Förstärkningsord i förändring i den sena nyengelskan, 1700-1900: en historisk sociopragmatisk analys
Projektet kommer att undersöka (förändringar i) användningen av två grupper av förstärkningsord, nämligen de med upptrappande effekt (t.ex. 'terribly', 'most') och de med nedtonande effekt (t.ex. 'slightly', 'a bit') i brittiskt domstolstalspråk 1700-1900. Vi avser att fokusera på faktorer som utgör bakgrund till variation och förändring. En nyhet med vårt tillvägagångssätt är att vi särskilt kommer att uppmärksamma de socio-pragmatiska grunderna för förändring. Vi kommer att stödja oss på en ny och unik resurs, den 14 miljoner ord stora Old Bailey-korpusen (OBC). OBC tillgängliggör språk nedtecknat i situationer med muntligt samspel mellan individer ur skiftande samhällsklasser som agerar i olika sociala och institutionella roller i rättssalen.
Undersökningens huvudområden:
(1) Språklig förändring: hur har förstärkningsord utvecklats som klass och som individuella types? Vår hypotes är att förstärkningsorden (i form och antal) ökar genom perioden och börjar återspegla nutida användning.
(2) Vilka syntaktiska, lexiko-semantiska och pragmatiska faktorer gynnade uppkomsten av förstärkningsord?
(3) Sociolingvistiskt, vilken betydelse har talarens kön, ålder, rang, yrke och rättsliga roll?
(4) Diskurspragmatiskt, vilka använder förstärkningsord, i vilka sammanhang och för att uppnå vilka effekter? Vår hypotes är att talarna har varierande strategiska behov av förstärkningsord, vilket leder till gradvis fallande förekomst längs ledet svarande, vittnen, advokater och domare.
Undersökningens huvudområden:
(1) Språklig förändring: hur har förstärkningsord utvecklats som klass och som individuella types? Vår hypotes är att förstärkningsorden (i form och antal) ökar genom perioden och börjar återspegla nutida användning.
(2) Vilka syntaktiska, lexiko-semantiska och pragmatiska faktorer gynnade uppkomsten av förstärkningsord?
(3) Sociolingvistiskt, vilken betydelse har talarens kön, ålder, rang, yrke och rättsliga roll?
(4) Diskurspragmatiskt, vilka använder förstärkningsord, i vilka sammanhang och för att uppnå vilka effekter? Vår hypotes är att talarna har varierande strategiska behov av förstärkningsord, vilket leder till gradvis fallande förekomst längs ledet svarande, vittnen, advokater och domare.
Slutredovisning
Förstärkningsord i förändring i den sena nyengelskan, 1700–1900: en historisk sociopragmatisk analys
Projektet har haft som mål att undersöka variationer och förändringar i förstärkningsord, dvs. ord som ’perfectly’, ’very’, ’hardly’, ’a little’, i den sena nyengelskan (1700–1900) och att redogöra för faktorer som har bidragit till utvecklingen mot dagens engelska system. Medan tidigare forskning i huvudsak har tenderat att fokusera på enstaka sådana ord i skrivna texter, har detta projekt fokuserat på en större grupp förstärkningsord inom det pragmatiskt kringgärdade sammanhanget som en domstol utgör, baserat på källmaterial från Old Bailey Corpus (OBC), en storskalig historisk korpus med talspråksbaserade domstolsprotokoll.
Sedan ansökningsstadiet har projektet genomgått vissa förändringar, bland de mest märkbara i fråga om korpusens version, indelningen av förstärkningsorden och gällande de tänkta statistiska analyserna. När datainsamlingen påbörjades hade vi tillgång till den s.k. OBCExt-versionen av korpusen som omfattade 17 miljoner ord. När sedan en utökad och korrigerad version kom ut, OBC 2.0 bestående av 24 miljoner ord, baserade vi den återstående datainsamlingen på den samt kompletterade och uppdaterade de tidigare dataseten i enlighet med den. När det gäller indelningen av förstärkningsorden så kategoriserade vi dem ursprungligen som maximizers (t.ex. ’fully’, ’extremely’), boosters (t.ex. ’greatly’, ’highly’) resp. downtoners, med den sistnämnda gruppen uppdelad i diminishers (t.ex. ’slightly’, ’faintly’) och minimizers (t.ex. ’hardly’, ’scarcely’). För en mer nyanserad bild skiljde vi sedermera ut en ytterligare delkategori av downtoners, nämligen s.k. moderators (t.ex. ’somewhat’, ’fairly’). Vad avser de statistiska analyserna visade det sig nödvändigt att komplettera den deskriptiva statistiken med multivariata analyser, särskilt multipel regressionsanalys, som möjliggjorde för oss att undersöka en oberoende variabels (s.k. prediktors) inflytande på förändringen (prediktorer är exempelvis talarens kön eller socialgrupp) genom att isolera undan det eventuella inflytandet från andra faktorer.
