Dynamiska bönder? Om aktörskap och ojämlikhet i Sveriges modernisering
Sverige utkristalliserade sig på 1900-talet som ett av världens såväl rikaste som mest jämlika länder, och internationell forskning har ofta härlett detta till den svenska traditionen av fria, självägande bönder, utan livegenskap och med representation i riksdagen. Men i svensk historisk forskning å andra sidan, särskilt den om riksdagen, har bönderna ofta etiketterats som konservativa och passiva.
Projektets syfte är att undersöka böndernas roll i den samhällsekonomiska moderniseringen av Sverige 1750-1900. Detta görs genom fyra delstudier. Delstudie ett använder bouppteckningar för att klarlägga bondeklassens välstånd och stratifiering, för att förstå böndernas privatekonomiska utveckling såväl som den materiella grundvalen för deras politik. Delstudie två utgår från humankapitalets betydelse för ekonomin och studerar relationen mellan ojämlikhet och skol- och fattigvårdsutgifter på sockennivå. Delstudie tre studerar böndernas representanter i riksdagen 1750-1900 bl.a. utifrån privatekonomi och regionalt ursprung. Även delstudie fyra berör den lagstiftande församlingen, nu med fokus på böndernas deltagande där i politik på områden centrala för ekonomisk utveckling: investeringar i fysisk infrastruktur och utbildningssystemet.
Projektet ger en rad nya empiriska bidrag till den internationella forskningsdebatten om institutioners betydelse för den ekonomiska utvecklingen, såväl som möjliga omvärderingar av 1700- och 1800-talens bönders roll i svensk historia.
Projektets syfte är att undersöka böndernas roll i den samhällsekonomiska moderniseringen av Sverige 1750-1900. Detta görs genom fyra delstudier. Delstudie ett använder bouppteckningar för att klarlägga bondeklassens välstånd och stratifiering, för att förstå böndernas privatekonomiska utveckling såväl som den materiella grundvalen för deras politik. Delstudie två utgår från humankapitalets betydelse för ekonomin och studerar relationen mellan ojämlikhet och skol- och fattigvårdsutgifter på sockennivå. Delstudie tre studerar böndernas representanter i riksdagen 1750-1900 bl.a. utifrån privatekonomi och regionalt ursprung. Även delstudie fyra berör den lagstiftande församlingen, nu med fokus på böndernas deltagande där i politik på områden centrala för ekonomisk utveckling: investeringar i fysisk infrastruktur och utbildningssystemet.
Projektet ger en rad nya empiriska bidrag till den internationella forskningsdebatten om institutioners betydelse för den ekonomiska utvecklingen, såväl som möjliga omvärderingar av 1700- och 1800-talens bönders roll i svensk historia.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Sverige utkristalliserade sig på 1900-talet som ett av världens såväl rikaste som mest jämlika länder, och såväl svensk som internationell forskning har ofta härlett detta till den svenska traditionen av fria, självägande bönder, utan livegenskap och med representation i riksdagen. Projektets syfte har varit att undersöka böndernas roll i den samhällsekonomiska moderniseringen av Sverige 1750–1900. Detta har gjort genom tre delstudier.
Delprojekt ett har med hjälp av bouppteckningar klarlagt bondeklassens välstånd och stratifiering för att förstå böndernas privatekonomiska utveckling såväl som den materiella grundvalen för deras politik. Delstudie två har med samma typ av källmaterial studerat böndernas representanter i riksdagen 1750–1900 och jämfört dem med deras väljarbas, det vill säga bondeklassen i stort. Delstudie tre har berört böndernas politiska agerande och deltagande i lagstiftande församlingar under framför allt 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Detta inbegriper ett antal fördjupande specialstudier i olika riktningar, samt syntetiserande texter.
I ansökan fanns även ett fjärde delprojekt om humankapitalets utveckling men vi var då ovetande om att två kolleger, Thor Berger och Jens Andersson, samtidigt arbetade med en undersökning som överlappade denna. Deras papper är publicerat 2019 i Economic History Review med titeln ”Elites and the expansion of education in nineteenth-century Sweden”. Resultaten går delvis emot de hypoteser vi lade fram i ansökan: I socknar med koncentrerat jordägande var investeringarna i utbildning högre. Vi tror att forskningen i framtiden, med andra källmaterial och andra metoder, kommer att kunna förfina och eventuellt modifiera deras resultat, men har inte haft möjlighet att genomföra någon sådan undersökning inom projektet, vilket vi annonserade redan i halvtidsutvärderingen.
Kort om genomförandet
Delprojekt ett har genomförts i samarbete mellan Bengtsson och Patrick Svensson, professor i agrarhistoria vid SLU och består av en studie baserad på ca 1730 bouppteckningar av bönder från åren 1750, 1800, 1850 och 1900. Vidare så har vi gjort ytterligare ett snävare men djupare urval av aktiva bönder i fyra härader: Lagunda och Sjuhundra från Uppland, Kullings från Västergötland, och Bara härad från Skåne. Där har vi samlat in mycket detaljerad information om vad för typer av saker de ägde, deras boskapsuppsättning, deras jordbruksredskap och -maskiner, m.m. Baserat på detta har vi kunnat göra en sofistikerad analys av den svenska bondeklassens växande välstånd och fördelningen av detta välstånd som publicerades 2019 i Rural History.
