Infrastrukturens syfte samt utveckling under projektperioden, samt om det var en miljö eller plattform, som fick medel, hur denna utvecklats.

Syftet med projektet har varit att tillgängliggöra Linnés omfattande och centrala korrespondens på en digital plattform genom att där samla brev i olika arkiv och tillgängliggöra innehållet genom sammanfattningar på engelska av innehåll på latin och svenska samt med regelrätta transkriberingar. ”Linnékorrespondensprojektets avslutande och fortsatta liv” har tagit vid med den inriktning för utgivandet av Linnés korrespondens som inleddes med projekt IN12-1365:1 med fyra nivåer av utgivningen på projektdatabasen.

1.    transkriptioner av breven
2.    sammanfattningar på engelska av brevens innehåll
3.    digitala bilder av brevmanuskripten
4.    pdf:er av tidigare utgåvor och översättningar

Projektets resultat är viktigt för flera olika områden. Det gäller i första hand 1700-talets vetenskap och vetenskapliga nätverk, men de är också en källa för språkstudier av vetenskapliga termer på svenska, samt kultur- och personhistoria. Materialet lånar sig även till populärvetenskapligt författande.

Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Det viktigaste resultatet av projektet är etablerandet av en helt central resurs för forskning om 1700-talets naturalhistoria och vetenskapliga nätverk på en internationell nivå. Det har framför allt åstadkommits genom att tillgängliggöra materialet på andra språk än svenska och latin och det på de fyra nivåerna: transkriptioner av breven; sammanfattningar av brevens innehåll på engelska; digitala bilder av breven; samt i en del fall pdf:er av tidigare utgåvor och översättningar. Mer än 6000 brev och över 700 korrespondenter har lagts in i systemet, och andelen transkriberingar har ökats väsentligen.

Det ursprungliga, initiala projektet var tänkt som en textkritisk utgåva, en ambition som sedan övergavs till förmån för att göra sammanfattningar på engelska med digitala avbildningar av breven. Men allt eftersom material successivt publicerades på projektdatabasen och resursen uppmärksammades internationellt kom efterhand allt fler önskemål från användare runt om i världen om att även transkribera de (ca 5000) brev som inte transkriberades i den första omgången.

För det här redovisade projektet har arbetet huvudsakligen inneburit transkribering av brev till och från Linné på svenska, framför allt de stora korrespondenserna på svenska (med Abraham Bäck, med Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare från 1739 och framåt, med de närmare tjugo lärjungarna, med Carl Gustaf Tessin och med en lång rad andra gestalter med långa sviter av brev framför allt till Linné).

Detta arbete visade sig vara mycket mer omfattande än vad vi antog från början, varför detta projekt lanserades för att komma i mål. Projekten har hela projekttiden kontinuerligt levererat resultat till projektservern http://linnaeus.c18.net som tillhandahålls av Centre international d’étude du XVIIIe siècle, Ferney-Voltaire. Det innebär att vi fortlöpande kommit i kontakt med användare som hört av sig med önskemål och kommentarer. Den har även fungerat som en utmärkt referens när vi kontaktat bibliotek och arkiv för att få tag i faksimiler till exempel.

Eftersom det är fråga om en projektdatabas har hela tiden frågan om hur denna viktiga resurs ska leva vidare varit viktig för oss. För detta syfte har vi kommit överens med Uppsala universitetsbibliotek om att projektdatabasen ska migreras till deras Alvinsystem. Själva arbetet med migreringen äger av naturliga orsaker rum sist i projektet.

Arbetet har inte helt avslutats i och med detta projekt men allt är klart för migreringen – utförliga tester har gjorts och det är närmast av tidsekonomiska aspekter vi inte vill byta till Alvin förrän de sista portionerna lagts upp och kontrollerats i systemet. Något som också visade sig i vissa fall mer omständligt än förutsett var att finna, beställa och i digitaliserad form på projektets hemsida publicera ett stort antal brev från utländska arkiv (från Belgien, Finland, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA). Dessa brev var kända av oss sedan tidigare, men först sedan det blev möjligt att erhålla dem i digitaliserat format blev det möjligt att transkribera dem.

