Mänsklighetens gränser: linneanska naturalhistoriker och upplysningens koloniala arv.
Upplysningens idé om universell mänsklighet prisas fortfarande i flera nyutkomna akademiska texter. Dess koloniala ursprung och följder förnekas dock ofta. Syftet med det här projektet är därför att undersöka relationen mellan idén om universell mänsklighet och 1700-talskolonialism. Vi ska klarlägga hur upplysningstidens förståelse av mänsklighet förenade universella ambitioner med inre begränsningar som förnekade koloniserade folk deras fullständiga mänsklighet. Vår hypotes är att upplysningens föreställningar om mänsklighet berodde på uppkomsten av en kolonial etnografi, som hade sitt ursprung i förenandet av linneansk naturalhistoria och skotska moralfilosofiska teorier om stadiehistorisk utveckling. Genom att lägga fokus på "mänsklighetens gränser" kommer vi att använda oss av idéhistoriska teorier för att spåra de definitionsbegränsningar som existerade i kärnan av begreppet mänsklighet. Vi kommer att utforska dessa begränsningar i ett urval av fallstudier om kunskapsbildning och cirkulation i koloniala förbindelser inom Europa (Sápmi och de skotska högländerna) och med kreoler och urinvånare i Asien, Amerika och Australien. Genom en analys och jämförelse av hur bildandet och spridningen av etnografisk kunskap om mänsklighet rättfärdigade och understödde kolonialism kommer projektet att utmana den ahistoriska disjunktionen som finns mellan den förmodade universalismen under 1700-talet och den uppenbara imperialismen under 1800-talet.
Slutredovisning
Projektet har undersökt förhållandet mellan begreppet ’universell mänsklighet’ och kolonialism under upplysningen. Projektets centrala frågeställning har varit: var började och slutade mänskligheten under perioden 1760-1820? För att utforska frågan använde vi oss av gränser som metafor. Genom att använda ’mänsklighetens gränser’ som referensram blev det möjligt för oss att spåra och analysera den dynamik som begreppet inrymde under den undersökta perioden. Det var en period då mänsklighet betraktades som ett område med föränderliga gränser, där exempelvis apor eller monster kunde inkluderas eller exkluderas. Mänsklighet var också internt differentierad. Många européer förnekade koloniserade och förslavade människor (som ofta klassades som vildar, djur, eller primitiva) deras fullständiga mänsklighet. Vår forskning har därmed komplicerat tidigare tolkningar av begreppet mänsklighet som en universell kategori under upplysningen genom att analysera gränsdragningar och dess relationer till framväxten av rasbegreppet under andra hälften av artonhundratalet.
Vi har studerat en intellektuell amalgamering mellan linneansk naturalhistoria och skotskt stadietänkande, en utvecklingsmodell enligt vilken samhällen tros ha utvecklats stegvis från vildhet till civilisation, i Storbritannien. Denna kombination av intellektuella inriktningar var betydelsefull för uppkomsten av kolonial etnografi under perioden ca 1760–1820. Vi har undersökt hur den kommunicerades till studenter som studerade medicin och linneansk naturalhistoria vid University of Edinburgh. Vi fokuserade på hur omkring 15 av dessa tidigare studenter sedan reste och arbetade som militära och marina kirurger, kolonialadministratörer och naturalhistoriker inom det brittiska imperiet och även i andra imperier under de kommande årtiondena, liksom hur de lämnade efter sig en mängd publicerade och opublicerade reflektioner kring mänsklig skillnad i koloniala sammanhang. Medan vissa, som Mungo Park (1771–1806) och hans resor i Afrika är välkända, är många andra mindre kända, exempelvis Stillahavs-köpmannen och den australienska kolonisatören Alexander Berry (1781–1873), den karibiska militärkirurgen George Pinckard (1768–1835) eller botanikern Alexander Anderson (1748–1811). Andra, som-resenärerna Archibald Menzies (1754–1842) och Robert Brown är främst kända som botaniker snare än etnografer. Vi har även studerat hur många naturalister började sina karriärer genom att resa till skotska höglandet och hur de skildrade mänsklig variation inom Storbritannien.
