En kunskapsbas för styrning av samspelet mellan vetenskap och politik (KNOWSCIENCE)
Kunskapsproduktion har blivit en central samhällsfunktion och styrning av forsknings- och högre utbildningssektorn blir därmed viktig. Erfarenheter finns internationellt vad rör flera av de strategier och instrument som prövas och planeras för sektorn i Sverige. En central aspekt av sådan styrning ligger i styrningens objekt: Universiteten och högskolorna (UoH) och deras verksamheter är starkt normdrivna, och präglas av en omfattande historisk autonomi. Detta innebär att förvaltningspolitiska insatser i forsknings- och högre utbildningssystemet med stor sannolikhet resulterar i oväntade, och ibland icke-önskvärda effekter med bäring på systemets förmåga till långsiktig kunskapsproduktion. Detta projekt introducerar en distinktion mellan strukturstyrning och kunskapsstyrning i forskning och högre utbildning. Syftet med projektet är att förstå hur kunskapsbildning samspelar med policy, oförutsedda effekter på förutsättningarna för kunskapsproduktion, samt vilka lärdomar som kan dras från liknande utveckling i andra länder i detta avseende. Projektet fokuserar tre områden för förvaltningspolitisk styrning: prioriteringar, anslagsinstrument och forskningsutvärderingar, och avser identifiera hur styrningens konsekvenser tar sig uttryck, och hur sådana konsekvenser kan hanteras genom förvaltningspolitiska insatser. Projektet är internationellt komparativt, där Sverige utgör huvudfokus, men jämförande studier genomförs i Finland, Storbritannien, Nederländerna och Schweiz.
Slutredovisning
Knowscience var ett forskningsprojekt inom området ’forskningspolitiska studier’, som fokuserade på sättet varpå olika typer av styrmedel, t.ex. prioriteringar, finansieringsformer och utvärderingsansatser, påverkar forskningens genomförande och innehåll. Projektet löpte mellan 2016 och 2021, och förde samman en grupp om 10 forskare från Lund, Manchester, Leiden, Strasbourg oh Lausanne. Under 2018 rekryterades dessutom en postdoc med placering på Chalmers tekniska högskola. Från 2016 har gruppen haft regelbundna möten och samarbeten i olika konstellationer, där skilda kompetenser kombinerats för att adressera projektets övergripande problem. De olika lärosätena har varit involverade i att organisera projektmöten, och i Lund har projektet samlats runt ett återkommande seminarium, där alla med intresse i liknande frågeställningar varit välkomna. Seminariet har dragit till sig en rad forskare, inkl. doktorander, och även stimulerat diskussioner och samarbeten med praktiker från det forskningspolitiska fältet bl.a. från Trafikverket, Vetenskapsrådet och Formas, samt Norskt Forskningsråd. Projektet har knutit an till andra forskare inom fältet, bl.a. den innovationsforskning som bedrivs vid CIRCLE, och vid avdelningen för Innovation och Entreprenörskap vid Göteborgs universitet. I och med COVID-pandemin kom det tidigare fysiska seminariet vid Lunds universitet att expandera till ett betydligt större elektroniskt seminarium som inbegrep samtliga projektdeltagare och ett antal andra intressenter från olika länder. Genom medlemmarnas nätverk har projektet även kopplats till liknande projekt i Norge (RQUEST), och samarbete har etablerats med den forskningspolitiska gruppen i Aarhus och med Münchens tekniska universitet. En av projektdeltagarna, Sarah de Rijcke, erhöll ett ERC Starting Grant under projektperioden. Merle Jacob och Paul Wouters var under projektperioden medlemmar i EUs arbetsgrupp för indikatorer inom Open Science, Tomas Hellstöm deltog i utvärderingen av den Norska satsningen på excellenscenter, och projektet var rådgivare till UN Population Fund i frågor om finansiering av Centers of Excellence.
