Utanför det humanitära synfältet: Om den osynliga rörelsen mellan arbetsmigration och flykt i Burkina Faso och Elfenbenskusten
Genom en etnografisk studie av migranter som rör eller har rört sig mellan arbetsmigration och flykt önskar projektet att förstå de olika innebörderna av rörelsernas osynlighet för både migranterna och de strukturer de rör sig emellan, och vad som produceras av osynliga rörelser. Dessa rörelser kan vara produktiva dels genom de arbetsmöjligheter som formas och begränsas av juridiska och administrativa strukturer, och dels genom migranternas insatser för att antigen utmana eller utnyttja deras osynlighet.
Projektet använder kvalitativa metoder, framförallt djupintervjuer och deltagande observation, för att få tillträde till migranternas personliga erfarenheter, åsikter, och framtidsdrömmar. Analysen uppnår därigenom en förståelse, som inte bara beskriver olika gruppers upplevelser av rörelsen mellan arbetsmigration och flykt, utan också ger insikt i de signifikanta variationerna inom migrantgrupper, och även inom migrantfamiljer och hushåll. Min tidigare forskning har redan påvisat att det kan förekomma viktiga
skillnader mellan kvinnor och män, och i relationen mellan unga och gamla, när det gäller utsatthet och synlighet i samband med migration.
Att röra sig mellan kategorierna arbetsmigration och flykt kan ge nya insikter om det humanitära synfältets blinda vinklar, och ge större uppmärksamhet åt migranternas förmåga att förhandla, manipulera, utmana, och förändra de roller som tillskrivs dem av externa aktörer såsom statsbyråkratier och humanitära organisationer.
Projektet använder kvalitativa metoder, framförallt djupintervjuer och deltagande observation, för att få tillträde till migranternas personliga erfarenheter, åsikter, och framtidsdrömmar. Analysen uppnår därigenom en förståelse, som inte bara beskriver olika gruppers upplevelser av rörelsen mellan arbetsmigration och flykt, utan också ger insikt i de signifikanta variationerna inom migrantgrupper, och även inom migrantfamiljer och hushåll. Min tidigare forskning har redan påvisat att det kan förekomma viktiga
skillnader mellan kvinnor och män, och i relationen mellan unga och gamla, när det gäller utsatthet och synlighet i samband med migration.
Att röra sig mellan kategorierna arbetsmigration och flykt kan ge nya insikter om det humanitära synfältets blinda vinklar, och ge större uppmärksamhet åt migranternas förmåga att förhandla, manipulera, utmana, och förändra de roller som tillskrivs dem av externa aktörer såsom statsbyråkratier och humanitära organisationer.
Slutredovisning
UTANFÖR DET HUMANITÄRA SYNFÄLTET
SYFTE OCH UTVECKLING
Projektets övergripande syfte har varit en etnografisk undersökning av ofrivillig migration som äger rum utanför statens och de humanitära aktörernas synfält, och att därigenom bidra till nya teoretiska perspektiv kring de administrative kategorierna “flykting” och “intern flykting”, som präglar både samhällsdebatten och de utvecklingspolitiska prioriteringarna. Genom empirisk forskning i Västafrika har denna forskningsfråga undersökts i samtal med burkinska migranter i både Burkina Faso och Elfenbenskusten. I Burkina Faso har dessa samtal i första hand fokuserat på flykten från den väpnade konflikten i Elfenbenskusten 2000-2011, och upplevelserna kring att återvända till sitt hemland under flykting-liknande förutsättningar. I Elfenbenskusten har undersökningen fokuserad på hur och varför vissa burkinska migranter stannade kvar under kriget.
Projektets ursprungliga övergripande tema har inte förändrats vidare under projektets gång. Däremot har det försämrade säkerhetsläget i Sahel-regionen sedan projektet inleddes försvårad genomförandet i en viss mån, vilket utvecklas i det följande avsnittet.
