En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie
Målet med forskningsprogrammet att studera långsiktiga ekonomisk-demografiska processer kopplade till industrialisering, modern ekonomisk tillväxt och den genomgripande samhällsomvandling som ägde rum under 1900-talet. Den här omvandlingen har totalt förändrat levnadsvillkoren för människor i hela den industrialiserade världen inte bara vad gäller näring, konsumtion och livskvalitet i stort, utan också genom att genomgripande förändra de demografiska betingelserna som formar vårt vardagliga liv. De stora linjerna i denna utveckling är kända från forskning på makronivån men vi vet fortfarande väldigt lite om hur omvandlingen såg ut på mikronivån, vilket är av stor betydelse för att förstå och kunna förklara utvecklingen. Inom Landkrona Population Study (LPS) kommer vi att studera dessa fundamentala ekonomiska och demografiska förändringar i Sverige genom att fokusera på en industristad som upplevt hela omvandlingen. LPS baseras på en unik databas, Skånes ekonomisk-demografiska databas, som innehåller ekonomiska och demografiska longitudinella data på individnivå för hela 1900-talet (ca 350,000 individer). Studien behandlar fyra fundamentala och sammankopplade ekonomisk-demografiska processer: (1) Ojämlikhet i hälsa och dödlighet, (2) Förändrade familjemönster och könsrelationer, (3) Social och ekonomisk rörlighet, och (4) Invandring och integration.
Slutredovisning
Målet med forskningsprogrammet har varit att studera långsiktiga ekonomisk-demografiska processer kopplade till industrialisering, modern ekonomisk tillväxt och den genomgripande samhällsomvandling som ägde rum under 1900-talet. Den här omvandlingen har totalt förändrat levnadsvillkoren för människor i hela den industrialiserade världen inte bara vad gäller näring, konsumtion och livskvalitet i stort, utan också genom att genomgripande förändra de demografiska betingelserna som formar vårt vardagliga liv. De stora linjerna i denna utveckling har varit kända från forskning på makronivån medan vi saknade mer detaljerad kunskap om hur omvandlingen såg ut på mikronivån, vilket är av stor betydelse för att förstå och kunna förklara utvecklingen. Inom Landskrona befolkningsstudie har vi studerat dessa fundamentala ekonomiska och demografiska förändringar i Sverige genom att fokusera på en industristad som upplevt hela omvandlingen. Forskningen har behandlat fyra fundamentala och sammankopplade ekonomisk-demografiska processer: (1) Ojämlikhet i hälsa och dödlighet, (2) Förändrade familjemönster och könsrelationer, (3) Social och ekonomisk rörlighet, samt (4) Invandring och integration. Forskningsprogrammet har bedrivits vid Centrum för ekonomisk demografi vid Ekonomihögskolan i Lund men har även inneburit omfattande samarbete med forskare och databaser utanför centret.
En betydande del av programmet har handlat om infrastrukturutveckling. Merparten av forskningen har baserats på en unik forskningsdatabas – Skånes ekonomisk-demografiska databas – som innehåller ekonomisk och demografisk longitudinell information på individnivå för hela 1900-talet (ca 350 000 individer). Från att från början ha varit en renodlad historisk databas omfattar den nu hela perioden från 1800-talet fram till våra dagar. Den innehåller alla individer som föddes i eller flyttade in till Landskrona och fem landsbygdsförsamlingar i västra Skåne mellan 1813 och 1968. Individer med personnummer som levde 1968 har länkats till moderna registerdata från Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Krigsarkivet. Dessa data omfattar perioden 1968-2015 och länkningen har gjort det möjligt att följa individerna (och deras barn och barnbarn) oavsett var i Sverige de bodde.
Inom ramen för forskningsprogrammet har vi tillfört information från församlings-, födelse-, död- och vigselböcker samt inkomst- och taxeringslängder för Landskrona för perioden 1905-1946 i syfte att komplettera den databas som existerade vid programmets början. Databasen innehåller nu kontinuerlig longitudinell information om individerna i de fem församlingarna (1813-1968) och Landskrona (1905-1968). Arbetet med att utöka databasen har bedrivits av en grupp assistenter vid Landsarkivet i Lund (en del av Riksarkivet) tillsammans med en databasansvarig programmerare. Utöver själva registreringen av informationen har vi investerat betydande resurser i programutveckling för att harmonisera och strukturera databasen samt att producera högkvalitativa datafiler för statistisk analys. Dessa datafiler har utgjort basen för vår forskning men utvecklingsarbetet har också delats med det internationella forskarsamhället via våra samarbeten.