Projektets viktigaste resultat rör effekterna av forskningsfinansiering, specifikt hur olika typer av finansieringsmodeller påverkar forskningens förutsättningar och hur forskning bedrivs. Projektet beskriver dessa modeller som ’instrument’, där ett instrument kan ha olika påverkan på forskningsprocessen givet hur det är konfigurerat, samt hur forskningsmiljön ser ut, t.ex. vad gäller basfinansiering, organisations- och ledningsstrukturer. Givet sådana omständigheter kan ett och samma instrument få olika effekter, och i detta avseende spelar även ämnets karaktär - både kulturellt och kunskapsmässigt – en stor roll. Ett viktigt resultat i projektet har varit att utveckla en syn på finansieringsinstrument som ’modulära system’ där olika delar av instrumentet har olika funktioner och effekter, och hur dessa kan kombineras för att stimulera utfall av resurstilldelning. På så sätt kan finansiärer skapa kombinationer för att uppmuntra eller begränsa de förutsättningar som forskningen bedrivs under. Exampelvis kan ett excellensforsknings-instrument genom sin konfiguration uppmuntra till tvärdisciplinärt samarbete mellan olika forskare som arbetar runt ett specifikt tema, alternativt skapa förutsättningar för en enskild toppforskare att utveckla sitt eget forskningsprogram.
Projektets har även fokuserat på prioriteringar inom forskningen, och främst på hur genomförande av prioriteringsprocesser på olika nivåer påverkar vetenskapligt innehåll. Dessa lokala prioriteringar rör t.ex. organisationsformer och beslutsprocesser, och drivs främst av forskningsadministratörer – vad vi på engelska kallar ’street-level priority setting’. Många prioriteringar kommer till forskningsfinansiärerna från den internationella nivån, t.ex. från EUs ramprogram och Horizon Europe, samt FNs hållbarhetsmål. Väl upptagna i det lokala, nationella sammanhanget måste dessa sedan ’översättas’ i olika forskningsprogram, riktade satsningar och allokeringsmodeller. Projektet studerade bl.a. Energimyndigheten och Tillväxtverkets prioriteringsprocesser, vilket resulterade i kunskap om hur organisatoriska rutiner och strukturer, i kombination med existerade och tillkommande intressen och kompetenser, påverkar hur tematiska prioriteringar som Agenda 2030 blir till lokala program och finansieringsbeslut.
Projektets utvärderingstema inbegrep tre delar, varav en fokuserade på forskning och två på högre utbildning. Resultaten från den första inriktningen rör främst hur olika indikatorer som används för att bedöma forskare för anslag och tjänster påverkar hur dessa planerar sina karriärer, och vilka typer av problem de väljer. Unga forskare tenderar att vara extra känsliga för sådana ’indirekta styrmedel’ och effekterna av t.ex. bibliometriska indikatorer för att utvärdera individer och grupper kan i förlängningen påverka hur ett helt fält utvecklas. När det gäller högre utbildning fokuserade projektet på effekter av teknifiering och kommersialisering av utbildningsplattformar (EdTech), samt på hur globala rankningslistor för universitet bygger in nya målbilder och strukturer i den högre utbildningen.
Framtida forskning
I kölvattnet av Knowscience har tidigare projektmedlemmar och tillkommande forskare samlats runt ett intresse att ytterligare fördjupa forsknngen om effekter av forskningsfinansiering, och specifikt undersöka hur olika finansieringsformer påverkar humaniora och samhällsvetenskap. I samband med detta kommer forskningen att utvecklas metodologiskt. Tidigare har projektet i de flesta fall utgått från en kvalitativ ansats. Denna kommer nu att kombineras med bibliometrisk datainsamling och analys. Syftet att fånga både de kvalitativa aspekterna av t.ex. påverkan och problemval och hur ämnesområden utvecklas i sina publiceringsverksamheter över tid, t.ex. vad gäller produktivitet, citeringsmönster, nyckelbegrepp, teorier och tvärdisciplinära samarbeten. Denna kombination av ansatser tror vi har störst möjlighet att belysa frågan om relation mellan styrmedel och kunskapsutveckling, och därmed kunna bidra till både till relevant akademisk forskning och praktiska forskningspolitiska verksamheter.
