Hur formas ekonomiskt beteende av förmögenhetsförändringar?
En central frågeställning inom nationalekonomi är hur förmögenhetsförändringar påverkar ekonomiskt beteende. Det har dock ofta visat sig svårt att trovärdigt skatta den kausala effekten av ökad eller minskad förmögenhet. Till exempel skiljer sig skattningar av arbetsutbudselasticiteter mellan olika studier och det finns ingen konsensus kring förhållandet mellan förmögenhet och risktagande. En viktig anledning till detta är det metodologiska problem som utgörs av att inkomst och förmögenhet inte fördelas slumpmässigt mellan människor. Detta innebär att man inte kan dra slutsatser om kausala samband genom att jämföra utfallen för personer med olika ekonomisk status. I det här projektet använder vi unika data från tre svenska lotterier för att lösa detta problem. Våra data gör det möjligt att jämföra utfallen för vinnare och icke-vinnare med exakt samma antal lotter. Eftersom det är helt slumpmässigt vem av dessa personer som vinner kan vi skatta den kausala effekten av förmögenhet. En annan viktig fördel med våra data är att det stora antalet lotterideltagare (2,5 miljoner personer) och den stora prissumman (omkring 7 miljarder kronor) gör att våra skattningar är mycket precisa. Genom att matcha våra lotteridata med svenska register kan vi skatta hur förmögenhet påverkar arbetsutbud, jobbsökande, deltagande på aktiemarknaden, finansiellt risktagande, entreprenörskap och brottslighet.
Slutredovisning
Vetenskaplig slutredovisning för projektet P15-0615:1 ”Hur formas ekonomiskt beteende av förmögenhetsförändringar?”
Syfte och utveckling
Syftet med projektet har varit att studera hur plötsliga förmögenhetsförändringar i form av lotterivinster påverkar ekonomiskt beteende i bred bemärkelse. I den ursprungliga projektansökan specificerades ett antal delprojekt baserade på registerdata som främst skiljer sig åt i vilket utfall som studeras, men ansökan innehöll också en reservation för att en del av projektet kan komma att ägnas åt andra delprojekt inom ramen för samma övergripande forskningsagenda. En hel del projekttid har i linje med denna reservation ägnats åt att genomföra en enkät med lotterispelare och analysera data från denna. Projektets publiceringsstrategi har inte varit att maximera antalet publikationer, utan att publicera i ledande tidskrifter. Arbetet har resulterat i publikationer i de topprankade tidskrifterna American Economic Review, Review of Economic Studies och Journal of Financial Economics. En uppsats har även publicerats i den medicinska tidskriften JAMA Network Open för att i större utsträckning nå ut med forskningsresultat till andra discipliner.
Av de delprojekt som specificerades i ansökan är uppsatserna om brottslighet, entreprenörskap och finansiellt risktagande ännu inte avslutade. En del projektmedel har använts för att köpa in data för dessa projekt, vilket är avgörande för att kunna slutföra dem. Framtiden för delprojektet om arbetssökande är däremot mer osäkert då vi bedömer att vi förmodligen inte har tillräcklig statistisk styrka för att studera detta utfall på ett tillfredsställande sätt.
Kort om genomförandet
Projekttiden har förlängts på grund av föräldraledighet. En annan förändring är att projektledaren Robert Östling bytt arbetsplats från Stockholms universitet till Handelshögskolan i Stockholm, medan medsökande Erik Lindqvist bytt arbetsplats i omvänd riktning. Medelsförvaltare har därför övergått från att vara Stockholms universitet till Handelshögskolan i Stockholm. Ett antal andra medarbetare har varit involverade i projektet, även om de inte finansierats genom det. De huvudsakliga medarbetarna har varit Joseph Briggs (Federal Reserve Board fram tills nyligen), David Cesarini (NYU) och Matthew Notowidigdo (Northwestern). Joseph Briggs har gjort ett antal resor till Sverige för att kunna arbeta med delprojekten om aktieägande och finansiellt risktagande. Sean Lee (Harvard) har arbetat med projektet om finansiellt risktagande, framförallt under en längre vistelse under sommaren 2019 som finansierades genom projektet. Studierna om brottslighet genomförs tillsammans med doktoranden Christofer Schroeder (Handelshögskolan i Stockholm) och delprojektet om entreprenörskap med Joacim Tåg (Institutet för Näringslivsforskning).