Lexikonet Historical Thesaurus of the Oxford English Dictionary användes för att ställa samman en förteckning över möjliga förstärkningsord inför datasökningen. Insamlingen av data genomfördes sedan med hjälp av sökverktyget som medföljer korpusen OBC. De råa utdatafilerna genomsöktes efter relevanta förekomster av orden, vilket innebar att varje fil blev föremål för självständig analys eller kontrollgenomsökning av projektets samtliga medlemmar. Excel användes till att sammanställa frekvenser och fördelningssiffror och regressionsanalyserna kördes i R. För att observera förändringen över tid delades den 200 år långa perioden in i fem 40-åriga delperioder.
Talarna i domstolen Old Bailey använde ett stort urval av förstärkningsord. Studien omfattar sammanlagt 62 852 relevanta förekomster, bestående av 9 488 maximizers (av 23 olika typer), 47 613 boosters (av 44 typer) och 5 751 downtoners (19 typer). Projektets huvudresultat inkluderar följande:
(1) Förstärkningsordskategorierna maximizers, boosters och downtoners skiljer sig åt i sin utveckling under det 200-åriga intervallet som undersökningen omfattar: medan den totala användningen av maximizers ökade under perioden, minskade användningen av boosters, och användningen av downtoners förblev i stort sett stabil. Tre specifika typer, nämligen boosterorden ’very’ och ’so’ samt downtonern ’(a) little’, upplevde en stor nedgång, vilket påverkade de totala resultaten.
(2) Beträffande de två huvudsakliga språkliga särdragen som vi har studerat, nämligen ordklassegenskaperna och semantiken hos de ord som förstärkningsorden modifierar (och som vi kallar ’targets of modification’, ToMs), uppvisar de tre grupperna förstärkningsord huvudsakligen likheter men också vissa skillnader. Medan adjektiv och adverb visade sig vara de bäst representerade klasserna för maximizers och boosters, modifierade downtoners något oväntat mestadels verb. Bland de semantiska egenskaperna som vi har urskiljt hos de modifierade adjektiven spelade s.k. ’human propensity’ den ledande rollen, följt av ’value’ i maximizers- och boostersgruppen men av ’physical property’ i downtonersgruppen.
(3) När det gäller inflytandet från de undersökta extralingvistiska prediktorerna så visade sig tiden vara den viktigaste faktorn för förändring för maximizers och boosters, men för downtoners i stället talarens roll i domstolen. De övriga prediktorerna som undersöktes, dvs. kön och socialgrupp, avslöjade också likheter och skillnader mellan talargrupperna avseende användningen av valda förstärkningsord. Exempelvis använde manliga talare fler maximizers än kvinnliga talare, ett rön som trotsar den hittills bekräftade allmänna trenden som har placerat kvinnliga språkanvändare i ledningen vad gäller bruket av förstärkningsord överlag. Vi har haft som mål att redogöra för detta, och liknande resultat som studien har gett, genom att hänvisa till olika situations- och pragmatiska faktorer som spelar in i rättssalen.
