet. Museet i Uppsala har också intresse av att infrastrukturen bevaras som komplement till egna inventarier. Ett problem kommer att vara möjligheten att lägga in referenser till litteratur som genereras längre fram angående föremålen. Man kan också betrakta det som problematiskt att bildrättigheterna är satta i ALVIN till ”Public Domain Mark”. Öppen tillgång är i princip bra för forskarsamhället men det finns ingen garanti för att den forskning som kommer till stånd på grund av det här infrastrukturprojektet själv publiceras med öppen tillgång. Det är möjligt att forskare som vill använda sig av bilder eller andra uppgifter inte ser sig föranledda att ta kontakt med samlingens antikvarier. Konsekvensen kan bli att det blir minskad medvetenhet om forskning som bedrivs på samlingen och därigenom en minskad sakkunskap om de egna föremålen inom organisationen.
Inom ramen för projektet har texterna också transkriberats till läsbart typsnitt och översatts. Det har gjorts en medvetet grov klassificering av texterna (alla tre samlingar) så att vi har 9 litterära texter, 83 brev, 7 skattekvitton, 24 andra dokumentära texter, 10 listor, 6 övningar, 2 magiska texter, 1 ed, 1 ägarnotis och hela 60 fragment där innehållet inte har kunnat bestämmas. Bland breven förtjänar särskilt korrespondensen efter biskopen Abraham av Hermonthis att framhävas. Samlingen i Uppsala har i sin ägo fyra texter av dennes skrivare, kallad ”hand E”, som är föga känd och exempel på dennes handstil saknas i den tryckta litteraturen. Dateringar har kunnat göras i de tillfällen omnämnda personer är kända, t.ex. nämnde biskop från 600-talets början, och i fråga om skattekvittona (tidigt 700-tal). Manuskriptet med textutgåvor är nu under extern granskning och det är vår förhoppning att det kan komma ut inom en snar framtid. Självfallet sker det som bok publicerad med öppen tillgång.