Databasen är unik på flera sätt. Den täcker en längre period än andra jämförbara databaser och innehåller en stor mängd information från många olika variabler på individ- och familjenivå. Databasen kombinerar information om demografiska och socioekonomiska förhållanden, t.ex. dödsorsaker, födelseort, adress, yrke, inkomst och familjeförhållanden.
Den långa tidsperioden och länkningarna mellan individer och familjer över tid har möjliggjort forskning från ett flergenerationsperspektiv (mer än två generationer). Databasen är också mycket detaljerad vad gäller variabler, inte bara demografiska utan även socioekonomiska. Socioekonomiska variabler inkluderar årlig inkomst och yrke, det senare kodat med hjälp av internationella standardiserade kodningsschema (HISCO och HISCLASS). Tillsammans med information om hälsa vid olika åldrar och aggregerad information om institutioner, ekonomiska förhållanden och sjukdomar har vi kunnat analysera socioekonomisk stratifiering och demografiska processer i ett långsiktigt perspektiv.
Tack vare att det redan fanns data tillgängliga då programmet startade kunde forskningen inledas omedelbart. Till en början rekryterades forskare som var verksamma vid Centrum för ekonomisk demografi och olika delprojekt sattes igång. Så småningom rekryterades både postdoktorer och doktorander utifrån. Doktoranderna finansierades med andra medel men arbetade tillsammans med de seniora forskarna i programmet.
Vi har publicerat vår forskning i ledande tidskrifter inom demografi och ekonomisk historia och även i mer generella vetenskapliga tidskrifter. En bok som baseras på analyser från programmet är också under utgivning på Oxford University Press. Vi har gett betydande bidrag till forskningen om socioekonomiska skillnader i hälsa och dödlighet, social stratifiering och rörlighet, grannskapseffekter, livsförloppsforskning samt familj och barnafödande. Viktiga resultat inkluderar en omvärdering av framväxten av hälsogradienten, betydelsen av ett flergenerationsperspektiv vid analyser av social rörlighet, betydelsen av grannskapet under uppväxten för utbildning, hälsa och barnafödande senare i livet, samt orsakerna till skilsmässotransitionen under 1900-talet.
Forskningen i programmet visar tydligt hur individer och familjer påverkades av den stora samhällsomvandling som ägde rum under 1900-talet och som hade sina rötter i 1800-talets industrialisering. Industrisamhällets framväxt skapade först helt nya förutsättningar för människors livsvillkor vad gäller karriär, levnadsstandard och välbefinnande. De första sex decennierna av 1900-talet präglades av framsteg och ständiga förbättringar, medan avindustrialiseringen i synnerhet efter 1970 innebar ganska stora påfrestningar och tvingade människor till omställning och nytänkande. Samhällsutvecklingen var också förenad med betydande ojämlikhet mellan individer och mellan sociala grupper. I vårt forskningsprogram har vi velat spegla dessa samhällsförändringar och dess effekter på individnivå, så som de tog sig uttryck i familj, arbete, boende och hälsa. Vi har studerat dessa fenomen i Landskrona med hjälp av en unik befolkningsdatabas som spänner över hela perioden från industrialiseringens tidiga skeden fram till idag; inte för att vi är speciellt intresserade av just den här skånska staden utan för att vi är övertygade om att de mönster vi har identifierat har relevans långt utanför undersökningsområdet.
Vid programmets slut är vi fortfarande mitt uppe i mycket av forskningen. Ett antal nya forskningsfrågor har uppstått under programmets gång. En sådan rör grannskapseffekter som vi började studera under programmet men där mycket forskning återstår. Det gäller hur grannskap formas, hur det sociala och det fysiska grannskapet interagerar med varandra, samt hur grannskapet påverkar individer över hela livsförloppet från barndom till ålderdom. En annan fråga gäller ojämlikhet i hälsa där vi gav viktiga bidrag till forskningen men där det också återstår en hel del forskning innan vi fullt ut förstår orsakerna till de omvända hälsoskillnaderna i början av 1900-talet och varför en tydlig gradient växte fram under samma period som vi upplevde en exempellös ökning av levnadsstandarden och den moderna välfärdsstaten byggdes upp. En tredje fråga gäller betydelsen av samhällsinterventioner och reformer på olika utfall relaterade till hälsa och familj.
