Globala institutioners legitimitet
Legitimiteten hos globala politiska institutioner har utvecklats till en central fråga i världspolitiken. Medan legitimitet krävs för att globala institutioner framgångsrikt ska kunna bekämpa problem, tyder utvecklingen sedan 1990-talet på att dessa institutioner i ökad utsträckning ifrågasätts. Syftet med detta forskningsprogram är att undersöka legitimitetens dynamik i globala institutioner: varför, hur och med vilka konsekvenser vinner, upprätthåller och förlorar globala politiska institutioner sin legitimitet? Programmet fokuserar på tre teman: källor till legitimitet, legitimerings- och delegitimeringsstrategier, och konsekvenser av legitimitet. Programmet är nydanande i tre bemärkelser. (1) Medan existerande forskning om legitimitet företrädesvis har varit normativ, utvecklar programmet en sociologisk ansats med fokus på aktörers uppfattningar om legitimitet. (2) Programmet undersöker legitimitetsuppfattningar hos en bred uppsättning samhällsaktörer, istället för den traditionella fokuseringen på stater. (3) Programmet har en ambitiös och nydanande komparativ ansats, som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder, medan existerande forskning främst består av enskilda fallstudier. Programmet förenar tre internationellt framstående svenska forskargrupper med framgångsrikt tidigare samarbete och utomordentliga internationella nätverk.
Slutredovisning
Legitimitet förefaller avgörande om globalt samarbete ska kunna bidra till att lösa de många gränsöverskridande utmaningar som dagens samhällen står inför, däribland klimatförändringar, pandemier och konflikter. Men den politiska utvecklingen under senare år tyder på att legitimiteten hos globala institutioner är omstridd. Storbritanniens beslut att lämna EU, besvikelsen över trögheten i FN:s klimatförändringar, motståndet mot WHO:s hantering av Coronapandemin och den breda framväxten av anti-globalistisk populism är alla tecken på missnöje med globala institutioner. Denna utveckling understryker vikten av att bättre förstå vad det är för krafter som avgör huruvida globala institutioner uppfattas som legitima och med vilka följder för dessa institutioners möjligheter att hantera angelägna samhällsproblem.
Det är detta ämne som stått i centrum för forskningsprogrammet LegGov under perioden 2016 till 2021. Programmets övergripande forskningsfråga har varit i vilken utsträckning, varför, hur och med vilka konsekvenser som globala institutioner uppfattas som legitima. LegGov har samlat sexton forskare vid universiteten i Göteborg, Lund och Stockholm, som tillsammans tagit sig an tre huvudsakliga teman: (1) källor till legitimitet för globala institutioner, (2) legitimiterings- och delegitimeringsprocesser i förhållande till globala institutioner, och (3) konsekvenser av legitimitet för globala institutioners funktionssätt.
LegGov har utvecklat dessa forskningsteman i fyra gemensamma böcker, alla publicerade av Oxford University Press och utgivna med open access. Den första volymen, Legitimacy in Global Governance: Sources, Processes, and Consequences, utkom 2018 och la fram programmets teoretiska, empiriska och metodologiska forskningsstrategier. De tre nästföljande böckerna, som utkommer under 2022, presenterar programmets huvudsakliga slutsatser inom de tre temana. Citizens, Elites, and the Legitimacy of Global Governance är samförfattad av Lisa Dellmuth, Jan Aart Scholte, Jonas Tallberg och Soetkin Verhaegen. Legitimation and Delegitimation in Global Governance: Practices, Justifications, and Audiences är redigerad av Magdalena Bexell, Kristina Jönsson och Anders Uhlin, med kapitelbidrag även från Karin Bäckstrand, Farsan Ghassim, Catia Gregoratti, Nora Stappert, Fredrik Söderbaum och Soetkin Verhaegen. Global Legitimacy Crises: Decline and Revival in Multilateral Governance är samförfattad av Thomas Sommerer, Hans Agné, Fariborz Zelli och Bart Bes. Därutöver har programmet producerat ytterligare böcker i mer specifika ämnen samt ett stort antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter och antologier (se publikationsförteckning). Programmets huvudsakliga resultat presenteras även i en slutrapport på svenska tillgänglig från rj.se.
LegGovs övergripande bidrag kan beskrivas i termer av tre punkter. För det första har programmet vidareutvecklat den s.k. sociologiska (eller empiriska) ansatsen i studiet av globala institutioners legitimitet. Tidigare forskning hade primärt anlagt ett normativt perspektiv och undersökt i vilken utsträckning som globala institutioner möter normativa kriterier som rättvisa och demokrati. LegGov har istället fokuserat på medborgares, eliters och andra aktörers uppfattningar om globala institutioners legitimitet. I centrum har inte stått frågan huruvida globala institutioner i princip bör betraktas som legitima, utan frågorna om, varför, hur och med vilka konsekvenser som globala institutioner åtnjuter legitimitet i praktiken. Denna ansats, som i kontrast till den normativa ansatsen lägger tonvikten vid empirisk forskning om legitimitet, har genom programmets aktiviteter och publikationer vunnit ökat internationellt genomslag.
För det andra har LegGov studerat globala institutioners legitimitet genom en bred komparativ ansats. Tidigare forskning hade företrädesvis undersökt dessa frågor med fokus på enskilda institutioner, som EU eller IMF, eller möjligtvis institutioner inom ett visst politikområde, som ekonomi eller miljö. LegGov har istället använt sig av en komparativ forskningsdesign, utifrån tanken att jämförande analys både kan bidra med att belysa det specifika hos enskilda fall och hjälpa till att identifiera gemensamma mönster hos ett flertal fall. Med utgångspunkt i en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har LegGov jämfört legitimiteten hos globala institutioner inom olika politikområden, under olika tidsperioder, i olika länder och hos olika typer av aktörer, däribland såväl medborgare som eliter. Programmets breda komparativa ansats har gjort det unikt i forskningen om legitimitet på global nivå.