Flera av studierna har visat sig kräva mer data än vi ursprungligen förutsåg och en del projektmedel har därför omfördelats till datainköp.
Projektets tre viktigaste resultat
1. Genom att relatera lotterivinstens storlek till registerdata på arbetsinkomster har vi skattat hur arbetsutbud påverkas av en oväntad förmögenhetsförändring (Cesarini, Lindqvist, Notowidigdo & Östling 2017). Detta ger ett mått på ”inkomsteffekten”, vilket är en parameter av stor betydelse för policy. Vi skattar ganska låga inkomsteffekter som skiljer sig förvånansvärt lite mellan olika demografiska grupper, till exempel mellan män och kvinnor. Vi studerar även hela hushållets arbetsutbud och finner att lotterivinnare minskar arbetsutbudet mer än lotterivinnarens make/maka. Detta resultat var visserligen redan känt när ansökan gjordes, men projektet har möjliggjort att vi kunnat jobba vidare med att tolka och publicera resultaten.
2. I studien av lotterispelares välbefinnande finner vi att lotterivinster har en långsiktig och positiv effekt på livstillfredsställelse (Lindqvist, Östling & Cesarini 2020). Detta står i kontrast till en liten men välkänd psykologisk studie från 1970-talet som visade att lotterivinnares välbefinnande inte ökade efter att de vunnit. Senare lotteristudier har inte givit entydiga resultat, vilket förmodligen beror på att de har avsevärt mycket lägre statistisk styrka än vi har.
3. Studien om aktieägande visar att lotterivinnare ökar sin benägenhet att investera i aktier, men effekten är mindre än vad ekonomiska modeller förutsäger (Briggs, Cesarini, Lindqvist & Östling 2020). Tack vare detaljerade data kan vi undersöka olika mekanismer bakom resultatet och vi finner tecken som tyder på att pessimistiska förväntningar om avkastningen på aktier kan vara en bidragande orsak till att inte fler lotterivinnare investerar i aktier.
Nya forskningsfrågor
Projektets huvudbidrag är att ge övertygande och precisa svar på välkända frågor om effekten av förmögenhet på ekonomiska utfall, men projektet har också genererat nya forskningsfrågor. Studien om deltagande på aktiemarknaden väcker frågan hur våra empiriska resultat bäst kan förklaras utifrån nationalekonomiska modeller. Vi pekar på att pessimistiska förväntningar kan vara en förklaring, vilket naturligt väcker frågan var denna pessimism kommer ifrån och hur den bäst kan modelleras. Ett annat exempel är våra studier om lotterivinnares hälsa. Både vår tidigare registerbaserade studie (Cesarini, Lindqvist, Östling & Wallace publicerad i Quarterly Journal of Economics 2016) och vår enkätstudie i detta projekt (Östling, Cesarini & Lindqvist 2020) har visat att lotterivinster har inga eller marginella hälsoeffekter. En vanlig invändning är att detta beror på att Sverige erbjuder gratis sjukvård och att ekonomiska resurser därför inte är så viktiga för en god hälsa. Ett sätt att bemöta denna invändning är att studera tandhälsa eftersom svenskar i mycket större utsträckning än annan hälsovård bekostar tandvård ur egen ficka, vilket vi planerar att göra i en uppföljande studie.
Spridning av forskningsresultat
Som nämndes inledningsvis har vi lagt stor möda på att publicera i ledande vetenskapliga tidskrifter, vilket vi tror är viktigt för att forskningsresultaten ska få stor spridning. Vi har även presenterat uppsatserna vid forskarseminarier och vetenskapliga konferenser både i Sverige och utomlands. Vår studie om lotterivinnares livstillfredsställelse har rönt stor medial uppmärksamhet, bland annat i en halvsidesartikel i New York Times (24/8 2018). Vi har även deltagit i ett antal intervjuer rörande samma studie, t.ex. i Sveriges Radio och BBC. Studien om arbetsutbud har vi sammanfattat i en populärvetenskaplig artikel på VoxEU.
Publikationslista
Briggs, Cesarini, Lindqvist & Östling (2020), “Windfall Gains and Stock Market Participation.” Under publicering i Journal of Financial Economics.