I vår projektansökan antog vi som hypotes att användningen av förstärkningsord (types och tokens) skulle öka under perioden och att uppsättningarna i allt högre grad skulle återspegla situationen i nutidsengelskan. En sådan ökning visade sig endast gälla maximizers. Beträffande nutidsengelskan utgjorde denna grupp av förstärkningsord upptakten till dagens engelska användning i flera avseenden, bortsett från ett antal märkbara undantag (t.ex. preferensen för ’perfectly’ i den senmoderna rättssalen). Vi antog också att vår studie skulle göra det möjligt för oss att se individuella förstärkningsord föråldras och komma ur bruk; detta visade sig också vara fallet med våra data (exempelvis den mycket sällsynta användningen av ’full’ som i ’full weak’). Vidare bekräftade våra resultat vår hypotes att de s.k. ToMsen och den semantiska analysen av dem skulle utgöra en viktig öppning för att identifiera individuella förstärkningsords kombinationer i fasta uttryck och/eller flexibla egenskaper vad gäller kollokationspreferenser. Vad avser den sociolingvistiska aspekten på förstärkningsordens användning i den senmoderna domstolen så lyckades vi identifiera de innovativa resp. konservativa brukarna av de olika typerna, med särskilt fokus på lekmännens talspråk (vittnen och tilltalade). Vad slutligen avser förstärkningsordens diskurspragmatik så hade vi antagit att såväl vittnen och tilltalade som advokater skulle ha behov av ett strategiskt användande av förstärkningsord och därför skulle använda dem oftare än domare. Överlag kunde vi bekräfta denna hypotes beträffande vittnen och tilltalade, medan både advokater och domare, liksom offer, i allmänhet förblev mindre frekventa användare av orden.
Nya forskningsfrågor som vårt rättssalsmaterial har gett upphov till handlar exempelvis om det inflytande som talarnas ålder kan tänkas ha, det specifika talspråkssammanhanget (fråga-svarspar i personlig kommunikation, skildringar i första eller tredje person, osv.) samt variation och förändring i användningen av andra förstärkande uttryck som ’this’/’that’, ’good’ och fraser/konstruktioner med fler än ett ord, t.ex. ’what’-utropskonstruktioner. Det är inte heller bara diskurssammanhang eller specifika ord som drar till sig förstärkningsord, utan också vissa tydligt avgränsade teman/semantiska fält, t.ex. berusning och olika brottstyper. I alla dessa avseenden behövs vidare forskning.
Projektet har skapat ytterligare intresse för forskning om förstärkningsord och deras historia. Vi har etablerat värdefulla kontakter med upphovsmakarna till OBC, inklusive teamets tekniske expert vid universitetet i Giessen (Tyskland). Inom ramen för våra statistiska analyser har vi också samarbetat med en expert vid Bamberguniversitetet med särskild kompetens i regressionsanalys och användningen av R. I augusti 2018 arrangerade vi en workshop tillägnad kontexter för språklig förstärkning vid den 20:e ’International Conference on English Historical Linguistics’ (ICEHL) i Edinburgh. Workshopen ledde till ett redaktörsprojekt, närmare bestämt utgivningen av ett urval av de artiklar som presenterades vid workshopen samt ytterligare bidrag som vi beställt. Detta gav oss tillfällen att utbyta synvinklar på metodik (material, insamling av data) och analytiska ramverk.
Vi har hållit presentationer vid fem internationella konferenser, nämligen ICAME-konferenserna i Hong Kong (2016), Prag (2017) och Tammerfors (2018), ICEHL-konferensen i Duisburg-Essen (2016), samt vid den internationella Late Modern English-konferensen i Uppsala (2017). Hittills har ett bokkapitel om användningen av förstärkningsord i ett specifikt sammanhang kommit ut, en artikel om maximizers finns tillgänglig online (tidskriftens tryckta utgåva är under produktion), en artikel om det frekventa ordet ’little’ ska skickas in till tryck senast i september 2020 och en omfattande monografi om samtliga förstärkningsord som har ingått i projektet är på väg.
Allmänheten har fått information om projektet genom en artikel i en bilaga till dagstidningen Augsburger Allgemeine om forskning vid Augsburgs universitet, en dagstidning som når fler än 200 000 läsare.
PUBLIKATIONER
**Monografi**
Claridge, Claudia, Ewa Jonsson och Merja Kytö. Kommande (under kontrakt). Intensifiers in English: A Socio-pragmatic Analysis, 1700–1900. Cambridge University Press.
**Artiklar och bokkapitel**
Claridge, Claudia, Ewa Jonsson och Merja Kytö. 2019 (online, OA; tryckt utgåva under produktion). Entirely innocent: A historical sociopragmatic analysis of maximizers in the Old Bailey Corpus, DOI: https://doi.org/10.1017/S1360674319000388
Publicerad online hos Cambridge University Press: 23 december, 2019. OA.
