Jonas Liliequist    SAB15-1039:1
Hedra din fader och din moder - konflikter och ambivalenta känslor mellan vuxna barn och föräldrar i det tidigmoderna Sverige och Finland     

Vetenskaplig verksamhet
Den vetenskapliga verksamheten har bestått i analys av insamlat material och skrivande av ett bokmanus som beräknas vara färdigt vid årsskiftet 2018/2019. Vid sidan av bokmanuset som är på svenska kommer delar av analysen att beröras i två antologier på engelska som berör status competition and challenges respektive the cultural history of reverence and shame.

Synopsis av bokmanus
1. Introduktion, tidigare forskning, problemformulering och syfte
Ämnet introduceras med ett rättsfall från 1600-talet som följs av en kort bakgrund till de tio budordens inflytande i det tidigmoderna samhället med åtföljande kriminalisering av förolämpningar och våld riktade mot föräldrar. Därefter ges en översikt av tidigare forskning som utgångspunkt för undersökningens problemformulering och syfte. Till skillnad från tidigare forskningsansatser där frekvensen av rättsfallen och dess variationer i tid och rum och eventuella koppling till försörjningen av de äldre har stått i centrum, tar denna studie sin utgångspunkt i hushållets auktoritetsrelationer och rannsakningsmaterialets detaljerade beskrivningar av själva konflikterna på. I förgrunden står inte bara innebörden av de kränkande ord och handlingar som gav konflikterna dess bränsle utan också de känslor som mobiliserades och uttrycktes såväl i konfliktsituationerna som i samband med den rättsliga påföljden. Mot denna bakgrund formuleras det övergripande syftet som att studera konflikter mellan generationer inom hushållet och dess rättsliga påföljder med särskilt fokus på auktoritetsrelationer, kränkningsinnebörder och känslor.
2. Fjärde budordet i medeltida och luthersk kateketisk tradition
Kapitlet tar sin utgångspunkt i en jämförelse mellan den medeltida och den lutherska utläggningen av fjärde budordet i andaktsböcker, predikningar, katekeser och hustavlans texter. Den primära definitionen av barn och föräldrar som generationskategorier klargörs och föräldraauktoritetens metaforiska utsträckning till att gälla som grundval för hela samhällsordningen belyses. Därefter följer en genomgång av föräldrars och barns ömsesidiga plikter med utgångspunkt från hustavlans framställning i katekeser och katekesförklaringar. Plikterna anknyts också till föreställningar om livets olika åldrar med tillhörande temperament. Barnens plikt att älska, vörda, tjäna och lyda ställs mot föräldrars plikt att inte reta sina barn till vrede utan att istället älska, aga och fostra till ett kristet och ärbart leverne och äktenskap.
3. Lag och rätt – studiens centrala källmaterial, avgränsningar och metodologiska överväganden
Kapitlet inleds med en genomgång av brottsbeskrivning, rättsprocess, instansordning och föreskrivna straff i 1600-talets förordningar respektive 1734 års lag. Det rättsliga materialet som också utgör undersökningens centrala källmaterial presenteras. Eftersom mål som rörde brott mot föräldrar skulle underställas högre rätt är det möjligt att både lokalisera målen i underrätterna och få en representativ bild av rättsskipningen via hovrätternas resolutioner. Undersökningsområdet omfattar hela riket inklusive den finska riksdelen. Valet av undersökningsperioderna 1660–1700 respektive 1745–1754 motiveras av den nya lagen från 1734 som medförde vissa rättsliga förändringar av relevans för undersökningen. Ur ett rättshistoriskt perspektiv kan tiden före 1700 betraktas som en del av kriminaliseringsfasen medan 1734 års lag speglar en etablerad rättspraxis som kom att gälla ända in på 1800-talet.
Efter den rättsliga genomgången följer metodologiska överväganden om hur rättsprotokollen kan analyseras för att belysa studiens övergripande syfte. Renodlade mikro- och socialhistoriska perspektiv avvisas till förmån för ett kulturhistoriskt och historiskt-antropologiskt tolkningsperspektiv där statistiska mönster av konfliktrelationer och konfliktformer bildar underlag för kvalitativa närläsningar av vissa särskilt belysande mål. Här utgör hovrätternas resolutioner med korta sammanfattningar av målen en viktig utgångspunkt.
4. Konfliktrelationerna – kvantifieringar och statistiska sammanställningar av rättsmaterialet
Begreppet auktoritet definieras inledningsvis som ett centralt analytiskt begrepp för undersökningen. En skillnad görs mellan formell och personlig auktoritet. Den formella auktoriteten används enligt denna distinktion synonymt med lagstadgad makt, myndighet och rätt. Därefter kartläggs de olika formella auktoritetsrelationer som kunde rymmas i ett hushåll. Ett bondehushåll i 1600- och 1700-talens svenska samhälle bestod vanligen av man och hustru, hemmavarande minderåriga barn, en eller två drängar eller pigor och ofta även någon far- eller morförälder. Husbonden innehade den högsta makten och myndigheten i hushållet både i egenskap av brukare med ägande- eller besittningsrätt till gården, och i sin relation till tjänstefolk, hustru, barn och gamla far- och morföräldrar. Utåt representerade husbonden hushållet i såväl beskattning som militära utskrivningar och husförhör. I politiskt-religiösa termer var husbonden en husfader som skulle styra över hushållsmedlemmarna i analogi med kungens styre över sina undersåtar. I praktiken var husbondemakten kringgärdad av delvis överlappande makt- och auktoritetsrelationer som också kunde komma i konflikt med varandra.
