’Birgittinordens musikaliska värld – en jämförande studie av liturgiska källor från fyra birgittakloster
Birgittinorden, grundad av den heliga Birgitta, är den enda klosterorden med en tidegärd avsedd att sjungas av kvinnor, nämligen den s.k. Cantus sororum. 'Birgittinordens musikaliska värld - en jämförande studie av liturgiska källor från fyra birgittakloster' strävar efter att göra en jämförelse av de musikaliska och liturgiska relationerna mellan fyra sinsemellan mycket olika birgittakloster. Jämförande studier rörande förhållandena för birgittinkloster har hittills inte blivit gjorda varför en studie av källor från flera olika kloster kan ge viktig kunskap kring frågor om transmission, variation och lokala traditioner i olika kloster inom denna orden. Detta kommer att göras genom att undersöka källor från senmedeltid in i modern tid från ett urval av bevarade källor: Vadstena (SE), Maria Refugie (NL), Mariëntroon (BE) och Altomünster (DE). Källorna kommer att undersökas i en jämförande studie för att avtäcka musikaliska och liturgiska relationer inom och mellan klostren för att kunna kartlägga likheter och skillnader. Projektet består av tre delar:
1. Inventera ett urval handskrifter och göra tillgängliga online i en databas.
2. Kartlägga den birgittinska infrastrukturen och dess soundscape.
3. Diskutera frågan om hur musikalisk identitet konstrueras inom birgittinorden.
Det övergripande syftet är att öka kunskapen om hur gregorianska sångtraditioner kan utvecklas över tid och kommer att bidra till det mycket litet utforskade fältet gregoriansk sång efter medeltiden
1. Inventera ett urval handskrifter och göra tillgängliga online i en databas.
2. Kartlägga den birgittinska infrastrukturen och dess soundscape.
3. Diskutera frågan om hur musikalisk identitet konstrueras inom birgittinorden.
Det övergripande syftet är att öka kunskapen om hur gregorianska sångtraditioner kan utvecklas över tid och kommer att bidra till det mycket litet utforskade fältet gregoriansk sång efter medeltiden
Slutredovisning
’Birgittinordens musikaliska värld – en jämförande studie av liturgiska källor från fyra birgittakloster’ är ett projekt som haft som övergripande mål att bidra till kunskapen om sången och liturgin i den heliga Birgittas klosterorden. Detta har gjorts genom att jämföra bevarat källmaterial från de fyra birgittaklostren i Vadstena (SE), Maria Refugie (NL), Maria Troon (BE) och Altomünster (DE). Detta mål är grundat utifrån en önskan om att undersöka ett område som forskningen ännu inte beforskat, nämligen meloditraditionen i jämförelse mellan olika birgittinkloster och birgittinordens meloditradition efter 1500-talet.
Projektet hade två övergripande delmål. Det första syftade till att skriva en monografi där sökanden med utgångspunkt från källor från birgittaklostret Maria Refugie (grundat 1437 och än idag fungerande) beskriver den birgittinska liturgins förändring i allmänhet utifrån de fyra ovan angivna klostren och Maria Refugies situation i synnerhet. Detta är den första studien som studerat och beskrivit birgittinordens liturgiska sångtradition från 1300-talet fram till idag. Valet av Maria Refugie som huvudkälla beror på dess utmärkta källsituation. Projektets andra delmål var att skapa en databas där delar av de handskrifter som ingår i forskningsprojektet inventeras.
Projektets tre viktigaste resultat efter genomförd studie är dock något annorlunda och kan sammanfattas som följer:
1. Att ha skapat ett teoretiskt fundament för att diskutera sång inom religiösa kontexter, i synnerhet klosterordnar.
2. En monografi som utgör en långtidsstudie över birgittinsordens sång och liturgi.
3. En databas som innefattar till stora delar obeforskat material.
I följande framställning behandlas punkterna 1 och 2 tillsammans.