Lindqvist, Östling & Cesarini (2020), “Long-run Effects of Lottery Wealth on Psychological Well-being.” Under publicering i Review of Economic Studies.*
Östling, Cesarini & Lindqvist (2020) “Association Between Lottery Prize Size and Self-reported Health Habits in Swedish Lottery Players.” JAMA Network Open 3(3):e1919713.*
Cesarini, Lindqvist, Notowidigdo & Östling (2017) “The Effect of Wealth on Individual and Household Labor Supply: Evidence from Swedish Lotteries.” American Economic Review 107(12) 3917-3946.
Artiklar märkta med asterisk är publicerade med Open Access-avtal. De övriga studierna kommer att göras tillgängliga på våra hemsidor (www.robertostling.com och sites.google.com/site/eriklindqvistsse).
Syfte och utveckling
Syftet med projektet har varit att studera hur plötsliga förmögenhetsförändringar i form av lotterivinster påverkar ekonomiskt beteende i bred bemärkelse. I den ursprungliga projektansökan specificerades ett antal delprojekt baserade på registerdata som främst skiljer sig åt i vilket utfall som studeras, men ansökan innehöll också en reservation för att en del av projektet kan komma att ägnas åt andra delprojekt inom ramen för samma övergripande forskningsagenda. En hel del projekttid har i linje med denna reservation ägnats åt att genomföra en enkät med lotterispelare och analysera data från denna. Projektets publiceringsstrategi har inte varit att maximera antalet publikationer, utan att publicera i ledande tidskrifter. Arbetet har resulterat i publikationer i de topprankade tidskrifterna American Economic Review, Review of Economic Studies och Journal of Financial Economics. En uppsats har även publicerats i den medicinska tidskriften JAMA Network Open för att i större utsträckning nå ut med forskningsresultat till andra discipliner.
Av de delprojekt som specificerades i ansökan är uppsatserna om brottslighet, entreprenörskap och finansiellt risktagande ännu inte avslutade. En del projektmedel har använts för att köpa in data för dessa projekt, vilket är avgörande för att kunna slutföra dem. Framtiden för delprojektet om arbetssökande är däremot mer osäkert då vi bedömer att vi förmodligen inte har tillräcklig statistisk styrka för att studera detta utfall på ett tillfredsställande sätt.
Kort om genomförandet
Projekttiden har förlängts på grund av föräldraledighet. En annan förändring är att projektledaren Robert Östling bytt arbetsplats från Stockholms universitet till Handelshögskolan i Stockholm, medan medsökande Erik Lindqvist bytt arbetsplats i omvänd riktning. Medelsförvaltare har därför övergått från att vara Stockholms universitet till Handelshögskolan i Stockholm. Ett antal andra medarbetare har varit involverade i projektet, även om de inte finansierats genom det. De huvudsakliga medarbetarna har varit Joseph Briggs (Federal Reserve Board fram tills nyligen), David Cesarini (NYU) och Matthew Notowidigdo (Northwestern). Joseph Briggs har gjort ett antal resor till Sverige för att kunna arbeta med delprojekten om aktieägande och finansiellt risktagande. Sean Lee (Harvard) har arbetat med projektet om finansiellt risktagande, framförallt under en längre vistelse under sommaren 2019 som finansierades genom projektet. Studierna om brottslighet genomförs tillsammans med doktoranden Christofer Schroeder (Handelshögskolan i Stockholm) och delprojektet om entreprenörskap med Joacim Tåg (Institutet för Näringslivsforskning).
Flera av studierna har visat sig kräva mer data än vi ursprungligen förutsåg och en del projektmedel har därför omfördelats till datainköp.
Projektets tre viktigaste resultat
1. Genom att relatera lotterivinstens storlek till registerdata på arbetsinkomster har vi skattat hur arbetsutbud påverkas av en oväntad förmögenhetsförändring (Cesarini, Lindqvist, Notowidigdo & Östling 2017). Detta ger ett mått på ”inkomsteffekten”, vilket är en parameter av stor betydelse för policy. Vi skattar ganska låga inkomsteffekter som skiljer sig förvånansvärt lite mellan olika demografiska grupper, till exempel mellan män och kvinnor. Vi studerar även hela hushållets arbetsutbud och finner att lotterivinnare minskar arbetsutbudet mer än lotterivinnarens make/maka. Detta resultat var visserligen redan känt när ansökan gjordes, men projektet har möjliggjort att vi kunnat jobba vidare med att tolka och publicera resultaten.