För det tredje har LegGov bidragit med den mest omfattande analysen hittills av legitimiteten hos globala institutioner. Tidigare forskning inom detta område tenderade att fokusera på specifika aspekter av denna fråga, exempelvis en enskild källa till legitimitet eller en särskild form av legitimeringsprocess. LegGov har istället, som redogjorts ovan, tagit sig an tre övergripande och kompletterande teman: källor till legitimitet, legitimerings- och delegitimeringsprocesser, och konsekvenser av legitimitet. Kombinationen av dessa teman inom ramen för ett sammanhållet forskningsprogram har gjort LegGov till den mest ambitiösa och systematiska genomlysningen av globala institutioners legitimitet hittills.
Det är detta ämne som stått i centrum för forskningsprogrammet LegGov under perioden 2016 till 2021. Programmets övergripande forskningsfråga har varit i vilken utsträckning, varför, hur och med vilka konsekvenser som globala institutioner uppfattas som legitima. LegGov har samlat sexton forskare vid universiteten i Göteborg, Lund och Stockholm, som tillsammans tagit sig an tre huvudsakliga teman: (1) källor till legitimitet för globala institutioner, (2) legitimiterings- och delegitimeringsprocesser i förhållande till globala institutioner, och (3) konsekvenser av legitimitet för globala institutioners funktionssätt.
LegGov har utvecklat dessa forskningsteman i fyra gemensamma böcker, alla publicerade av Oxford University Press och utgivna med open access. Den första volymen, Legitimacy in Global Governance: Sources, Processes, and Consequences, utkom 2018 och la fram programmets teoretiska, empiriska och metodologiska forskningsstrategier. De tre nästföljande böckerna, som utkommer under 2022, presenterar programmets huvudsakliga slutsatser inom de tre temana. Citizens, Elites, and the Legitimacy of Global Governance är samförfattad av Lisa Dellmuth, Jan Aart Scholte, Jonas Tallberg och Soetkin Verhaegen. Legitimation and Delegitimation in Global Governance: Practices, Justifications, and Audiences är redigerad av Magdalena Bexell, Kristina Jönsson och Anders Uhlin, med kapitelbidrag även från Karin Bäckstrand, Farsan Ghassim, Catia Gregoratti, Nora Stappert, Fredrik Söderbaum och Soetkin Verhaegen. Global Legitimacy Crises: Decline and Revival in Multilateral Governance är samförfattad av Thomas Sommerer, Hans Agné, Fariborz Zelli och Bart Bes. Därutöver har programmet producerat ytterligare böcker i mer specifika ämnen samt ett stort antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter och antologier (se publikationsförteckning). Programmets huvudsakliga resultat presenteras även i en slutrapport på svenska tillgänglig från rj.se.
LegGovs övergripande bidrag kan beskrivas i termer av tre punkter. För det första har programmet vidareutvecklat den s.k. sociologiska (eller empiriska) ansatsen i studiet av globala institutioners legitimitet. Tidigare forskning hade primärt anlagt ett normativt perspektiv och undersökt i vilken utsträckning som globala institutioner möter normativa kriterier som rättvisa och demokrati. LegGov har istället fokuserat på medborgares, eliters och andra aktörers uppfattningar om globala institutioners legitimitet. I centrum har inte stått frågan huruvida globala institutioner i princip bör betraktas som legitima, utan frågorna om, varför, hur och med vilka konsekvenser som globala institutioner åtnjuter legitimitet i praktiken. Denna ansats, som i kontrast till den normativa ansatsen lägger tonvikten vid empirisk forskning om legitimitet, har genom programmets aktiviteter och publikationer vunnit ökat internationellt genomslag.
För det andra har LegGov studerat globala institutioners legitimitet genom en bred komparativ ansats. Tidigare forskning hade företrädesvis undersökt dessa frågor med fokus på enskilda institutioner, som EU eller IMF, eller möjligtvis institutioner inom ett visst politikområde, som ekonomi eller miljö. LegGov har istället använt sig av en komparativ forskningsdesign, utifrån tanken att jämförande analys både kan bidra med att belysa det specifika hos enskilda fall och hjälpa till att identifiera gemensamma mönster hos ett flertal fall. Med utgångspunkt i en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har LegGov jämfört legitimiteten hos globala institutioner inom olika politikområden, under olika tidsperioder, i olika länder och hos olika typer av aktörer, däribland såväl medborgare som eliter. Programmets breda komparativa ansats har gjort det unikt i forskningen om legitimitet på global nivå.
För det tredje har LegGov bidragit med den mest omfattande analysen hittills av legitimiteten hos globala institutioner. Tidigare forskning inom detta område tenderade att fokusera på specifika aspekter av denna fråga, exempelvis en enskild källa till legitimitet eller en särskild form av legitimeringsprocess. LegGov har istället, som redogjorts ovan, tagit sig an tre övergripande och kompletterande teman: källor till legitimitet, legitimerings- och delegitimeringsprocesser, och konsekvenser av legitimitet. Kombinationen av dessa teman inom ramen för ett sammanhållet forskningsprogram har gjort LegGov till den mest ambitiösa och systematiska genomlysningen av globala institutioners legitimitet hittills.