Resultatbaserad styrning i akademin: praktik och identitet i omvandling
Detta projekt analyserar de fundamentala mekanismer som avgör hur akademisk verksamhet påverkas av introduktionen av system för s.k. prestationsbaserad resurstilldelning. Med forskande och undervisande personal vid svenska lärosäten i fokus studerar vi hur identiteter konstrueras i relation till "ekonomistiska" former av organisationsstyrning och hur dessa processer påverkar enskilda individers agerande. I synnerhet studerar vi individers prioriteringar av uppgifter och tidsanvändning (mellan och inom breda kategorier så som utbildning, forskning ledarskapsuppgifter, etc) samt karriärval (attraktionskraften hos olika typer av akademiska anställningar, attraktionskraften i att arbeta utanför respektive i högskolesektorn). I projektets senare fas fördjupas analysen av hur institutionella förhållanden påverkar de processer och resultat som identifierats. Programmet vänder då blicken mot frågor om på vilka sätt och varför konsekvenserna av prestationsbaserad resurstilldelning kan förväntas bli annorlunda då de introduceras i olika länder med skilda akademiska traditioner och institutioner, och mot att utveckla diskussionen om likheter och skillnader mellan hur sådan styrning fungerar vid lärosäten, respektive andra typer av forskningsorganisationer.
Slutredovisning
SLUTRAPPORT
Prestationsbaserad styrning av akademin / Performance-based governance in academia
Projektledare: Docent Anders Broström
Projektdeltagare: Professor Monica Lindgren, Professor Johann Packendorff, Professor Lars Geschwind, Professor Marianne Ekman
Projektet syfte samt utveckling
Detta projekt har syftat till att analysera de fundamentala mekanismer som avgör hur akademisk verksamhet påverkas av introduktionen av system för s.k. prestationsbaserad resurstilldelning, med empiriskt fokus riktat mot forskande och undervisande personal vid svenska lärosäten. Projektet har samlat forskare med kompletterande kompetenser för att tillåta en integrativ analys av hur identiteter konstrueras i relation till "ekonomistiska" former av organisationsstyrning, och hur dessa processer påverkar enskilda individers agerande. I några av de studier som bedrivits har fokus legat på tolkande analys av hur individer förhåller sig till och begripliggör en omgivning där mätbarhet av prestation inom forskning blir en del av den akademiska vardagen. I andra delar av projektet har vi studerat hur prioriteringar och utfall inom forskning och forskarutbildning påverkas – direkt eller indirekt – av prestationsbaserad styrning. Dessa prioriteringar gäller fokusförskjutningar och tidsanvändning (mellan och inom breda kategorier så som utbildning, forskning, ledarskapsuppgifter, etc) samt karriärval (attraktionskraften hos olika typer av akademiska anställningar, attraktionskraften i att arbeta utanför respektive i högskolesektorn).
En viss förskjutning gentemot den ursprungliga projektplanens beskrivningar har gjorts, genom att vi i projektet kom att uppmärksamma hur många av de mest subtila och kanske därigenom mest svårfångade effekterna av styrningens utformning uppträder i form av ”biverkningar” på akademisk verksamhet och på akademiska karriärer. Till följd av detta ägnades kraft åt att studera såväl forskarutbildning som meriteringstjänstestrukturen vid svenska lärosäten, och även kopplingar mellan styrning och forskningskommersialisering och externt engagemang.
En andra förändring av projektplanen består i utformningen av den analys av hur institutionella förhållanden påverkar utfall och konsekvenser av styrning som planerades till projektet andra halva. Syftet med denna komponent var att vända blicken mot frågor om på vilka sätt och varför konsekvenserna av prestationsbaserad resurstilldelning kan förväntas bli annorlunda då de introduceras i olika länder med skilda akademiska traditioner och institutioner. Vi identifierade under projekttiden möjligheten att ansluta projektets arbete till ett internationellt konsortium (APIKS) som genomförde en undersökning av akademiska arbetsvillkor – inklusive upplevelser av styrning och mätning. Genom konsortiets arbete koordinerades en harmoniserad enkätundersökning som genomfördes under 2018-2019. Över 20 länder, från samtliga världsdelar utom Afrika, fullföljde sin del av studien, vilket resultat i en unik global datakälla som möjliggör internationella jämförelser.