1 och 2. Teoretiskt fundament och monografi
Monografin Birgittine chantscapes. Chant in the Order of the Birgittines during 800 years är en monografi som sammanfattar ett skeende som sträcker sig från 1300-talet fram till idag. Boken är ett utslag av en önskan att i en längre text beskriva och diskutera en tradition utifrån en sammanhängande teoretisk begreppsram. Dessa begrepp är karismabegreppet och dess rutinisering så som det uttyds av Max Weber som förklarar hur föreställningar om birgittinordens unicitet kunnat upprätthållas och hur birgittinorden distinkta karaktär bibehållits genom århundradena. Chantscapes som ingår i titeln är en vidareutveckling av begreppet soundscapes, som myntades på 1970-talet av musikvetaren och kompositören Richard Murray Schafer. Chantscapes ska här förstås som alla de liturgiska sånger som ingår i en särskild liturgisk och spirituell kontext i syfte att skapa samhörighet och mening för de som deltar i eller lyssnar. Musikanalys ofta spelar en avgörande roll för bokens argumentation i dessa frågor. Boken tar sitt kronologiska avstamp i mitt resonemang kring uppkomsten av den birgittinska liturgin under 1300-talet, en period som vi strängt taget inte har några källor till. Jag ger ett förslag till kronologi över hur vägen fram till ett i handskrifter kodifierat corpus som finns bevarat i handskrifter under andra hälften av 1400-talet. Med birgittaklostret Maria Refugie i centrum beskrivs sedan den birgittinska sången och liturgin fram till ca år 2020.
Studien klarlägger att den birgittinska sångtraditionen är en väl sammanhållet repertoar där systrarnas sånger i mässa och tidegärd samspelar till en helhet som ger ett samlat uttryck för ordens spiritualitet. I centrum står systrarnas tidegärd Cantus sororum som dels har det bäst bevarade källmaterialet och dels på det tydligaste sättet ger textligt och musikaliskt uttryck för den birgittinska spiritualitet och i förlängningen ordens identitet. Även brödernas liturgiska sång samspelar i denna helhet, men på grund av ett sparsamt bevarat material har detta varit svårare att studera. Framträdande drag i denna historieskrivning är den förhandling mellan element som ändras i mycket liten mån (t.ex. troheten mot sångtexterna, liturgins utformning) och de som utsatts för stor förändring (t.ex. vissa sånger som fått ny musikalisk omtolkning vid ibland mer än ett tillfälle). Denna trohet mot traditionen förklarar jag med hur den heliga Birgittas karisma och rutinisering på ett framgångsrikt sätt format ordens identitet i det monastiska landskapet. Växlande omgivande ideal såsom humanismens intresse för textens tydliga deklamation, övergången till dur/molltonalitet och övergången till sång på folkspråk på 1970-talet speglas i materialet och visar på birgittinernas medvetenhet om samtida trender inom ramen för sin traditionella liturgi.
I korthet kan resultatet beskrivas som att en förhandlingsbar yta kan urskiljas i materialet: vissa återkommande material som omförhandlas vid olika tidpunkter och resulterar i melodivarianter eller vissa förändrade liturgiska bruk.
3. Databasen birgittine.org
Det andra delmålet har varit att skapa en databas. Databasen heter birgittine.org och innehåller inventeringar av 22 handskrifter från 1400- till 1800-tal med sammanlagt 3 600 poster. Databasen ingår i det större paraplyet https://cantusindex.org/ vilket är en fritt tillgänglig resurs som samlar ett flertal databaser i olika länder innehållandes gregoriansk sång. birgittine.org innehåller inte enbart textsökfunktion utan även melodisök för att kunna undersöka melodikonkordanser. Den upptar även information om enskilda sångers plats i liturgin. Arbetet med att inventera birgittinska handskrifter har haft som följd att jag kunnat visa på ett betydligt rikare källmaterial för den birgittinska liturgin än som tidigare behandlats av forskningen. Handskrifterna har dock inte varit okända, och förhoppningen är att även källor från tiden efter 1500-talet kan beaktas i framtida forskning. Materialet är ojämnt digitaliserat och inget material från Maria Refugie är digitaliserat.
Spridning och samverkan
Projektet har vid två tillfällen fått framflyttat slutredovisningsdatum p.g.a. pandemin då det inte gått att utnyttja internationaliseringsmedlen inom projekttidens ram. Några konferenser och liknande där delresultat presenterats är:
'Double liturgies – the case of the Order of the Birgittines', Rethinking the Medieval Double Monastery in Interdisciplinary Perspective, Admont oktober 2022.
'Monastic chant through 600 years – a case study of the Order of the Birgittines', gästföreläsare vid Leuven University november 2022
'Sång i den heliga Birgittas klosterorden – ett chantscape', Musikforskning idag, Falun juni 2022.