Claridge, Claudia. 2019. Drinking and crime: Negotiating intoxication in courtroom discourse, 1720–1913. I Teresa Fanego & Paula Rodríguez-Puente (red.), Corpus-based Research on Variation in English Legal Discourse. Amsterdam: Benjamins, 261–285.
Claridge, Claudia, Ewa Jonsson och Merja Kytö. Kommande (godkänd för publicering). A little something goes a long way: little in the Old Bailey Corpus. Specialutgåva av Journal of English Linguistics, red. Claudia Claridge and Merja Kytö. Kommande OA.
**Specialutgåva av vetenskaplig tidskrift**
Claridge, Claudia och Merja Kytö (red.) Degree and Related Phenomena in the History of English. Specialutgåva (dubbelnummer) av Journal of English Linguistics. Kommande (godkänd för publicering).
**Populärvetenskaplig publikation**
„Dead drunk“ oder „perfectly innocent“. Forskningsbilaga till Augsburger Allgemeine, sommaren 2018, sid. 3. https://assets.uni-augsburg.de/media/filer_public/80/10/8010a37c-1e5a-429e-b921-b6b0f5ff01dc/wissenschaftundforschungina_beilage-sose2018.pdf.
Projektet har haft som mål att undersöka variationer och förändringar i förstärkningsord, dvs. ord som ’perfectly’, ’very’, ’hardly’, ’a little’, i den sena nyengelskan (1700–1900) och att redogöra för faktorer som har bidragit till utvecklingen mot dagens engelska system. Medan tidigare forskning i huvudsak har tenderat att fokusera på enstaka sådana ord i skrivna texter, har detta projekt fokuserat på en större grupp förstärkningsord inom det pragmatiskt kringgärdade sammanhanget som en domstol utgör, baserat på källmaterial från Old Bailey Corpus (OBC), en storskalig historisk korpus med talspråksbaserade domstolsprotokoll.
Sedan ansökningsstadiet har projektet genomgått vissa förändringar, bland de mest märkbara i fråga om korpusens version, indelningen av förstärkningsorden och gällande de tänkta statistiska analyserna. När datainsamlingen påbörjades hade vi tillgång till den s.k. OBCExt-versionen av korpusen som omfattade 17 miljoner ord. När sedan en utökad och korrigerad version kom ut, OBC 2.0 bestående av 24 miljoner ord, baserade vi den återstående datainsamlingen på den samt kompletterade och uppdaterade de tidigare dataseten i enlighet med den. När det gäller indelningen av förstärkningsorden så kategoriserade vi dem ursprungligen som maximizers (t.ex. ’fully’, ’extremely’), boosters (t.ex. ’greatly’, ’highly’) resp. downtoners, med den sistnämnda gruppen uppdelad i diminishers (t.ex. ’slightly’, ’faintly’) och minimizers (t.ex. ’hardly’, ’scarcely’). För en mer nyanserad bild skiljde vi sedermera ut en ytterligare delkategori av downtoners, nämligen s.k. moderators (t.ex. ’somewhat’, ’fairly’). Vad avser de statistiska analyserna visade det sig nödvändigt att komplettera den deskriptiva statistiken med multivariata analyser, särskilt multipel regressionsanalys, som möjliggjorde för oss att undersöka en oberoende variabels (s.k. prediktors) inflytande på förändringen (prediktorer är exempelvis talarens kön eller socialgrupp) genom att isolera undan det eventuella inflytandet från andra faktorer.
Lexikonet Historical Thesaurus of the Oxford English Dictionary användes för att ställa samman en förteckning över möjliga förstärkningsord inför datasökningen. Insamlingen av data genomfördes sedan med hjälp av sökverktyget som medföljer korpusen OBC. De råa utdatafilerna genomsöktes efter relevanta förekomster av orden, vilket innebar att varje fil blev föremål för självständig analys eller kontrollgenomsökning av projektets samtliga medlemmar. Excel användes till att sammanställa frekvenser och fördelningssiffror och regressionsanalyserna kördes i R. För att observera förändringen över tid delades den 200 år långa perioden in i fem 40-åriga delperioder.