GENOMFÖRANDE
Forskningsprojektet har genomförts genom att kombinera fördjupade och omfattande litteraturstudier med empiriska undersökningar i Burkina Faso och Elfenbenskusten. Fältarbete utfördes i sydvästra Burkina Faso i juni-juli 2017 och april 2018, med fokus på migranter som tvingades återvända till Burkina Faso under kriget i Elfenbenskusten 2000-2011. Migranters berättelser lyfte deras erfarenheter av flykt, och av den mångåriga kampen för att integreras i sitt hemland, där boende- och arbetsmöjligheter är begränsade. Ett intensivt två-veckors fältarbete i Elfenbenskusten i september 2019 utforskade de burkinska migranters kontakter över gränsen, och öppnade undersökningen för berättelserna från de migranter som av olika anledningar stannade kvar i Elfenbenskusten under ett krig där de var utsatta för våld och förföljelse.
Säkerhetsläget i Burkina Faso har försämrats avsevärd sedan inledningen av projektet i 2016, med ett antal terrorattacker i huvudstaden Ouagadougou, och framförallt i landets norra delar. Fältarbete var möjligt trots dessa förutsättningar, men jag valde att låta min familj stanna kvar i Sverige, vilket satte sina begränsningar i fältvistelsernas varighet. De planerade resorna i Burkina Fasos gränsland med Mali fick ställas in i linje med Utrikesdepartementets säkerhetsrekommendationer. Denna delen av landet har uppskattats som farligt för utländska medborgare sedan terrorattackerna i Ouagadougou 2016.
RESULTAT OCH SLUTSATSER
Projektets tre övergripande slutsatser består i 1) teoribildning kring migranters osynliggörande; 2) empiriska och analytiska perspektiv på urbana bosättningsstrategier efter flykt; och 3) teoribildning kring social nätverksanalys i relation till regional arbetsmobilitet. Första slutsatsen avspeglar projektets inledande frågeställning, och har uppnåtts genom omfattande litteraturstudier framförallt med fokus på marginaliseringen av migranter i olika empiriska och historiska sammanhang. Under höstterminen 2018 anlitades Dr. Anna Baral för att bistå i detta arbete. Denna teoriutvecklingen lade grunden för en antologi med titeln “Invisibility in African displacements”, som förväntas publiceras under 2020. Samma begreppsapparat ligger även tiull grund för en översiktsartikel med titeln “Paradoxes of migrant in/visibilisation” som kommer att skickas till tidskriften Annual Review of Anthropology under hösten 2020.
Andra slutsatsen, kring urbana bosättningsstrategier, växte fram genom det etnografiska materialet från fältarbeten i Burkina Faso 2017 och 2018. Det framgick tydligt att migranternas erfarenhet av utsatthet, som projektets idé om invisible displacement till stor del syftar på, varierade avsevärd i den urbana kontexten, i vissa fall även inom samma familj eller hushåll. Dessa urbana dynamiker analyserades i ett särnummer av tidsskriften Africa 2018 och blir centrala i en monografi med fokus på bosättningserfarenheter bland återvända burkinska migranter under två decennier. Bokförslaget kommer att skickas till ett ledande förlag under 2020 (se nedan).
Tredje slutsatsen är en teoribildning kring hur sociala nätverk analyseras, med hänvisning till migranters nätverk men även med relevans för förståelsen av sociala relationer i bredare bemärkelse. Denna analytiska inriktning växte även den ur det etnografiska materialet och inspirerade i första hand en forskningsansökan under rubriken “Soft infrastructures of regional labour mobilities in the wider Sahel”, som godkändes under Vetenskapsrådets anslag för utvecklingsforskning 2019. Denne slutsatsen kommer även publiceras i en artikel med titeln “A family affair? Envisioning and enacting labour mobility through phatic kinship”, som skickas till tidsskriften Cultural Anthropology under våren 2020.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Inom ramen av det redan nämnda forskningsprojektet, där jag själv är huvudsökande, kommer jag att fortsätta arbetet med en rad nya forskningsfrågor, som utleddes av studien av “migranters osynliggörande”. Dessa frågor kretsar kring ett grundläggande intresse kring hur olika typer av mobilitet facilliteras av sociala band och kulturella föreställningar.