'Why was the Birgittine Order so popular in the Low Countries?', inbjuden deltagare/talare Scandinavia and the Low Countries Connections Across the North Sea ca. 1100–1400, Bergen november 2022.
'Monastic Chant through 600 Years: A Case Study of the Order of the Birgittines', IMS 2022 21st Quinquennial Congress of the International Musicological Society, Aten augusti 2022.
‘Troping like a Birgittine – a brief introduction to the Birgittine tropes for Benedicamus Domino in Lauds and Vespers’, Musical and Poetic Creativity for A Unique Moment in the Western Christian Liturgy, c.1000-1500, European Research Council (https://cordis.europa.eu/project/id/864174), Oslo 13-15 oktober 2021.
‘Divided but united: the Birgittine double abbey liturgy’, MedRen, Basel juli 2019.
‘Remembering Birgitta with music’, International Medieval Congress, Leeds juli 2018.
‘The Invitatory Antiphons in the Birgittine Office Cantus sororum’, Cantus Planus, Växjö augusti 2018 (denna konferens var jag även arrangör av).
Då den heliga Birgitta och Birgittinorden tilldrar sig ett stort intresse brett inom akademin samt i lekmannakretsar har möjligheterna att tillgängliggöra forskningen varit många. Detta har förutom ett flertal populärvetenskapliga föredrag presenterats genom konsertverksamhet samt cd-inspelning med min ensemble Gemma: 2018 Maria! Maria! 400 Years of Birgittine chant. Stockholm: Sterling Records CDA 1828-2, tillgänglig på Spotify.. Jag har även deltagit i poddar, exempelvis i Linnéuniversitetets Humpodd: https://humpodd.wordpress.com/2019/02/28/sjungom-systrar-och-broder/
En mellankategori är min berättarföreställning Gaude Birgitta där jag själv sjunger ur och berättar om birgittinernas sångtradition. Här finns en kort presentation av Gaude Birgitta: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2019/karin-ger-konserter-i-klostermusik-for-att-na-fler-med-sin-forskning/ Programmet har getts uppskattningsvis ett tjugotal gånger i vitt skilda sammanhang.
Nya forskningsfrågor
Även om forskningen kring birgittinorden varit livaktig under mer än hundra år och utöver historikers även tilldragit sig musikvetares och liturgiforskares intresse så finns flera forskningsfrågor kvar att arbeta med. Jag vill lyfta fram två övergripande frågor. Min forskning har diskuterat ett stort källmaterial som inte alltid kunnat fördjupas på ett tillfredsställande sätt inom projektet då det inte varit studiens syfte. Enbart ett litet antal av dessa källor är utförligt behandlade av antingen mig eller tidigare forskning och detta gäller i synnerhet källor efter 1500-talet. Här finns rika möjligheter till ny forskning som kan kasta ytterligare ljus över birgittinordens långa historia och som också kan bidra till nya poster i birgittine.org. Den andra stora frågan som min studie delvis diskuterat gäller den birgittinska historiografin, i synnerhet frågor om upphovsmannaskap och trohet mot källan, d.v.s. den heliga Birgitta och hur hon skrivits in sig och skrivits in i ordens historia och de implikationer detta fått för synen på birgittinorden och forskningen. Här blir frågor i synnerhet frågor kring källkritik viktiga, och det teoretiska fundament jag grundat min studie i kan här vara en hjälp för att undersöka de mer ideologiska bevekelsegrunderna för hur forskning bedrivits och vilka resultat detta gett. Det är framför allt de två stora områden som jag hoppas att denna studie kunnat bidra till för den framtida birgittaforskningen.
Projektet hade två övergripande delmål. Det första syftade till att skriva en monografi där sökanden med utgångspunkt från källor från birgittaklostret Maria Refugie (grundat 1437 och än idag fungerande) beskriver den birgittinska liturgins förändring i allmänhet utifrån de fyra ovan angivna klostren och Maria Refugies situation i synnerhet. Detta är den första studien som studerat och beskrivit birgittinordens liturgiska sångtradition från 1300-talet fram till idag. Valet av Maria Refugie som huvudkälla beror på dess utmärkta källsituation. Projektets andra delmål var att skapa en databas där delar av de handskrifter som ingår i forskningsprojektet inventeras.