Talarna i domstolen Old Bailey använde ett stort urval av förstärkningsord. Studien omfattar sammanlagt 62 852 relevanta förekomster, bestående av 9 488 maximizers (av 23 olika typer), 47 613 boosters (av 44 typer) och 5 751 downtoners (19 typer). Projektets huvudresultat inkluderar följande:
(1) Förstärkningsordskategorierna maximizers, boosters och downtoners skiljer sig åt i sin utveckling under det 200-åriga intervallet som undersökningen omfattar: medan den totala användningen av maximizers ökade under perioden, minskade användningen av boosters, och användningen av downtoners förblev i stort sett stabil. Tre specifika typer, nämligen boosterorden ’very’ och ’so’ samt downtonern ’(a) little’, upplevde en stor nedgång, vilket påverkade de totala resultaten.
(2) Beträffande de två huvudsakliga språkliga särdragen som vi har studerat, nämligen ordklassegenskaperna och semantiken hos de ord som förstärkningsorden modifierar (och som vi kallar ’targets of modification’, ToMs), uppvisar de tre grupperna förstärkningsord huvudsakligen likheter men också vissa skillnader. Medan adjektiv och adverb visade sig vara de bäst representerade klasserna för maximizers och boosters, modifierade downtoners något oväntat mestadels verb. Bland de semantiska egenskaperna som vi har urskiljt hos de modifierade adjektiven spelade s.k. ’human propensity’ den ledande rollen, följt av ’value’ i maximizers- och boostersgruppen men av ’physical property’ i downtonersgruppen.
(3) När det gäller inflytandet från de undersökta extralingvistiska prediktorerna så visade sig tiden vara den viktigaste faktorn för förändring för maximizers och boosters, men för downtoners i stället talarens roll i domstolen. De övriga prediktorerna som undersöktes, dvs. kön och socialgrupp, avslöjade också likheter och skillnader mellan talargrupperna avseende användningen av valda förstärkningsord. Exempelvis använde manliga talare fler maximizers än kvinnliga talare, ett rön som trotsar den hittills bekräftade allmänna trenden som har placerat kvinnliga språkanvändare i ledningen vad gäller bruket av förstärkningsord överlag. Vi har haft som mål att redogöra för detta, och liknande resultat som studien har gett, genom att hänvisa till olika situations- och pragmatiska faktorer som spelar in i rättssalen.
I vår projektansökan antog vi som hypotes att användningen av förstärkningsord (types och tokens) skulle öka under perioden och att uppsättningarna i allt högre grad skulle återspegla situationen i nutidsengelskan. En sådan ökning visade sig endast gälla maximizers. Beträffande nutidsengelskan utgjorde denna grupp av förstärkningsord upptakten till dagens engelska användning i flera avseenden, bortsett från ett antal märkbara undantag (t.ex. preferensen för ’perfectly’ i den senmoderna rättssalen). Vi antog också att vår studie skulle göra det möjligt för oss att se individuella förstärkningsord föråldras och komma ur bruk; detta visade sig också vara fallet med våra data (exempelvis den mycket sällsynta användningen av ’full’ som i ’full weak’). Vidare bekräftade våra resultat vår hypotes att de s.k. ToMsen och den semantiska analysen av dem skulle utgöra en viktig öppning för att identifiera individuella förstärkningsords kombinationer i fasta uttryck och/eller flexibla egenskaper vad gäller kollokationspreferenser. Vad avser den sociolingvistiska aspekten på förstärkningsordens användning i den senmoderna domstolen så lyckades vi identifiera de innovativa resp. konservativa brukarna av de olika typerna, med särskilt fokus på lekmännens talspråk (vittnen och tilltalade). Vad slutligen avser förstärkningsordens diskurspragmatik så hade vi antagit att såväl vittnen och tilltalade som advokater skulle ha behov av ett strategiskt användande av förstärkningsord och därför skulle använda dem oftare än domare. Överlag kunde vi bekräfta denna hypotes beträffande vittnen och tilltalade, medan både advokater och domare, liksom offer, i allmänhet förblev mindre frekventa användare av orden.