SPRIDNING AV FORSKNINGSRESULTAT
Som angett i den ursprungliga forskningsansökan har detta projekt haft som mål att publicera akademiska texter av hög kvalité i de bästa internationella tidskrifterna, såväl som kortare texter för en bredare publik. Vad gäller akademiska texter har temanumret i tidskriften Africa (se ovan), ett av de högst-rankade tidskrifter för Afrika-forskning visat vägen, och antologin “Invisibility in African displacements. From structural marginalization to strategies of avoidance” (redan nämnd ovan) har skickats till språkgranskning i februari 2020, och förväntas i tryck i oktober 2020. Boken rymmer tretton fallstudier från olika afrikanska länder, och en introduktion samskriven av redaktörerna. Den avslutas med en epilog skriven av den välkända sydafrikanska migrationsforskaren Loren B. Landau. Boken publiceras med brittiska Zed Books, och kommer att ges ut som Open Access nio månader efter publikationen.
Förutom de redan nämnda publikationerna har en artikel nyligen skickats till tidskriften Journal of Modern African Studies, och två artiklar är under utarbetning till tidskrifterna Annual Review of Anthropology och Cultural Anthropology. Då dispositionstiden för projektmedel har gått ut, kommer utgifterna för att göra artikeln i Journal of Modern African Studies att hittas på annat håll, om artikeln accepteras.
Slutligen kommer projektets empiriska material och analytiska slutsatser att danna grunden för en monografi med den provisoriska titeln “Moving through war and peace”. Bokförslag förväntas skickas till University of Chicago Press innan årets utgång.
Projektets forskningsresultat har även spridits genom offentliga föreläsningar och andra evenemang och publikationer (se publikationslistan), framförallt med fokus på de osynliggjorda dimensionerna av flyktingmigration, och sambandet mellan migration och utveckling. Dessa utbyten har bidragit med mera migrant-fokuserade perspektiv på dagens folkliga och politiska debatt kring afrikansk migration. Ändå sedan flyktingkrisen 2015 har intresset för afrikansk migration ökad i de nordiska länderna, och jag har även deltagit i en del diskussioner och inlägg kring detta i de nordiska media. Jag har även träffat representanter från de nordiska utrikesdepartementen och utvecklingsorgan, och haft möjlighet att förmedla mina forskningsintressen för dessa.
Slutligen har projektet möjliggjort bildningen av ett nytt europeisk forskningsnätverk, “African Migration, Mobility, and Displacement” (AMMODI). Jag har grundat nätverket inom ramen av projektet, i samarbete med Franzisca Zanker från Arnold Bergstraesser Institutet i Freiburg, och nätverket ingår numera under Europas största forskningsnätverk, Africa-Europe Group for Interdisciplinary Studies (AEGIS). AMMODI ordnade sitt första årsmöte 2017 under konferensen European Conference for African Studies (ECAS) i Basel, Schweiz, och hade vid utgången av 2019 mera än 150 registrerade migrationsforskare som medlemmar. Nätverkets syfte är att samla och förmedla akademisk och policy-relevant migrationsforskning; att publicera medlemmarnas egna texter genom AMMODIs blogg och hemsida; och att framöver kunna facillitera större projektansökningar.
SYFTE OCH UTVECKLING
Projektets övergripande syfte har varit en etnografisk undersökning av ofrivillig migration som äger rum utanför statens och de humanitära aktörernas synfält, och att därigenom bidra till nya teoretiska perspektiv kring de administrative kategorierna “flykting” och “intern flykting”, som präglar både samhällsdebatten och de utvecklingspolitiska prioriteringarna. Genom empirisk forskning i Västafrika har denna forskningsfråga undersökts i samtal med burkinska migranter i både Burkina Faso och Elfenbenskusten. I Burkina Faso har dessa samtal i första hand fokuserat på flykten från den väpnade konflikten i Elfenbenskusten 2000-2011, och upplevelserna kring att återvända till sitt hemland under flykting-liknande förutsättningar. I Elfenbenskusten har undersökningen fokuserad på hur och varför vissa burkinska migranter stannade kvar under kriget.