Projektets tre viktigaste resultat efter genomförd studie är dock något annorlunda och kan sammanfattas som följer:
1. Att ha skapat ett teoretiskt fundament för att diskutera sång inom religiösa kontexter, i synnerhet klosterordnar.
2. En monografi som utgör en långtidsstudie över birgittinsordens sång och liturgi.
3. En databas som innefattar till stora delar obeforskat material.
I följande framställning behandlas punkterna 1 och 2 tillsammans.
1 och 2. Teoretiskt fundament och monografi
Monografin Birgittine chantscapes. Chant in the Order of the Birgittines during 800 years är en monografi som sammanfattar ett skeende som sträcker sig från 1300-talet fram till idag. Boken är ett utslag av en önskan att i en längre text beskriva och diskutera en tradition utifrån en sammanhängande teoretisk begreppsram. Dessa begrepp är karismabegreppet och dess rutinisering så som det uttyds av Max Weber som förklarar hur föreställningar om birgittinordens unicitet kunnat upprätthållas och hur birgittinorden distinkta karaktär bibehållits genom århundradena. Chantscapes som ingår i titeln är en vidareutveckling av begreppet soundscapes, som myntades på 1970-talet av musikvetaren och kompositören Richard Murray Schafer. Chantscapes ska här förstås som alla de liturgiska sånger som ingår i en särskild liturgisk och spirituell kontext i syfte att skapa samhörighet och mening för de som deltar i eller lyssnar. Musikanalys ofta spelar en avgörande roll för bokens argumentation i dessa frågor. Boken tar sitt kronologiska avstamp i mitt resonemang kring uppkomsten av den birgittinska liturgin under 1300-talet, en period som vi strängt taget inte har några källor till. Jag ger ett förslag till kronologi över hur vägen fram till ett i handskrifter kodifierat corpus som finns bevarat i handskrifter under andra hälften av 1400-talet. Med birgittaklostret Maria Refugie i centrum beskrivs sedan den birgittinska sången och liturgin fram till ca år 2020.
Studien klarlägger att den birgittinska sångtraditionen är en väl sammanhållet repertoar där systrarnas sånger i mässa och tidegärd samspelar till en helhet som ger ett samlat uttryck för ordens spiritualitet. I centrum står systrarnas tidegärd Cantus sororum som dels har det bäst bevarade källmaterialet och dels på det tydligaste sättet ger textligt och musikaliskt uttryck för den birgittinska spiritualitet och i förlängningen ordens identitet. Även brödernas liturgiska sång samspelar i denna helhet, men på grund av ett sparsamt bevarat material har detta varit svårare att studera. Framträdande drag i denna historieskrivning är den förhandling mellan element som ändras i mycket liten mån (t.ex. troheten mot sångtexterna, liturgins utformning) och de som utsatts för stor förändring (t.ex. vissa sånger som fått ny musikalisk omtolkning vid ibland mer än ett tillfälle). Denna trohet mot traditionen förklarar jag med hur den heliga Birgittas karisma och rutinisering på ett framgångsrikt sätt format ordens identitet i det monastiska landskapet. Växlande omgivande ideal såsom humanismens intresse för textens tydliga deklamation, övergången till dur/molltonalitet och övergången till sång på folkspråk på 1970-talet speglas i materialet och visar på birgittinernas medvetenhet om samtida trender inom ramen för sin traditionella liturgi.
I korthet kan resultatet beskrivas som att en förhandlingsbar yta kan urskiljas i materialet: vissa återkommande material som omförhandlas vid olika tidpunkter och resulterar i melodivarianter eller vissa förändrade liturgiska bruk.
3. Databasen birgittine.org
Det andra delmålet har varit att skapa en databas. Databasen heter birgittine.org och innehåller inventeringar av 22 handskrifter från 1400- till 1800-tal med sammanlagt 3 600 poster. Databasen ingår i det större paraplyet https://cantusindex.org/ vilket är en fritt tillgänglig resurs som samlar ett flertal databaser i olika länder innehållandes gregoriansk sång. birgittine.org innehåller inte enbart textsökfunktion utan även melodisök för att kunna undersöka melodikonkordanser. Den upptar även information om enskilda sångers plats i liturgin. Arbetet med att inventera birgittinska handskrifter har haft som följd att jag kunnat visa på ett betydligt rikare källmaterial för den birgittinska liturgin än som tidigare behandlats av forskningen. Handskrifterna har dock inte varit okända, och förhoppningen är att även källor från tiden efter 1500-talet kan beaktas i framtida forskning. Materialet är ojämnt digitaliserat och inget material från Maria Refugie är digitaliserat.