I relation till egna minderåriga barn och tjänstefolk hade både mannen och hustrun rätt att förvänta sig lydnad och respekt i egenskap av fader och husbonde respektive moder och matmoder. Som hustru var matmodern samtidigt skyldig att vara sin make underdånig. Matmoderns ställning i hushållet begränsades därmed till en ställföreträdande auktoritet. I förhållande till tjänstefolket intog egna hemmavarande barn en särställning som arvtagare till gården och husbondeskapet. Drängar och pigor var i sin tur som regel söner och döttrar till andra husbönder. Fader och moder, husbonde och matmoder hade samma rätt att vid behov aga barn och tjänstefolk samtidigt som husbonden i egenskap av make hade, åtminstone fram till 1734, lagstadgad rätt att näpsa sin hustru. Samtidigt var både husbonden och matmodern skyldiga att visa den äldre generationen respekt och vördnad i deras egenskap av naturliga, styv- eller svärföräldrar. Beroende på fasen i familjecykeln, kunde ett hushåll i vissa fall innehålla en gift son eller dotter som aspirerade på att ta över ägande- och brukningsrätten. Föräldrarätt kunde på detta sätt ställas mot såväl husbondens och matmoderns rätt att förestå och styra hushållet som mot husbondens auktoritet i äktenskapet och vuxna barns otålighet att få överta gården. En hypotes presenteras enligt vilken dessa formellt reglerade auktoritets- och maktrelationer i själva verket bidrog till uppkomsten av konflikter snarare än till upprätthållandet av en god hushållsordning.
Därefter följer statistiska sammanställningar av konflikrelationer med hänsyn till generationsband, släktskap och kön. De fyra relationer som nämns i lagen utgör grundkategorier: barn – föräldrar, styvbarn – styvföräldrar, svågerbarn – svärföräldrar, styvsvärbarn – styvsvärföräldrar. Varje kategori indelas sedan i underkategorier efter förövarens respektive offrets kön och om åtalet gäller fysiskt våld eller verbala förolämpningar eller bådadera. Ett första mönster urskiljs som visar vilka personliga konfliktrelationer och konfliktformer som var vanligast och om detta har förändrats mellan tidsperioderna. Generellt framstår konflikter med styvföräldrar som vanligast, därefter svärföräldrar, biologiska föräldrar och styvsvärföräldrar i nämnd ordning. I termer av kön dominerar konflikter mellan styvfader/fader och styvson/son. Grovt våld förekommer sällan i rättsmaterialet.
5. Föräldrarätt, husbonderätt och rätten i äktenskapet
Fokus ligger på hur och i vilka situationer föräldraauktoriteten kom i konflikt med husbondens och/eller matmoderns formella auktoritet att bestämma i hushållet och över sina minderåriga barn, samt husbondens rätt i egenskap av make att bestämma i äktenskapet. Detta kunde ske på flera olika sätt beroende på om konflikten gällde gamla föräldrar/svärföräldrar som fortfarande ingick i hushållet eller satt på undantag, eller om det handlade om vuxna barn/svågerbarn som antingen ingick i hushållet eller hade sin försörjning utanför hushållet. Auktoritetsanspråk kunde beroende på situationen antingen ifrågasättas eller utmanas. Hur gränserna för plikten att vörda och hörsamma respektive rätten att aga och tillrättavisa uppfattades i praktiken står i centrum.
6. Kränkningsformer och kränkningsinnebörder
I detta kapitel behandlas mer ingående hur konflikterna kom till uttryck i ord, handlingar och känslouttryck och på vilka sätt dessa upplevdes som kränkande av parterna mot bakgrund av olika auktoritetsanspråk och personliga relationer. Oftast kände bägge parter sig kränkta och upprörda även om det bara var barnens handlingar och förolämpningar som bestraffades. Särskilt beaktas skillnader mellan kränkningsformer och kränkningsinnebörder i konflikter med biologiska respektive styv och svärföräldrar och med avseende på kön.
7. Angivelse, nåd och straff
Här behandlas olika aspekter av samhällets intervention, rättens dom och parternas egna framställningar om nåd, skuld och ansvar. Straffets utformningar och de känslor av skam, avskräckning, ånger och försoning som de var avsedda att väcka, behandlas ingående. En distinktion görs mellan stigmatiserande och reintegrativ skam.
8. Sammanfattande diskussion
Resultaten sammanfattas och diskuteras som grund för en helhetstolkning av hushållets auktoritetskonflikter. I fokus står frågan om de formellt reglerade auktoritets- och maktrelationerna i själva verket var en grogrund för uppkomsten av ambivalenta känslor och frustration och vad de olika kränkningsformerna och innebörderna kan säga om hushållets känslomässiga relationer. Normkonflikter av moment 22 karaktär och gråzoner i föräldraauktoritetens utsträckning står i blickpunkten för diskussionen.

Färdigt manus beräknas till årsskiftet 2018/19