Projektet har, som tidigare konstaterats, genererat en hel del erfarenheter om hur digitala utgivningar av omfattande korrespondenser kan genomföras. Inte minst har projektet visat att det i huvudsak inte är en kvalificerad teknisk produkt det är fråga om, utan att det i sin grund är fråga om gedigna kunskaper om Linné, hans tid och hans vetenskap som måste till, tillsammans med latinkunskaper.

Efter migrering av databasen till Alvinsystemet skall Uppsala universitetsbiblioteket ta över ansvar och drift av databasen. Det är en naturlig hemvist för Linnés samlade korrespondens. Likaså är Centre international d’étude du XVIIIe siècle, Ferney-Voltaire, som hitintills arbetat med projektdatabasen mycket angelägna om att allt arbete får ett permanent hem och en uthållig fortlevnad, varför vi med stor tillförsikt ser att detta kommer att vidareföras och utvecklas vidare på ett utmärkt sätt hos Uppsala universitetsbibliotek.

Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen.
Resurser tas ju gärna för givna när de väl är på plats och vitsordas inte per automatik, men från Linnaean Society som lockar många Linnéforskare och som vi samarbetat nära med har vi hela tiden fått höra om hur flitigt de själva använder projektdatabasen och hur de själva tipsar om den. Många har redan hittat den via andra sedvanliga kanaler. Vi får i våra egna kontakter med kollegor från runt om i världen själva höra om att den är en viktig och användbar resurs. Några av våra favoritexempel är följande:

Det kan gälla historiker i Hong Kong som forskar om 1700-talets botanik och cirkulationen av böcker liksom forskare i Storbritannien som forskar om ärftlighetens kulturhistoria eller en colombiansk forskares arbete om Jacquins karibiska expedition 1754–1759.

Det är med andra ord svårt, för att inte säga omöjligt, att på förhand identifiera vilken forskning som kommer dra nytta av denna resurs. Att den redan har gjort skillnad på många håll är vi dock på det klara och stolta över.

Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen.
Vårt tidigare problem har liksom nu varit att rätt uppskatta den tidsåtgång som en noggrann redigering kräver. I efterhand kan man konstatera att det är det omfattande redaktionella arbetet som dragit mest tid och därför bort getts mer resurser.

Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt.
Arbetet är avtalat att övergå till Uppsala universitetsbibliotek och publiceras i deras Alvin-system. Universitetsbiblioteket har alla förutsättningar att även fortsätta ett redaktionellt ansvar för denna resurs och har Sveriges främsta vetenskapshistoriska institution på nära håll.

Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på Open Access och Open Science.
Infrastrukturen har under projektet varit fritt tillgängligt via projektsajten. Alvinsystemet kommer leverera samma tillgänglighet. Några av de faksimiler vi anskaffat för med sig vissa inskränkningar vad det gäller vidarepublicering.

Eventuella internationella samarbeten.
Vi har ovan rapporterat om hur forskare runt om i världen redan drar stor nytta av denna resurs. Linnean Society har rapporterat till oss att de märkt ett ökat intresse och ett ökat antal förfrågningar utifrån vår databas.

Vi har tidigare även rapporterat om samarbetet i Linnaeus Link som fortsätter http://www.linnaeuslink.org och som utgör en digital samkatalog av de viktigare bestånden i världen av Linnés tryckta verk. På så vis kan man lägga till poster av dessa verk i vår databas. Dessutom har Linnean Society digitaliserat Linnés herbarium, insektssamling, fisksamling och snäcksamling liksom hans egna böcker med anteckningar i. Som också kan kopplas ihop med vår databas. Framtida projektet har redan börjat diskuteras bland forskare på området i Storbritannien och i Sverige bl.a. Detta kräver ett omfattande arbete, men är då ett viktigt arbete för att upprätthålla kvaliteten i databasen. Och redan har forskare i projektet ”A Naturalist at Work: Carl Linnaeus and His Information Processing Technologies” gjort försök i denna väg som verkar mycket lovande.

Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen.
Bland de många externa forskningsarbeten som utkommit måste Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg and Stéphane Van Damme, eds., Linnaeus, Natural History and the Circulation of Knowledge (Voltaire Foundation, 2018) framhållas. Där återfinns flera arbeten som baserar sig på databasen. Volymen baserar sig på två internationella workshopar.


Länkar till egna webbsidor.

Projekten har hela projekttiden kontinuerligt levererat resultaten till projektservern
http://linnaeus.c18.net