Spridning och samverkan
Projektet har vid två tillfällen fått framflyttat slutredovisningsdatum p.g.a. pandemin då det inte gått att utnyttja internationaliseringsmedlen inom projekttidens ram. Några konferenser och liknande där delresultat presenterats är:
'Double liturgies – the case of the Order of the Birgittines', Rethinking the Medieval Double Monastery in Interdisciplinary Perspective, Admont oktober 2022.
'Monastic chant through 600 years – a case study of the Order of the Birgittines', gästföreläsare vid Leuven University november 2022
'Sång i den heliga Birgittas klosterorden – ett chantscape', Musikforskning idag, Falun juni 2022.
'Why was the Birgittine Order so popular in the Low Countries?', inbjuden deltagare/talare Scandinavia and the Low Countries Connections Across the North Sea ca. 1100–1400, Bergen november 2022.
'Monastic Chant through 600 Years: A Case Study of the Order of the Birgittines', IMS 2022 21st Quinquennial Congress of the International Musicological Society, Aten augusti 2022.
‘Troping like a Birgittine – a brief introduction to the Birgittine tropes for Benedicamus Domino in Lauds and Vespers’, Musical and Poetic Creativity for A Unique Moment in the Western Christian Liturgy, c.1000-1500, European Research Council (https://cordis.europa.eu/project/id/864174), Oslo 13-15 oktober 2021.
‘Divided but united: the Birgittine double abbey liturgy’, MedRen, Basel juli 2019.
‘Remembering Birgitta with music’, International Medieval Congress, Leeds juli 2018.
‘The Invitatory Antiphons in the Birgittine Office Cantus sororum’, Cantus Planus, Växjö augusti 2018 (denna konferens var jag även arrangör av).
Då den heliga Birgitta och Birgittinorden tilldrar sig ett stort intresse brett inom akademin samt i lekmannakretsar har möjligheterna att tillgängliggöra forskningen varit många. Detta har förutom ett flertal populärvetenskapliga föredrag presenterats genom konsertverksamhet samt cd-inspelning med min ensemble Gemma: 2018 Maria! Maria! 400 Years of Birgittine chant. Stockholm: Sterling Records CDA 1828-2, tillgänglig på Spotify.. Jag har även deltagit i poddar, exempelvis i Linnéuniversitetets Humpodd: https://humpodd.wordpress.com/2019/02/28/sjungom-systrar-och-broder/
En mellankategori är min berättarföreställning Gaude Birgitta där jag själv sjunger ur och berättar om birgittinernas sångtradition. Här finns en kort presentation av Gaude Birgitta: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2019/karin-ger-konserter-i-klostermusik-for-att-na-fler-med-sin-forskning/ Programmet har getts uppskattningsvis ett tjugotal gånger i vitt skilda sammanhang.
Nya forskningsfrågor
Även om forskningen kring birgittinorden varit livaktig under mer än hundra år och utöver historikers även tilldragit sig musikvetares och liturgiforskares intresse så finns flera forskningsfrågor kvar att arbeta med. Jag vill lyfta fram två övergripande frågor. Min forskning har diskuterat ett stort källmaterial som inte alltid kunnat fördjupas på ett tillfredsställande sätt inom projektet då det inte varit studiens syfte. Enbart ett litet antal av dessa källor är utförligt behandlade av antingen mig eller tidigare forskning och detta gäller i synnerhet källor efter 1500-talet. Här finns rika möjligheter till ny forskning som kan kasta ytterligare ljus över birgittinordens långa historia och som också kan bidra till nya poster i birgittine.org. Den andra stora frågan som min studie delvis diskuterat gäller den birgittinska historiografin, i synnerhet frågor om upphovsmannaskap och trohet mot källan, d.v.s. den heliga Birgitta och hur hon skrivits in sig och skrivits in i ordens historia och de implikationer detta fått för synen på birgittinorden och forskningen. Här blir frågor i synnerhet frågor kring källkritik viktiga, och det teoretiska fundament jag grundat min studie i kan här vara en hjälp för att undersöka de mer ideologiska bevekelsegrunderna för hur forskning bedrivits och vilka resultat detta gett. Det är framför allt de två stora områden som jag hoppas att denna studie kunnat bidra till för den framtida birgittaforskningen.