Vår forskning har främst spridits via de vanliga vetenskapliga kanalerna som konferenser och publikationer i tidskrifter. Vi har emellertid också presenterat programmet och vår forskning utanför forskarsamhället. Vi skrev en del till RJs årsbok 2020 (Staden) och deltog i en inspelning för UR som organiserades av RJ och som handlade om vår forsknings om grannskapseffekter. Vi har även haft utbyte med lokalsamhället i Landskrona och presenterat vår forskning vid ett arrangemang på Landskrona museum. Slutligen har vi deltagit i olika arrangemang kopplade till databaser och infrastrukturer både i Sverige och internationellt. Databasen är också öppet tillgänglig för forskare, ibland med vissa restriktioner kopplade till GDPR.
Under hela programmet har vi aktivt samarbetat med andra forskare och forskningsinfrastrukturer. Utöver rena forskningssamarbeten som kommer till uttryck i sampublicering av artiklar har vi aktivt deltagit i två större samarbeten. Det ena är ett internationellt samarbete kring utvecklandet av en ny standard för strukturering av historiska befolkningsdata (IDS), vilket också innefattar att skapa dataset för komparativ statistisk analys. Det andra samarbetet gäller den nationella infrastrukturen Swedpop, som syftar till att harmonisera och sprida historiska svenska befolkningsdata. Swedpop finansieras av VR och de ingående parterna (Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv samt universiteten i Göteborg, Lund och Umeå). Inom ramen för det här samarbetet har vi reviderat och harmoniserat kodningen av yrke, dödsorsaker och geografiska orter samt implementerat IDS i samtliga databaser. Swedpop erbjuder också en webbportal för nedladdning av data och alla data är öppna och tillgängliga utan kostnad.
En betydande del av programmet har handlat om infrastrukturutveckling. Merparten av forskningen har baserats på en unik forskningsdatabas – Skånes ekonomisk-demografiska databas – som innehåller ekonomisk och demografisk longitudinell information på individnivå för hela 1900-talet (ca 350 000 individer). Från att från början ha varit en renodlad historisk databas omfattar den nu hela perioden från 1800-talet fram till våra dagar. Den innehåller alla individer som föddes i eller flyttade in till Landskrona och fem landsbygdsförsamlingar i västra Skåne mellan 1813 och 1968. Individer med personnummer som levde 1968 har länkats till moderna registerdata från Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Krigsarkivet. Dessa data omfattar perioden 1968-2015 och länkningen har gjort det möjligt att följa individerna (och deras barn och barnbarn) oavsett var i Sverige de bodde.
Inom ramen för forskningsprogrammet har vi tillfört information från församlings-, födelse-, död- och vigselböcker samt inkomst- och taxeringslängder för Landskrona för perioden 1905-1946 i syfte att komplettera den databas som existerade vid programmets början. Databasen innehåller nu kontinuerlig longitudinell information om individerna i de fem församlingarna (1813-1968) och Landskrona (1905-1968). Arbetet med att utöka databasen har bedrivits av en grupp assistenter vid Landsarkivet i Lund (en del av Riksarkivet) tillsammans med en databasansvarig programmerare. Utöver själva registreringen av informationen har vi investerat betydande resurser i programutveckling för att harmonisera och strukturera databasen samt att producera högkvalitativa datafiler för statistisk analys. Dessa datafiler har utgjort basen för vår forskning men utvecklingsarbetet har också delats med det internationella forskarsamhället via våra samarbeten.
Databasen är unik på flera sätt. Den täcker en längre period än andra jämförbara databaser och innehåller en stor mängd information från många olika variabler på individ- och familjenivå. Databasen kombinerar information om demografiska och socioekonomiska förhållanden, t.ex. dödsorsaker, födelseort, adress, yrke, inkomst och familjeförhållanden.
Den långa tidsperioden och länkningarna mellan individer och familjer över tid har möjliggjort forskning från ett flergenerationsperspektiv (mer än två generationer). Databasen är också mycket detaljerad vad gäller variabler, inte bara demografiska utan även socioekonomiska. Socioekonomiska variabler inkluderar årlig inkomst och yrke, det senare kodat med hjälp av internationella standardiserade kodningsschema (HISCO och HISCLASS). Tillsammans med information om hälsa vid olika åldrar och aggregerad information om institutioner, ekonomiska förhållanden och sjukdomar har vi kunnat analysera socioekonomisk stratifiering och demografiska processer i ett långsiktigt perspektiv.
Tack vare att det redan fanns data tillgängliga då programmet startade kunde forskningen inledas omedelbart. Till en början rekryterades forskare som var verksamma vid Centrum för ekonomisk demografi och olika delprojekt sattes igång. Så småningom rekryterades både postdoktorer och doktorander utifrån. Doktoranderna finansierades med andra medel men arbetade tillsammans med de seniora forskarna i programmet.