En sista avvikelse från den ursprungliga projektplanen består i att den övergripande kartläggning som där beskrevs som ”delstudie 1” fick utgå, av skäl som utvecklades vid halvtidsredovisningen.
Genomförande
Bemanning: Projektet leddes genom hela projekttiden av docent Anders Broström. Professor Monica Lindgren, professor Johann Packendorff och professor Lars Geschwind (de senare två blev befordrade till professorer under projekttiden) arbetade i projektet under hela tiden. Professor Marianne Ekman-Rising gick i pension under 2020.
I projektplaneringen föreskickades rekrytering av en postdoktoral forskare (postdoc) under den andra halvan av projekttiden. Detta visade sig inte genomförbart, av skäl som tidigare redovisats till programkoordinatorn, och arbete sköts över till befintliga projektdeltagare och till år 2021. Två doktorander engagerades i projektarbetet. En på heltid engagerad doktorand vid KTH finansierades med kompletterande finansiering. En andra doktorand deltog i arbetet under ett år, varav ett halvår som gästdoktorand vid KTH, med finansiering från hemuniversitetet Nortwestern Polytechnical University i Kina. Under projektets sista år, slutligen, rekryterades till sist en postdoc. Också denna medarbetares insatser har finansierats med kompletterande finansiering.
Arbetssätt: Under projektet första halva hade projektgruppen regelbundna möten för övergripande diskussioner. Vid dessa möten diskuterades projektets övergripande frågor och tematik, ofta med bränsle från enskilda forskningsartiklar eller aktuella debattinlägg. Under den andra halvan av projektet förflyttades fokus till mer konkreta skrivprojekt där olika delar av projektets forskning presenterades.
Projektet viktigaste resultat
På ett övergripande plan pekar projektets resultat mot följande slutsatser:
• När styrmekanismer arrangeras på ett sådant sätt att de mål och medel som används är förenliga med normer och ideal inom flera fält kan en förändring i styrning leda till långtgående förändring i termer av förstärkta beteenden i en viss riktning.
• När styrmekanismer däremot arrangeras så att den utveckling som styrs mot står i synbar konflikt mot normer och ideal inom ett eller flera viktiga fält är den akademiska praktiken tämligen resilient mot förändring.
• Det är framför allt låg prestation, inte ”excellens”, som är adresserbart genom prestationsbaserad styrning. Detta förhållande är föremål för missuppfattning både bland vissa tillskyndare och bland många kritiker av prestationsbaserad styrning som företeelse.
Våra resultat visar på hur prestationsbaserade styrformer påverkar akademikers professionella identiteter genom vissa (men inte radikala) förskjutningar i riktning mot ett internaliserande av de nya styrsystemen. Den svenska högskolesektorn är i praktiken i ett hybridtillstånd, där klassiska akademiska värderingar samexisterar med nya NPM-inspirerade instrumentella styrformer. Dessa styrformer har växt fram successivt över tid snarare än att ha införts över en natt (krypande instrumentalisering), de har ofta uppstått som svar på omedelbara konkreta problem (närsynt instrumentalisering), och de lägger stort fokus på individen som presterande subjekt (individualiserande instrumentalisering). Den långsiktiga konsekvensen är dock att nya professionella dygdemönster växer fram rörande vad som är bra och dåligt utfört akademiskt arbete (moraliserande instrumentalisering).
Fokuseringen på individen och individens karriär har inneburit formuleringen av begreppet ”meritokratisering”, dvs ett processuellt synsätt på meritsystem som något som är i ständig förhandling och artikulering inom lärosätena. Meritokratiseringen handlar inte bara om hur systemet av formella meritkrav och viktningen dem emellan växer fram över tiden, utan också om hur dessa formella system hanteras informellt i beslutssituationer, anställningsförfaranden etc. Vi har kunnat se att lärosäten lätt kan komma att kännetecknas av ”fragmenterad meritokratisering”, dvs att meritsystemet definieras och praktiseras olika i olika sammanhang och organisatoriska rum.