Projektet har pågått mellan april 2016 och december 2019. Arkivstudier har genomförts i Skottland, England, Sverige och Australien. Vi följde projektplanen. Den enda stora förändringen var att vi också, på grund av vår växande medvetenhet om mediciniska studiers betydelse för utvecklingen av linneansk etnografi, även inkluderade arkivmaterial från the National Museum of Scotland, Edinburgh universitetets ’Medical Society’ och the Royal College of Physicians i studien. Vi har dessutom utforskat hur museer bidragit till spridningen av diskussioner kring mänsklig variation till både studenter och allmänheten.
Projektets tre viktigaste resultat:
1.Det bröt ny mark genom att analysera översättningen och transformationen av linneansk naturalhistoria i Skottland. Vi utforskade dess artikulering inom undervisningen i naturalhistoria, filosofi och medicin vid University of Edinburgh. Vi hade förväntat oss att lärarna skulle undervisa Linnés taxonomi, men vi upptäckte också att de betonande linneansk naturalhistoria som en modell för koloniala expeditioner, fältobservation och insamling. Vårt projekt har även varit det första som systematiskt studerat hur linneansk naturalhistoria förenades med skotskt stadietänkande.
2.Vår forskning har visat hur linneansk naturalhistoria och filosofi integrerades i medicinska studier och därmed skapade en bas för kolonial etnografi. Medicin var en tillämpad vetenskap som tillhandahöll stora mängder data. Upplysningens utövare använde sig av dessa empiriska observationer för att illustrera och levandegöra sina spekulationer kring mänsklig variation. Medicinska studier innebar t.ex. diskussioner kring påstådda mänskliga rasskillnader i relation till djur- och växtsorter och utforskandet av skillnader mellan människa och djur genom studier av jämförande anatomi. Vi kom åt dessa mediciniska spekulationer i föreläsningsanteckningar och studentavhandlingar som presenterades för The Royal Medical Society mellan 1770 och 1820.
3. Projektet understryker betydelsen av koloniala möten och sammanhang för studier av upplysningens intellektuella historia. Till skillnad från tidigare studier som framförallt har förlitat sig på kanoniska filosofer och deras texter har vi visat hur begreppsförändring involverade ett mycket bredare spektrum av aktörer. Många utvecklade och testade idéer i möten med icke-européer och ursprungsbefolkningar. De redovisade ofta för mänsklig mångfald genom att skriva över tidigare stadieteorier (att alla nationer hade potential för utveckling) med nytillkomna teorier och begrepp som betonade fysiska och statiska skillnader mellan mänskliga befolkningar. Vi har här försökt integrera ursprungsaktörer i vår forskning genom att reflektera över de outplånliga avtryck de har lämnat under denna period av diskursiv förändring. Vi har däremot inte försökt att tala för ursprungsbefolkningar. Istället har vi tagit hänsyn till den splittring som uppstår när man läser koloniala texter ’against the grain’, när bestridda uppfattningar fastnade under huden och irriterade koloniala antaganden. Sådana ögonblick inträffande till exempel när etnografer uttryckte avsky eller rädsla, eller när de blev förvirrade av koloniserade människors skratt eller generositet.
Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten om upplysningens roll i utvecklingen av rasistiskt tänkande och kolonisering. Detta är aktuella frågor av stor betydelse för både universitetsvärlden och allmänheten. Vår forskning ger historiska perspektiv på varför Europas upplysning var förenad med kolonisering, hur linneansk naturalhistoria bidrog till spekulationer om rasskillnader och hur vetenskapshistoria kan breddas genom analyser av tvärkulturella möten. Vi har strävat efter att göra vår forskning tillgänglig för en bred publik med hjälp av presentationer, publikationer, intervjuer och samverkan.