Projektets viktigaste resultat rör effekterna av forskningsfinansiering, specifikt hur olika typer av finansieringsmodeller påverkar forskningens förutsättningar och hur forskning bedrivs. Projektet beskriver dessa modeller som ’instrument’, där ett instrument kan ha olika påverkan på forskningsprocessen givet hur det är konfigurerat, samt hur forskningsmiljön ser ut, t.ex. vad gäller basfinansiering, organisations- och ledningsstrukturer. Givet sådana omständigheter kan ett och samma instrument få olika effekter, och i detta avseende spelar även ämnets karaktär - både kulturellt och kunskapsmässigt – en stor roll. Ett viktigt resultat i projektet har varit att utveckla en syn på finansieringsinstrument som ’modulära system’ där olika delar av instrumentet har olika funktioner och effekter, och hur dessa kan kombineras för att stimulera utfall av resurstilldelning. På så sätt kan finansiärer skapa kombinationer för att uppmuntra eller begränsa de förutsättningar som forskningen bedrivs under. Exampelvis kan ett excellensforsknings-instrument genom sin konfiguration uppmuntra till tvärdisciplinärt samarbete mellan olika forskare som arbetar runt ett specifikt tema, alternativt skapa förutsättningar för en enskild toppforskare att utveckla sitt eget forskningsprogram.
Projektets har även fokuserat på prioriteringar inom forskningen, och främst på hur genomförande av prioriteringsprocesser på olika nivåer påverkar vetenskapligt innehåll. Dessa lokala prioriteringar rör t.ex. organisationsformer och beslutsprocesser, och drivs främst av forskningsadministratörer – vad vi på engelska kallar ’street-level priority setting’. Många prioriteringar kommer till forskningsfinansiärerna från den internationella nivån, t.ex. från EUs ramprogram och Horizon Europe, samt FNs hållbarhetsmål. Väl upptagna i det lokala, nationella sammanhanget måste dessa sedan ’översättas’ i olika forskningsprogram, riktade satsningar och allokeringsmodeller. Projektet studerade bl.a. Energimyndigheten och Tillväxtverkets prioriteringsprocesser, vilket resulterade i kunskap om hur organisatoriska rutiner och strukturer, i kombination med existerade och tillkommande intressen och kompetenser, påverkar hur tematiska prioriteringar som Agenda 2030 blir till lokala program och finansieringsbeslut.
Projektets utvärderingstema inbegrep tre delar, varav en fokuserade på forskning och två på högre utbildning. Resultaten från den första inriktningen rör främst hur olika indikatorer som används för att bedöma forskare för anslag och tjänster påverkar hur dessa planerar sina karriärer, och vilka typer av problem de väljer. Unga forskare tenderar att vara extra känsliga för sådana ’indirekta styrmedel’ och effekterna av t.ex. bibliometriska indikatorer för att utvärdera individer och grupper kan i förlängningen påverka hur ett helt fält utvecklas. När det gäller högre utbildning fokuserade projektet på effekter av teknifiering och kommersialisering av utbildningsplattformar (EdTech), samt på hur globala rankningslistor för universitet bygger in nya målbilder och strukturer i den högre utbildningen.
Framtida forskning
I kölvattnet av Knowscience har tidigare projektmedlemmar och tillkommande forskare samlats runt ett intresse att ytterligare fördjupa forsknngen om effekter av forskningsfinansiering, och specifikt undersöka hur olika finansieringsformer påverkar humaniora och samhällsvetenskap. I samband med detta kommer forskningen att utvecklas metodologiskt. Tidigare har projektet i de flesta fall utgått från en kvalitativ ansats. Denna kommer nu att kombineras med bibliometrisk datainsamling och analys. Syftet att fånga både de kvalitativa aspekterna av t.ex. påverkan och problemval och hur ämnesområden utvecklas i sina publiceringsverksamheter över tid, t.ex. vad gäller produktivitet, citeringsmönster, nyckelbegrepp, teorier och tvärdisciplinära samarbeten. Denna kombination av ansatser tror vi har störst möjlighet att belysa frågan om relation mellan styrmedel och kunskapsutveckling, och därmed kunna bidra till både till relevant akademisk forskning och praktiska forskningspolitiska verksamheter.