Nya forskningsfrågor
Projektarbetet har tagit upp ett flertal trådar som ligger inom projektets övergripande tema, men som inte specificerades närmare i projektplanen. Bland dessa kan särskilt nämnas följande:
• Hur högskolans arbete med jämlikhetsfrågor interagerar med prestationsbaserad styrning och med traditionella kollegiala meritbedömningar
• Differentierade effekter av styrning på olika grupper av akademisk personal (t ex juniora respektive seniora forskare)
• Hur ledare inom högskolan föreställer sig prestationsbaserad styrning
• Prestationsbaserad styrning som främjare av instrumentalistisk kultur
Under arbetet fick vi också syn på olika slags förändringar och utmaningar i forsknings- och utbildningssystemet som kan beskrivas som konsekvenser av prestationsbaserad styrning. Mer precist uttryckt utgör utformning av styrningen en viktig del av de institutionella ramvillkoren för verksamheten i sin helhet, och gör därmed avtryck på verksamheten som går bortom de aspekter som styrningen syftar till. Detta ledde in projektarbetet på delvis nya forskningsmöjligheter, vilka utforskades till en del genom arbete mellan de forskare som ingått i projektgruppen, till en del också genom samarbeten med andra forskare. Bland de frågor som uppstod märks särskilt kopplingar mellan styrning och utåtriktat arbete, inklusive forskningskommersialisering och extern samverkan, samt kopplingar mellan styrning och forskarutbildningens utformning.
Genom projektarbetet har nya internationella kontakter tagits, vilket lett till flera pågående projekt och samarbeten. Nämnas kan särskilt det vidare arbetet i APIKS-konsortiet, vilket redan genererat ett antal publikationer som inte i övrigt tas upp som en del av projektresultatet i denna redovisning. I tre andra konstellationer arbetas i skrivande stund vidare med frågeställningar vilka har sina rötter i projektet:
• I samarbete med Chiara Franzoni och Raffaele Mancuso vid Politechnico di Milano samt Paula Stephan vid Georgia Tech drivs ett spår om hur utformningen av bedömarprocesser driver inriktningen på vilka projekt och vilka forskare som åtnjuter extern forskningsfinansiering.
• I samarbete med Cornelia Lawson och Mabel Sanchez Barrioluengo vid University of Manchester drivs ett spår som syftar till att undersöka hur allmänheten värderar forskare som experter. Insikten bakom detta arbete är att dagens styrning av akademin avspeglar en föränderlig syn på experter och ”policymakers” om vilken roll forskningen spelar och bör spela i ett modernt samhälle, men att vi vet mycket lite om hur dessa frågor uppfattas i allmänhetens ögon.
• I samarbete med Charlotte Holgersson, Lotta Snickare, Annika Vänje och Anna Wahl bedrivs ett arbete kring homosociala kulturer i organisationer, vilket delvis inspirerats av projektets arbete kring könsbundna mönster kring befordringar och karriärfrämjande i akademin.
Forskningskommunikation
Projektet har löpande publicerat uppdateringar och resultat på dedikerad webbplats (https://www.researchgate.net/project/Performance-based-governance-in-Academia-PERFA).
Projektdeltagarna har deltagit vid ett flertal internationella konferenser för att knyta kontakter och få möjlighet att diskutera projektets pågående arbete. Bland annat de brett orienterade Academy of Management- (USA) EGOS (Estland)-, och Gender Work and Organization (Australien) konferenserna, men även ett stort antal mindre, fokuserade workshops i Seoul, Dresden, Kyoto, München, Göteborg, Toronto, Kassel, etc.
Vidare har resultat från projektet och insikter genererade genom arbetet diskuterats vid en rad workshops och möten. Detta dels sådana arrangerade av Riksbankens Jubileumsfond genom programkoordinatorn Fredrik Person-Lahusen, dels fristående evenemang arrangerade av bl a SULF, KTH:s doktorandförening, och projektdeltagarna själva.