Nya forskningsfrågor
Vi fokuserade inledningsvis på begreppet mänsklighet som ämne i universitetsundervisning och som studieobjekt under naturalhistoriska resor. Vi utvecklade sedan ny forskning om hur mänsklig variation presenterades på universitetsmuseer där publiken var både studenter och lekmän. Dessutom upptäckte vi ett omfattande intresse för anatomiska manifestationer av påstådd rasskillnad och utbredd insamling av mänskliga kvarlevor. Två nya externt finansierade projekt om kolonial insamling har generats: Andersson Burnett & Buchan, ’Collecting Humanity, Prehistory, Race and Instructions for Scientific Travel 1750–1850’ (VR) and Andersson Burnett ’Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850’ (Knut & Allice Wallenberg Foundation).
Spridning av forskning
Vi har spridit vår forskning genom ett stort antal presentationer (22) och workshoppar (3). Vi har hållit föredrag vid följande konferenser/workshoppar: Bordering Humanity Workshop Paris, Global Natural History around 1800: Collections, Media, Actors at Göttingen, Svenska Historikermötet Växjö, The ISECS International Congress on the Enlightenment Edinburgh, Arctic Voices Conference Tromsö, Enlightenment, Nation-Building and The Practices of Natural History Uppsala, Mapping the Territory: Exploring People and Nature, 1700-1830 Bern University, Nordic Conference in Eighteenth-Century Studies Uppsala, Identity Formation, Nation and Knowledge-Transfer LNU, American Antiquities, Rostock University, The Institute for Advanced Studies Edinburgh University, Humanity on the Move, Brisbane, International Society for Intellectual History Conference, Brisbane, Thinking the Empire Whole, Macquarie University, and Eighteenth-Century Circulations of Indigenous and Lay Knowledge, LNU.
Workshoppar
Humanity on the Move: Race, Landscape and Humanity in the era of Colonisation and Enlightenment, Griffith University, 7–8 nov, 2019. Till den här workshoppen samlade vi historiker med specialiseringar inom kolonialhistoria, konsthistoria, missionhistoria, vetenskaps- och ekonomihistoria för att diskutera hur uppfattningar kring begreppet mänsklighet påverkades av nya former av rörlighet och resor under perioden ca 1760–1830.
Eighteenth-Century Circulations of Indigenous and Lay Knowledge in the Transatlantic World, LNU, 12 sep 2019. Workshoppen utforskade koloniala möten och insamling, och rollerna som ursprungsfolk och lekmän hade i sådana utbyten. Vi diskuterade hur de förmedlade kunskap via brevskrivning, författande av manuskript, och genom insamlingar av föremål och kvarlevor.
Buchan, Andersson Burnett och Silvia Sebastiani (medarrangörer) Bordering Humanity at the EHESS, Paris, mars 2017. En tvärvetenskaplig grupp med forskare undersökte konceptuella, historiska, visuella och geografiska gränser som drogs runt mänskligheten under upplysningen. Workshoppen la grunden till vårt specialnummer för The History of the Human Sciences.