Nya forskningsfrågor som vårt rättssalsmaterial har gett upphov till handlar exempelvis om det inflytande som talarnas ålder kan tänkas ha, det specifika talspråkssammanhanget (fråga-svarspar i personlig kommunikation, skildringar i första eller tredje person, osv.) samt variation och förändring i användningen av andra förstärkande uttryck som ’this’/’that’, ’good’ och fraser/konstruktioner med fler än ett ord, t.ex. ’what’-utropskonstruktioner. Det är inte heller bara diskurssammanhang eller specifika ord som drar till sig förstärkningsord, utan också vissa tydligt avgränsade teman/semantiska fält, t.ex. berusning och olika brottstyper. I alla dessa avseenden behövs vidare forskning.
Projektet har skapat ytterligare intresse för forskning om förstärkningsord och deras historia. Vi har etablerat värdefulla kontakter med upphovsmakarna till OBC, inklusive teamets tekniske expert vid universitetet i Giessen (Tyskland). Inom ramen för våra statistiska analyser har vi också samarbetat med en expert vid Bamberguniversitetet med särskild kompetens i regressionsanalys och användningen av R. I augusti 2018 arrangerade vi en workshop tillägnad kontexter för språklig förstärkning vid den 20:e ’International Conference on English Historical Linguistics’ (ICEHL) i Edinburgh. Workshopen ledde till ett redaktörsprojekt, närmare bestämt utgivningen av ett urval av de artiklar som presenterades vid workshopen samt ytterligare bidrag som vi beställt. Detta gav oss tillfällen att utbyta synvinklar på metodik (material, insamling av data) och analytiska ramverk.
Vi har hållit presentationer vid fem internationella konferenser, nämligen ICAME-konferenserna i Hong Kong (2016), Prag (2017) och Tammerfors (2018), ICEHL-konferensen i Duisburg-Essen (2016), samt vid den internationella Late Modern English-konferensen i Uppsala (2017). Hittills har ett bokkapitel om användningen av förstärkningsord i ett specifikt sammanhang kommit ut, en artikel om maximizers finns tillgänglig online (tidskriftens tryckta utgåva är under produktion), en artikel om det frekventa ordet ’little’ ska skickas in till tryck senast i september 2020 och en omfattande monografi om samtliga förstärkningsord som har ingått i projektet är på väg.
Allmänheten har fått information om projektet genom en artikel i en bilaga till dagstidningen Augsburger Allgemeine om forskning vid Augsburgs universitet, en dagstidning som når fler än 200 000 läsare.
PUBLIKATIONER
**Monografi**
Claridge, Claudia, Ewa Jonsson och Merja Kytö. Kommande (under kontrakt). Intensifiers in English: A Socio-pragmatic Analysis, 1700–1900. Cambridge University Press.
**Artiklar och bokkapitel**
Claridge, Claudia, Ewa Jonsson och Merja Kytö. 2019 (online, OA; tryckt utgåva under produktion). Entirely innocent: A historical sociopragmatic analysis of maximizers in the Old Bailey Corpus, DOI: https://doi.org/10.1017/S1360674319000388
Publicerad online hos Cambridge University Press: 23 december, 2019. OA.
Claridge, Claudia. 2019. Drinking and crime: Negotiating intoxication in courtroom discourse, 1720–1913. I Teresa Fanego & Paula Rodríguez-Puente (red.), Corpus-based Research on Variation in English Legal Discourse. Amsterdam: Benjamins, 261–285.
Claridge, Claudia, Ewa Jonsson och Merja Kytö. Kommande (godkänd för publicering). A little something goes a long way: little in the Old Bailey Corpus. Specialutgåva av Journal of English Linguistics, red. Claudia Claridge and Merja Kytö. Kommande OA.
**Specialutgåva av vetenskaplig tidskrift**
Claridge, Claudia och Merja Kytö (red.) Degree and Related Phenomena in the History of English. Specialutgåva (dubbelnummer) av Journal of English Linguistics. Kommande (godkänd för publicering).
**Populärvetenskaplig publikation**
„Dead drunk“ oder „perfectly innocent“. Forskningsbilaga till Augsburger Allgemeine, sommaren 2018, sid. 3. https://assets.uni-augsburg.de/media/filer_public/80/10/8010a37c-1e5a-429e-b921-b6b0f5ff01dc/wissenschaftundforschungina_beilage-sose2018.pdf.