Kommunikation från projektet av båda dessa slag har dessvärre hämmats av att dess slutskede sammanfallit med den långdragna pandemin som från och med våren 2020 lett till inställda och avbokade mötesplaner.
En särskild strategi för kommunikation kring detta projekt har varit att utveckla utbildningskomponenter för universitetslärare utifrån projektet resultat och insikter.
Projektets samtliga deltagare har regelbundet medverkat i sådana utbildningar vid KTH. Detta har tjänat som en direkt kommunikationskanal, men också berikat projektarbetet med värdefulla insikter.
Prestationsbaserad styrning av akademin / Performance-based governance in academia
Projektledare: Docent Anders Broström
Projektdeltagare: Professor Monica Lindgren, Professor Johann Packendorff, Professor Lars Geschwind, Professor Marianne Ekman
Projektet syfte samt utveckling
Detta projekt har syftat till att analysera de fundamentala mekanismer som avgör hur akademisk verksamhet påverkas av introduktionen av system för s.k. prestationsbaserad resurstilldelning, med empiriskt fokus riktat mot forskande och undervisande personal vid svenska lärosäten. Projektet har samlat forskare med kompletterande kompetenser för att tillåta en integrativ analys av hur identiteter konstrueras i relation till "ekonomistiska" former av organisationsstyrning, och hur dessa processer påverkar enskilda individers agerande. I några av de studier som bedrivits har fokus legat på tolkande analys av hur individer förhåller sig till och begripliggör en omgivning där mätbarhet av prestation inom forskning blir en del av den akademiska vardagen. I andra delar av projektet har vi studerat hur prioriteringar och utfall inom forskning och forskarutbildning påverkas – direkt eller indirekt – av prestationsbaserad styrning. Dessa prioriteringar gäller fokusförskjutningar och tidsanvändning (mellan och inom breda kategorier så som utbildning, forskning, ledarskapsuppgifter, etc) samt karriärval (attraktionskraften hos olika typer av akademiska anställningar, attraktionskraften i att arbeta utanför respektive i högskolesektorn).
En viss förskjutning gentemot den ursprungliga projektplanens beskrivningar har gjorts, genom att vi i projektet kom att uppmärksamma hur många av de mest subtila och kanske därigenom mest svårfångade effekterna av styrningens utformning uppträder i form av ”biverkningar” på akademisk verksamhet och på akademiska karriärer. Till följd av detta ägnades kraft åt att studera såväl forskarutbildning som meriteringstjänstestrukturen vid svenska lärosäten, och även kopplingar mellan styrning och forskningskommersialisering och externt engagemang.
En andra förändring av projektplanen består i utformningen av den analys av hur institutionella förhållanden påverkar utfall och konsekvenser av styrning som planerades till projektet andra halva. Syftet med denna komponent var att vända blicken mot frågor om på vilka sätt och varför konsekvenserna av prestationsbaserad resurstilldelning kan förväntas bli annorlunda då de introduceras i olika länder med skilda akademiska traditioner och institutioner. Vi identifierade under projekttiden möjligheten att ansluta projektets arbete till ett internationellt konsortium (APIKS) som genomförde en undersökning av akademiska arbetsvillkor – inklusive upplevelser av styrning och mätning. Genom konsortiets arbete koordinerades en harmoniserad enkätundersökning som genomfördes under 2018-2019. Över 20 länder, från samtliga världsdelar utom Afrika, fullföljde sin del av studien, vilket resultat i en unik global datakälla som möjliggör internationella jämförelser.
En sista avvikelse från den ursprungliga projektplanen består i att den övergripande kartläggning som där beskrevs som ”delstudie 1” fick utgå, av skäl som utvecklades vid halvtidsredovisningen.
Genomförande
Bemanning: Projektet leddes genom hela projekttiden av docent Anders Broström. Professor Monica Lindgren, professor Johann Packendorff och professor Lars Geschwind (de senare två blev befordrade till professorer under projekttiden) arbetade i projektet under hela tiden. Professor Marianne Ekman-Rising gick i pension under 2020.