Utåtriktad verksamhet:
Andersson Burnett & Buchan 310 år med Linné, Konsthallen Växjö 24 feb 2018
Andersson Burnett: intervjuer om projektet, Linnés syn på mänsklig variation och monumentdebatten: intervjuad av Radio P4 Uppland, 18 juni 2020, Smålandsposten, 18 juni 2020 och radio P4 Kronoberg, 17 juni 2020
Andersson Burnett & Buchan: Redaktören för The History of the Human Sciences intervjuade oss om vårt specialnummer, 2019: https://www.histhum.com/circuits-of-colonial-knowledge/
Publikationer
Projektet har resulterat i 13 publikationer. Vi har även sex stycken som är under publicering, under granskning eller övervägande. Vår första publikation var ett kapitel om linneansk naturalhistoria i Skottland som publicerades av Voltaire Foundation i Oxford. Med utgångspunkt i vårt givande samarbete med forskarna i vår advisory board och några av deltagarna vid vår första workshop, sammanställde vi ett specialnummer för The History of the Human Sciences, https://journals.sagepub.com/toc/hhsa/32/4. Vår artikel ’Knowing Savagery: Australia and the Anatomy of Race’ analyserar och jämför franska och brittiska skildringar av ursprungsbefolkningen i Australien runt år 1800. Vi diskuterar ett diskursivt skift från stadietänkande till diskussioner kring rashierarkier. Den har, när rapporten skrevs, laddats ner 587 gånger. Vi har också publicerat fyra artiklar i internationella tidskrifter och sju populärvetenskapliga texter. Av de sex texter som är på gång är de två viktigaste vår gemensamma monografi, Racing Humanity: The Colonial Ethnography of Scotland’s Enlightenment (synopsis och exempelkapitel är under granskning av Yale University Press), och vårt specialnummer Humanity on the Move in the Era of Enlightenment and Colonisation (under övervägande med Global Intellectual History).
Vi har även informerat om projektet via Twitter och Facebook. En projekthemsida kommer att skapas under sommaren 2020.
Vi har studerat en intellektuell amalgamering mellan linneansk naturalhistoria och skotskt stadietänkande, en utvecklingsmodell enligt vilken samhällen tros ha utvecklats stegvis från vildhet till civilisation, i Storbritannien. Denna kombination av intellektuella inriktningar var betydelsefull för uppkomsten av kolonial etnografi under perioden ca 1760–1820. Vi har undersökt hur den kommunicerades till studenter som studerade medicin och linneansk naturalhistoria vid University of Edinburgh. Vi fokuserade på hur omkring 15 av dessa tidigare studenter sedan reste och arbetade som militära och marina kirurger, kolonialadministratörer och naturalhistoriker inom det brittiska imperiet och även i andra imperier under de kommande årtiondena, liksom hur de lämnade efter sig en mängd publicerade och opublicerade reflektioner kring mänsklig skillnad i koloniala sammanhang. Medan vissa, som Mungo Park (1771–1806) och hans resor i Afrika är välkända, är många andra mindre kända, exempelvis Stillahavs-köpmannen och den australienska kolonisatören Alexander Berry (1781–1873), den karibiska militärkirurgen George Pinckard (1768–1835) eller botanikern Alexander Anderson (1748–1811). Andra, som-resenärerna Archibald Menzies (1754–1842) och Robert Brown är främst kända som botaniker snare än etnografer. Vi har även studerat hur många naturalister började sina karriärer genom att resa till skotska höglandet och hur de skildrade mänsklig variation inom Storbritannien.
Projektet har pågått mellan april 2016 och december 2019. Arkivstudier har genomförts i Skottland, England, Sverige och Australien. Vi följde projektplanen. Den enda stora förändringen var att vi också, på grund av vår växande medvetenhet om mediciniska studiers betydelse för utvecklingen av linneansk etnografi, även inkluderade arkivmaterial från the National Museum of Scotland, Edinburgh universitetets ’Medical Society’ och the Royal College of Physicians i studien. Vi har dessutom utforskat hur museer bidragit till spridningen av diskussioner kring mänsklig variation till både studenter och allmänheten.
Projektets tre viktigaste resultat:
1.Det bröt ny mark genom att analysera översättningen och transformationen av linneansk naturalhistoria i Skottland. Vi utforskade dess artikulering inom undervisningen i naturalhistoria, filosofi och medicin vid University of Edinburgh. Vi hade förväntat oss att lärarna skulle undervisa Linnés taxonomi, men vi upptäckte också att de betonande linneansk naturalhistoria som en modell för koloniala expeditioner, fältobservation och insamling. Vårt projekt har även varit det första som systematiskt studerat hur linneansk naturalhistoria förenades med skotskt stadietänkande.