2. I studien av lotterispelares välbefinnande finner vi att lotterivinster har en långsiktig och positiv effekt på livstillfredsställelse (Lindqvist, Östling & Cesarini 2020). Detta står i kontrast till en liten men välkänd psykologisk studie från 1970-talet som visade att lotterivinnares välbefinnande inte ökade efter att de vunnit. Senare lotteristudier har inte givit entydiga resultat, vilket förmodligen beror på att de har avsevärt mycket lägre statistisk styrka än vi har.
3. Studien om aktieägande visar att lotterivinnare ökar sin benägenhet att investera i aktier, men effekten är mindre än vad ekonomiska modeller förutsäger (Briggs, Cesarini, Lindqvist & Östling 2020). Tack vare detaljerade data kan vi undersöka olika mekanismer bakom resultatet och vi finner tecken som tyder på att pessimistiska förväntningar om avkastningen på aktier kan vara en bidragande orsak till att inte fler lotterivinnare investerar i aktier.
Nya forskningsfrågor
Projektets huvudbidrag är att ge övertygande och precisa svar på välkända frågor om effekten av förmögenhet på ekonomiska utfall, men projektet har också genererat nya forskningsfrågor. Studien om deltagande på aktiemarknaden väcker frågan hur våra empiriska resultat bäst kan förklaras utifrån nationalekonomiska modeller. Vi pekar på att pessimistiska förväntningar kan vara en förklaring, vilket naturligt väcker frågan var denna pessimism kommer ifrån och hur den bäst kan modelleras. Ett annat exempel är våra studier om lotterivinnares hälsa. Både vår tidigare registerbaserade studie (Cesarini, Lindqvist, Östling & Wallace publicerad i Quarterly Journal of Economics 2016) och vår enkätstudie i detta projekt (Östling, Cesarini & Lindqvist 2020) har visat att lotterivinster har inga eller marginella hälsoeffekter. En vanlig invändning är att detta beror på att Sverige erbjuder gratis sjukvård och att ekonomiska resurser därför inte är så viktiga för en god hälsa. Ett sätt att bemöta denna invändning är att studera tandhälsa eftersom svenskar i mycket större utsträckning än annan hälsovård bekostar tandvård ur egen ficka, vilket vi planerar att göra i en uppföljande studie.
Spridning av forskningsresultat
Som nämndes inledningsvis har vi lagt stor möda på att publicera i ledande vetenskapliga tidskrifter, vilket vi tror är viktigt för att forskningsresultaten ska få stor spridning. Vi har även presenterat uppsatserna vid forskarseminarier och vetenskapliga konferenser både i Sverige och utomlands. Vår studie om lotterivinnares livstillfredsställelse har rönt stor medial uppmärksamhet, bland annat i en halvsidesartikel i New York Times (24/8 2018). Vi har även deltagit i ett antal intervjuer rörande samma studie, t.ex. i Sveriges Radio och BBC. Studien om arbetsutbud har vi sammanfattat i en populärvetenskaplig artikel på VoxEU.
Publikationslista
Briggs, Cesarini, Lindqvist & Östling (2020), “Windfall Gains and Stock Market Participation.” Under publicering i Journal of Financial Economics.
Lindqvist, Östling & Cesarini (2020), “Long-run Effects of Lottery Wealth on Psychological Well-being.” Under publicering i Review of Economic Studies.*
Östling, Cesarini & Lindqvist (2020) “Association Between Lottery Prize Size and Self-reported Health Habits in Swedish Lottery Players.” JAMA Network Open 3(3):e1919713.*
Cesarini, Lindqvist, Notowidigdo & Östling (2017) “The Effect of Wealth on Individual and Household Labor Supply: Evidence from Swedish Lotteries.” American Economic Review 107(12) 3917-3946.
Artiklar märkta med asterisk är publicerade med Open Access-avtal. De övriga studierna kommer att göras tillgängliga på våra hemsidor (www.robertostling.com och sites.google.com/site/eriklindqvistsse).