I projektplaneringen föreskickades rekrytering av en postdoktoral forskare (postdoc) under den andra halvan av projekttiden. Detta visade sig inte genomförbart, av skäl som tidigare redovisats till programkoordinatorn, och arbete sköts över till befintliga projektdeltagare och till år 2021. Två doktorander engagerades i projektarbetet. En på heltid engagerad doktorand vid KTH finansierades med kompletterande finansiering. En andra doktorand deltog i arbetet under ett år, varav ett halvår som gästdoktorand vid KTH, med finansiering från hemuniversitetet Nortwestern Polytechnical University i Kina. Under projektets sista år, slutligen, rekryterades till sist en postdoc. Också denna medarbetares insatser har finansierats med kompletterande finansiering.
Arbetssätt: Under projektet första halva hade projektgruppen regelbundna möten för övergripande diskussioner. Vid dessa möten diskuterades projektets övergripande frågor och tematik, ofta med bränsle från enskilda forskningsartiklar eller aktuella debattinlägg. Under den andra halvan av projektet förflyttades fokus till mer konkreta skrivprojekt där olika delar av projektets forskning presenterades.
Projektet viktigaste resultat
På ett övergripande plan pekar projektets resultat mot följande slutsatser:
• När styrmekanismer arrangeras på ett sådant sätt att de mål och medel som används är förenliga med normer och ideal inom flera fält kan en förändring i styrning leda till långtgående förändring i termer av förstärkta beteenden i en viss riktning.
• När styrmekanismer däremot arrangeras så att den utveckling som styrs mot står i synbar konflikt mot normer och ideal inom ett eller flera viktiga fält är den akademiska praktiken tämligen resilient mot förändring.
• Det är framför allt låg prestation, inte ”excellens”, som är adresserbart genom prestationsbaserad styrning. Detta förhållande är föremål för missuppfattning både bland vissa tillskyndare och bland många kritiker av prestationsbaserad styrning som företeelse.
Våra resultat visar på hur prestationsbaserade styrformer påverkar akademikers professionella identiteter genom vissa (men inte radikala) förskjutningar i riktning mot ett internaliserande av de nya styrsystemen. Den svenska högskolesektorn är i praktiken i ett hybridtillstånd, där klassiska akademiska värderingar samexisterar med nya NPM-inspirerade instrumentella styrformer. Dessa styrformer har växt fram successivt över tid snarare än att ha införts över en natt (krypande instrumentalisering), de har ofta uppstått som svar på omedelbara konkreta problem (närsynt instrumentalisering), och de lägger stort fokus på individen som presterande subjekt (individualiserande instrumentalisering). Den långsiktiga konsekvensen är dock att nya professionella dygdemönster växer fram rörande vad som är bra och dåligt utfört akademiskt arbete (moraliserande instrumentalisering).
Fokuseringen på individen och individens karriär har inneburit formuleringen av begreppet ”meritokratisering”, dvs ett processuellt synsätt på meritsystem som något som är i ständig förhandling och artikulering inom lärosätena. Meritokratiseringen handlar inte bara om hur systemet av formella meritkrav och viktningen dem emellan växer fram över tiden, utan också om hur dessa formella system hanteras informellt i beslutssituationer, anställningsförfaranden etc. Vi har kunnat se att lärosäten lätt kan komma att kännetecknas av ”fragmenterad meritokratisering”, dvs att meritsystemet definieras och praktiseras olika i olika sammanhang och organisatoriska rum.