2.Vår forskning har visat hur linneansk naturalhistoria och filosofi integrerades i medicinska studier och därmed skapade en bas för kolonial etnografi. Medicin var en tillämpad vetenskap som tillhandahöll stora mängder data. Upplysningens utövare använde sig av dessa empiriska observationer för att illustrera och levandegöra sina spekulationer kring mänsklig variation. Medicinska studier innebar t.ex. diskussioner kring påstådda mänskliga rasskillnader i relation till djur- och växtsorter och utforskandet av skillnader mellan människa och djur genom studier av jämförande anatomi. Vi kom åt dessa mediciniska spekulationer i föreläsningsanteckningar och studentavhandlingar som presenterades för The Royal Medical Society mellan 1770 och 1820.
3. Projektet understryker betydelsen av koloniala möten och sammanhang för studier av upplysningens intellektuella historia. Till skillnad från tidigare studier som framförallt har förlitat sig på kanoniska filosofer och deras texter har vi visat hur begreppsförändring involverade ett mycket bredare spektrum av aktörer. Många utvecklade och testade idéer i möten med icke-européer och ursprungsbefolkningar. De redovisade ofta för mänsklig mångfald genom att skriva över tidigare stadieteorier (att alla nationer hade potential för utveckling) med nytillkomna teorier och begrepp som betonade fysiska och statiska skillnader mellan mänskliga befolkningar. Vi har här försökt integrera ursprungsaktörer i vår forskning genom att reflektera över de outplånliga avtryck de har lämnat under denna period av diskursiv förändring. Vi har däremot inte försökt att tala för ursprungsbefolkningar. Istället har vi tagit hänsyn till den splittring som uppstår när man läser koloniala texter ’against the grain’, när bestridda uppfattningar fastnade under huden och irriterade koloniala antaganden. Sådana ögonblick inträffande till exempel när etnografer uttryckte avsky eller rädsla, eller när de blev förvirrade av koloniserade människors skratt eller generositet.
Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten om upplysningens roll i utvecklingen av rasistiskt tänkande och kolonisering. Detta är aktuella frågor av stor betydelse för både universitetsvärlden och allmänheten. Vår forskning ger historiska perspektiv på varför Europas upplysning var förenad med kolonisering, hur linneansk naturalhistoria bidrog till spekulationer om rasskillnader och hur vetenskapshistoria kan breddas genom analyser av tvärkulturella möten. Vi har strävat efter att göra vår forskning tillgänglig för en bred publik med hjälp av presentationer, publikationer, intervjuer och samverkan.
Nya forskningsfrågor
Vi fokuserade inledningsvis på begreppet mänsklighet som ämne i universitetsundervisning och som studieobjekt under naturalhistoriska resor. Vi utvecklade sedan ny forskning om hur mänsklig variation presenterades på universitetsmuseer där publiken var både studenter och lekmän. Dessutom upptäckte vi ett omfattande intresse för anatomiska manifestationer av påstådd rasskillnad och utbredd insamling av mänskliga kvarlevor. Två nya externt finansierade projekt om kolonial insamling har generats: Andersson Burnett & Buchan, ’Collecting Humanity, Prehistory, Race and Instructions for Scientific Travel 1750–1850’ (VR) and Andersson Burnett ’Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850’ (Knut & Allice Wallenberg Foundation).