Projektets ursprungliga övergripande tema har inte förändrats vidare under projektets gång. Däremot har det försämrade säkerhetsläget i Sahel-regionen sedan projektet inleddes försvårad genomförandet i en viss mån, vilket utvecklas i det följande avsnittet.
GENOMFÖRANDE
Forskningsprojektet har genomförts genom att kombinera fördjupade och omfattande litteraturstudier med empiriska undersökningar i Burkina Faso och Elfenbenskusten. Fältarbete utfördes i sydvästra Burkina Faso i juni-juli 2017 och april 2018, med fokus på migranter som tvingades återvända till Burkina Faso under kriget i Elfenbenskusten 2000-2011. Migranters berättelser lyfte deras erfarenheter av flykt, och av den mångåriga kampen för att integreras i sitt hemland, där boende- och arbetsmöjligheter är begränsade. Ett intensivt två-veckors fältarbete i Elfenbenskusten i september 2019 utforskade de burkinska migranters kontakter över gränsen, och öppnade undersökningen för berättelserna från de migranter som av olika anledningar stannade kvar i Elfenbenskusten under ett krig där de var utsatta för våld och förföljelse.
Säkerhetsläget i Burkina Faso har försämrats avsevärd sedan inledningen av projektet i 2016, med ett antal terrorattacker i huvudstaden Ouagadougou, och framförallt i landets norra delar. Fältarbete var möjligt trots dessa förutsättningar, men jag valde att låta min familj stanna kvar i Sverige, vilket satte sina begränsningar i fältvistelsernas varighet. De planerade resorna i Burkina Fasos gränsland med Mali fick ställas in i linje med Utrikesdepartementets säkerhetsrekommendationer. Denna delen av landet har uppskattats som farligt för utländska medborgare sedan terrorattackerna i Ouagadougou 2016.
RESULTAT OCH SLUTSATSER
Projektets tre övergripande slutsatser består i 1) teoribildning kring migranters osynliggörande; 2) empiriska och analytiska perspektiv på urbana bosättningsstrategier efter flykt; och 3) teoribildning kring social nätverksanalys i relation till regional arbetsmobilitet. Första slutsatsen avspeglar projektets inledande frågeställning, och har uppnåtts genom omfattande litteraturstudier framförallt med fokus på marginaliseringen av migranter i olika empiriska och historiska sammanhang. Under höstterminen 2018 anlitades Dr. Anna Baral för att bistå i detta arbete. Denna teoriutvecklingen lade grunden för en antologi med titeln “Invisibility in African displacements”, som förväntas publiceras under 2020. Samma begreppsapparat ligger även tiull grund för en översiktsartikel med titeln “Paradoxes of migrant in/visibilisation” som kommer att skickas till tidskriften Annual Review of Anthropology under hösten 2020.
Andra slutsatsen, kring urbana bosättningsstrategier, växte fram genom det etnografiska materialet från fältarbeten i Burkina Faso 2017 och 2018. Det framgick tydligt att migranternas erfarenhet av utsatthet, som projektets idé om invisible displacement till stor del syftar på, varierade avsevärd i den urbana kontexten, i vissa fall även inom samma familj eller hushåll. Dessa urbana dynamiker analyserades i ett särnummer av tidsskriften Africa 2018 och blir centrala i en monografi med fokus på bosättningserfarenheter bland återvända burkinska migranter under två decennier. Bokförslaget kommer att skickas till ett ledande förlag under 2020 (se nedan).