Nya forskningsfrågor
Projektarbetet har tagit upp ett flertal trådar som ligger inom projektets övergripande tema, men som inte specificerades närmare i projektplanen. Bland dessa kan särskilt nämnas följande:
• Hur högskolans arbete med jämlikhetsfrågor interagerar med prestationsbaserad styrning och med traditionella kollegiala meritbedömningar
• Differentierade effekter av styrning på olika grupper av akademisk personal (t ex juniora respektive seniora forskare)
• Hur ledare inom högskolan föreställer sig prestationsbaserad styrning
• Prestationsbaserad styrning som främjare av instrumentalistisk kultur
Under arbetet fick vi också syn på olika slags förändringar och utmaningar i forsknings- och utbildningssystemet som kan beskrivas som konsekvenser av prestationsbaserad styrning. Mer precist uttryckt utgör utformning av styrningen en viktig del av de institutionella ramvillkoren för verksamheten i sin helhet, och gör därmed avtryck på verksamheten som går bortom de aspekter som styrningen syftar till. Detta ledde in projektarbetet på delvis nya forskningsmöjligheter, vilka utforskades till en del genom arbete mellan de forskare som ingått i projektgruppen, till en del också genom samarbeten med andra forskare. Bland de frågor som uppstod märks särskilt kopplingar mellan styrning och utåtriktat arbete, inklusive forskningskommersialisering och extern samverkan, samt kopplingar mellan styrning och forskarutbildningens utformning.
Genom projektarbetet har nya internationella kontakter tagits, vilket lett till flera pågående projekt och samarbeten. Nämnas kan särskilt det vidare arbetet i APIKS-konsortiet, vilket redan genererat ett antal publikationer som inte i övrigt tas upp som en del av projektresultatet i denna redovisning. I tre andra konstellationer arbetas i skrivande stund vidare med frågeställningar vilka har sina rötter i projektet:
• I samarbete med Chiara Franzoni och Raffaele Mancuso vid Politechnico di Milano samt Paula Stephan vid Georgia Tech drivs ett spår om hur utformningen av bedömarprocesser driver inriktningen på vilka projekt och vilka forskare som åtnjuter extern forskningsfinansiering.
• I samarbete med Cornelia Lawson och Mabel Sanchez Barrioluengo vid University of Manchester drivs ett spår som syftar till att undersöka hur allmänheten värderar forskare som experter. Insikten bakom detta arbete är att dagens styrning av akademin avspeglar en föränderlig syn på experter och ”policymakers” om vilken roll forskningen spelar och bör spela i ett modernt samhälle, men att vi vet mycket lite om hur dessa frågor uppfattas i allmänhetens ögon.
• I samarbete med Charlotte Holgersson, Lotta Snickare, Annika Vänje och Anna Wahl bedrivs ett arbete kring homosociala kulturer i organisationer, vilket delvis inspirerats av projektets arbete kring könsbundna mönster kring befordringar och karriärfrämjande i akademin.
Forskningskommunikation
Projektet har löpande publicerat uppdateringar och resultat på dedikerad webbplats (https://www.researchgate.net/project/Performance-based-governance-in-Academia-PERFA).
Projektdeltagarna har deltagit vid ett flertal internationella konferenser för att knyta kontakter och få möjlighet att diskutera projektets pågående arbete. Bland annat de brett orienterade Academy of Management- (USA) EGOS (Estland)-, och Gender Work and Organization (Australien) konferenserna, men även ett stort antal mindre, fokuserade workshops i Seoul, Dresden, Kyoto, München, Göteborg, Toronto, Kassel, etc.
Vidare har resultat från projektet och insikter genererade genom arbetet diskuterats vid en rad workshops och möten. Detta dels sådana arrangerade av Riksbankens Jubileumsfond genom programkoordinatorn Fredrik Person-Lahusen, dels fristående evenemang arrangerade av bl a SULF, KTH:s doktorandförening, och projektdeltagarna själva.
Kommunikation från projektet av båda dessa slag har dessvärre hämmats av att dess slutskede sammanfallit med den långdragna pandemin som från och med våren 2020 lett till inställda och avbokade mötesplaner.
En särskild strategi för kommunikation kring detta projekt har varit att utveckla utbildningskomponenter för universitetslärare utifrån projektet resultat och insikter.
Projektets samtliga deltagare har regelbundet medverkat i sådana utbildningar vid KTH. Detta har tjänat som en direkt kommunikationskanal, men också berikat projektarbetet med värdefulla insikter.