Vi har publicerat vår forskning i ledande tidskrifter inom demografi och ekonomisk historia och även i mer generella vetenskapliga tidskrifter. En bok som baseras på analyser från programmet är också under utgivning på Oxford University Press. Vi har gett betydande bidrag till forskningen om socioekonomiska skillnader i hälsa och dödlighet, social stratifiering och rörlighet, grannskapseffekter, livsförloppsforskning samt familj och barnafödande. Viktiga resultat inkluderar en omvärdering av framväxten av hälsogradienten, betydelsen av ett flergenerationsperspektiv vid analyser av social rörlighet, betydelsen av grannskapet under uppväxten för utbildning, hälsa och barnafödande senare i livet, samt orsakerna till skilsmässotransitionen under 1900-talet.
Forskningen i programmet visar tydligt hur individer och familjer påverkades av den stora samhällsomvandling som ägde rum under 1900-talet och som hade sina rötter i 1800-talets industrialisering. Industrisamhällets framväxt skapade först helt nya förutsättningar för människors livsvillkor vad gäller karriär, levnadsstandard och välbefinnande. De första sex decennierna av 1900-talet präglades av framsteg och ständiga förbättringar, medan avindustrialiseringen i synnerhet efter 1970 innebar ganska stora påfrestningar och tvingade människor till omställning och nytänkande. Samhällsutvecklingen var också förenad med betydande ojämlikhet mellan individer och mellan sociala grupper. I vårt forskningsprogram har vi velat spegla dessa samhällsförändringar och dess effekter på individnivå, så som de tog sig uttryck i familj, arbete, boende och hälsa. Vi har studerat dessa fenomen i Landskrona med hjälp av en unik befolkningsdatabas som spänner över hela perioden från industrialiseringens tidiga skeden fram till idag; inte för att vi är speciellt intresserade av just den här skånska staden utan för att vi är övertygade om att de mönster vi har identifierat har relevans långt utanför undersökningsområdet.
Vid programmets slut är vi fortfarande mitt uppe i mycket av forskningen. Ett antal nya forskningsfrågor har uppstått under programmets gång. En sådan rör grannskapseffekter som vi började studera under programmet men där mycket forskning återstår. Det gäller hur grannskap formas, hur det sociala och det fysiska grannskapet interagerar med varandra, samt hur grannskapet påverkar individer över hela livsförloppet från barndom till ålderdom. En annan fråga gäller ojämlikhet i hälsa där vi gav viktiga bidrag till forskningen men där det också återstår en hel del forskning innan vi fullt ut förstår orsakerna till de omvända hälsoskillnaderna i början av 1900-talet och varför en tydlig gradient växte fram under samma period som vi upplevde en exempellös ökning av levnadsstandarden och den moderna välfärdsstaten byggdes upp. En tredje fråga gäller betydelsen av samhällsinterventioner och reformer på olika utfall relaterade till hälsa och familj.
Vår forskning har främst spridits via de vanliga vetenskapliga kanalerna som konferenser och publikationer i tidskrifter. Vi har emellertid också presenterat programmet och vår forskning utanför forskarsamhället. Vi skrev en del till RJs årsbok 2020 (Staden) och deltog i en inspelning för UR som organiserades av RJ och som handlade om vår forsknings om grannskapseffekter. Vi har även haft utbyte med lokalsamhället i Landskrona och presenterat vår forskning vid ett arrangemang på Landskrona museum. Slutligen har vi deltagit i olika arrangemang kopplade till databaser och infrastrukturer både i Sverige och internationellt. Databasen är också öppet tillgänglig för forskare, ibland med vissa restriktioner kopplade till GDPR.
Under hela programmet har vi aktivt samarbetat med andra forskare och forskningsinfrastrukturer. Utöver rena forskningssamarbeten som kommer till uttryck i sampublicering av artiklar har vi aktivt deltagit i två större samarbeten. Det ena är ett internationellt samarbete kring utvecklandet av en ny standard för strukturering av historiska befolkningsdata (IDS), vilket också innefattar att skapa dataset för komparativ statistisk analys. Det andra samarbetet gäller den nationella infrastrukturen Swedpop, som syftar till att harmonisera och sprida historiska svenska befolkningsdata. Swedpop finansieras av VR och de ingående parterna (Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv samt universiteten i Göteborg, Lund och Umeå). Inom ramen för det här samarbetet har vi reviderat och harmoniserat kodningen av yrke, dödsorsaker och geografiska orter samt implementerat IDS i samtliga databaser. Swedpop erbjuder också en webbportal för nedladdning av data och alla data är öppna och tillgängliga utan kostnad.