Tredje slutsatsen är en teoribildning kring hur sociala nätverk analyseras, med hänvisning till migranters nätverk men även med relevans för förståelsen av sociala relationer i bredare bemärkelse. Denna analytiska inriktning växte även den ur det etnografiska materialet och inspirerade i första hand en forskningsansökan under rubriken “Soft infrastructures of regional labour mobilities in the wider Sahel”, som godkändes under Vetenskapsrådets anslag för utvecklingsforskning 2019. Denne slutsatsen kommer även publiceras i en artikel med titeln “A family affair? Envisioning and enacting labour mobility through phatic kinship”, som skickas till tidsskriften Cultural Anthropology under våren 2020.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Inom ramen av det redan nämnda forskningsprojektet, där jag själv är huvudsökande, kommer jag att fortsätta arbetet med en rad nya forskningsfrågor, som utleddes av studien av “migranters osynliggörande”. Dessa frågor kretsar kring ett grundläggande intresse kring hur olika typer av mobilitet facilliteras av sociala band och kulturella föreställningar.
SPRIDNING AV FORSKNINGSRESULTAT
Som angett i den ursprungliga forskningsansökan har detta projekt haft som mål att publicera akademiska texter av hög kvalité i de bästa internationella tidskrifterna, såväl som kortare texter för en bredare publik. Vad gäller akademiska texter har temanumret i tidskriften Africa (se ovan), ett av de högst-rankade tidskrifter för Afrika-forskning visat vägen, och antologin “Invisibility in African displacements. From structural marginalization to strategies of avoidance” (redan nämnd ovan) har skickats till språkgranskning i februari 2020, och förväntas i tryck i oktober 2020. Boken rymmer tretton fallstudier från olika afrikanska länder, och en introduktion samskriven av redaktörerna. Den avslutas med en epilog skriven av den välkända sydafrikanska migrationsforskaren Loren B. Landau. Boken publiceras med brittiska Zed Books, och kommer att ges ut som Open Access nio månader efter publikationen.
Förutom de redan nämnda publikationerna har en artikel nyligen skickats till tidskriften Journal of Modern African Studies, och två artiklar är under utarbetning till tidskrifterna Annual Review of Anthropology och Cultural Anthropology. Då dispositionstiden för projektmedel har gått ut, kommer utgifterna för att göra artikeln i Journal of Modern African Studies att hittas på annat håll, om artikeln accepteras.
Slutligen kommer projektets empiriska material och analytiska slutsatser att danna grunden för en monografi med den provisoriska titeln “Moving through war and peace”. Bokförslag förväntas skickas till University of Chicago Press innan årets utgång.
Projektets forskningsresultat har även spridits genom offentliga föreläsningar och andra evenemang och publikationer (se publikationslistan), framförallt med fokus på de osynliggjorda dimensionerna av flyktingmigration, och sambandet mellan migration och utveckling. Dessa utbyten har bidragit med mera migrant-fokuserade perspektiv på dagens folkliga och politiska debatt kring afrikansk migration. Ändå sedan flyktingkrisen 2015 har intresset för afrikansk migration ökad i de nordiska länderna, och jag har även deltagit i en del diskussioner och inlägg kring detta i de nordiska media. Jag har även träffat representanter från de nordiska utrikesdepartementen och utvecklingsorgan, och haft möjlighet att förmedla mina forskningsintressen för dessa.
Slutligen har projektet möjliggjort bildningen av ett nytt europeisk forskningsnätverk, “African Migration, Mobility, and Displacement” (AMMODI). Jag har grundat nätverket inom ramen av projektet, i samarbete med Franzisca Zanker från Arnold Bergstraesser Institutet i Freiburg, och nätverket ingår numera under Europas största forskningsnätverk, Africa-Europe Group for Interdisciplinary Studies (AEGIS). AMMODI ordnade sitt första årsmöte 2017 under konferensen European Conference for African Studies (ECAS) i Basel, Schweiz, och hade vid utgången av 2019 mera än 150 registrerade migrationsforskare som medlemmar. Nätverkets syfte är att samla och förmedla akademisk och policy-relevant migrationsforskning; att publicera medlemmarnas egna texter genom AMMODIs blogg och hemsida; och att framöver kunna facillitera större projektansökningar.