Spridning av forskning
Vi har spridit vår forskning genom ett stort antal presentationer (22) och workshoppar (3). Vi har hållit föredrag vid följande konferenser/workshoppar: Bordering Humanity Workshop Paris, Global Natural History around 1800: Collections, Media, Actors at Göttingen, Svenska Historikermötet Växjö, The ISECS International Congress on the Enlightenment Edinburgh, Arctic Voices Conference Tromsö, Enlightenment, Nation-Building and The Practices of Natural History Uppsala, Mapping the Territory: Exploring People and Nature, 1700-1830 Bern University, Nordic Conference in Eighteenth-Century Studies Uppsala, Identity Formation, Nation and Knowledge-Transfer LNU, American Antiquities, Rostock University, The Institute for Advanced Studies Edinburgh University, Humanity on the Move, Brisbane, International Society for Intellectual History Conference, Brisbane, Thinking the Empire Whole, Macquarie University, and Eighteenth-Century Circulations of Indigenous and Lay Knowledge, LNU.
Workshoppar
Humanity on the Move: Race, Landscape and Humanity in the era of Colonisation and Enlightenment, Griffith University, 7–8 nov, 2019. Till den här workshoppen samlade vi historiker med specialiseringar inom kolonialhistoria, konsthistoria, missionhistoria, vetenskaps- och ekonomihistoria för att diskutera hur uppfattningar kring begreppet mänsklighet påverkades av nya former av rörlighet och resor under perioden ca 1760–1830.
Eighteenth-Century Circulations of Indigenous and Lay Knowledge in the Transatlantic World, LNU, 12 sep 2019. Workshoppen utforskade koloniala möten och insamling, och rollerna som ursprungsfolk och lekmän hade i sådana utbyten. Vi diskuterade hur de förmedlade kunskap via brevskrivning, författande av manuskript, och genom insamlingar av föremål och kvarlevor.
Buchan, Andersson Burnett och Silvia Sebastiani (medarrangörer) Bordering Humanity at the EHESS, Paris, mars 2017. En tvärvetenskaplig grupp med forskare undersökte konceptuella, historiska, visuella och geografiska gränser som drogs runt mänskligheten under upplysningen. Workshoppen la grunden till vårt specialnummer för The History of the Human Sciences.
Utåtriktad verksamhet:
Andersson Burnett & Buchan 310 år med Linné, Konsthallen Växjö 24 feb 2018
Andersson Burnett: intervjuer om projektet, Linnés syn på mänsklig variation och monumentdebatten: intervjuad av Radio P4 Uppland, 18 juni 2020, Smålandsposten, 18 juni 2020 och radio P4 Kronoberg, 17 juni 2020
Andersson Burnett & Buchan: Redaktören för The History of the Human Sciences intervjuade oss om vårt specialnummer, 2019: https://www.histhum.com/circuits-of-colonial-knowledge/
Publikationer
Projektet har resulterat i 13 publikationer. Vi har även sex stycken som är under publicering, under granskning eller övervägande. Vår första publikation var ett kapitel om linneansk naturalhistoria i Skottland som publicerades av Voltaire Foundation i Oxford. Med utgångspunkt i vårt givande samarbete med forskarna i vår advisory board och några av deltagarna vid vår första workshop, sammanställde vi ett specialnummer för The History of the Human Sciences, https://journals.sagepub.com/toc/hhsa/32/4. Vår artikel ’Knowing Savagery: Australia and the Anatomy of Race’ analyserar och jämför franska och brittiska skildringar av ursprungsbefolkningen i Australien runt år 1800. Vi diskuterar ett diskursivt skift från stadietänkande till diskussioner kring rashierarkier. Den har, när rapporten skrevs, laddats ner 587 gånger. Vi har också publicerat fyra artiklar i internationella tidskrifter och sju populärvetenskapliga texter. Av de sex texter som är på gång är de två viktigaste vår gemensamma monografi, Racing Humanity: The Colonial Ethnography of Scotland’s Enlightenment (synopsis och exempelkapitel är under granskning av Yale University Press), och vårt specialnummer Humanity on the Move in the Era of Enlightenment and Colonisation (under övervägande med Global Intellectual History).
Vi har även informerat om projektet via Twitter och Facebook. En projekthemsida kommer att skapas under sommaren 2020.