Delprojekt två har genomförts av Bengtsson och Olsson och här spårades och excerperades tillsammans med projektassistent Anders Larsson 550 bouppteckningar efter riksdagsmän aktiva på riksdagarna 1769–70, 1809–10, 1859–60, 1865–66 samt 1895. Samtidigt excerperades 1 650 referensbönder, slumpvis utvalda med samma dödsår och lokal (härad) som riksdagsmännen. Vi har publicerat databasen över bonderiksdagsmännen och publicerat en artikel i Scandinavian Journal of History baserad på dessa data.
Delprojekt tre har genomförts av Bengtsson och Olsson tillsammans med Carolina Uppenberg, som anställdes som postdoktor i projektet under två år, och Magnus Olofsson som anställdes som forskare under tre månader. Det har resulterat i en rad studier som resulterat i ytterligare elva artiklar i tidskrifter och böcker, ett antal working papers och en monografi.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektet har gett en rad nya bidrag till såväl svensk som internationella forskningsdebatt om ojämlikhet, institutionell förändring och samband mellan politik och ekonomisk förändring.
Projektet visar att bondeklassens genomsnittliga förmögenhet växte snabbt och tredubblades under 1800-talet, men den växte jämlikt: Gini-koefficienten bland bönderna ökade från 0,46 år 1750 till 0,73 år 1900. De som bodde nära de stora spannmålsmarknaderna i Stockholm och gruvdriften Bergslagens distrikt var rikare än andra, liksom bönder på bördiga slätter och, år 1900, de som bodde i kustområden. Ökat marknadstillträde – i form av städer och utländsk efterfrågan – gjorde att de med fördelaktig av geografisk lokalisering gynnades mycket mer än bönder i det som blev periferin. Mångfalden av bönders rikedom växte, liksom deras ekonomiska sofistikering.
Projektet påvisar en djup och ökande ekonomisk klyfta mellan bonderiksdagsmännen och de flesta av deras väljare, bönderna, under 1800-talet. Detta sker parallellt med att bonderiksdagsmännens politiska position förskjuts från vänster till höger, vilket till slut manifesteras i Lantmannapartiets samgående med övriga högern i Allmänna valmansförbundet 1904. Sakpolitiskt märks detta till exempel i frågan om rösträttens omfattning; från att ha företrätt allmän och lika rösträtt före 1867 blir majoritetens av bonderepresentanterna motståndare till utsträckning av rösträtten till arbetare.
Projektet visar att bönderna inte alls spelade den roll för svensk demokratisering som de tillskrivits av såväl internationella samhällsvetare som en del svenska historiker. År 1900 hade Sverige bland de mest ojämlika rösträttslagarna i Västeuropa och större ekonomisk ojämlikhet än till exempel USA. Detta gendriver den påstådda kontinuiteten från tidigmodern jämlikhet till 1900-talet. Rötterna till 1900-talets svenska jämställdhet ligger istället i exceptionellt välorganiserade folkrörelser efter 1870, med en stark jämlikhet mot-hegemonisk kultur och ett ovanligt brett folkligt deltagande i politiken.
Nya forskningsfrågor
En rad nya forskningsfrågor har genererats kring bondeklassens brokiga politiska agerande under 1800- och tidigt 1900-tal, dess förhållande till landsbygdens underklasser, samt dess relation till den jordägande adeln. Detta har resulterat i ett antal artiklar och WP (se publikationslista).
Nya projektansökningar har växt fram ur projektet, varav två hittills varit framgångsrika: A consumer revolution? Evidence from Sweden 1680–1860 (Olsson, Handelsbankens forskningsstiftelser 2020) och Challenging the domestic. Gender division of labour and economic change studied through 19th century crofters’ households (Uppenberg, Vetenskapsrådet 2020).
Vidare har projektet genererat flera andra idéer, däribland jämförande skandinaviska studier och ett möjligt forskningsprojekt om vägen till demokrati och välfärdsstat i Danmark, Norge och Sverige.
Spridning av projektets resultat
Förutom den ansenliga vetenskapliga produktionen (tilläggas skall att alla artiklarna är publicerade Open Access) har projektets resultat givit upphov till något så pass ovanligt som en massmedial debatt om de historiska rötterna till svenska jämlikhet, med Erik Bengtssons artikel om Sonderweg och hans populärvetenskapliga syntetiserande bok Världens jämlikaste land? i fokus. Utfrågningar, debattartiklar och reportage har förekommit såväl i dagspressen, etermedia som i sociala medier.
Sverige utkristalliserade sig på 1900-talet som ett av världens såväl rikaste som mest jämlika länder, och såväl svensk som internationell forskning har ofta härlett detta till den svenska traditionen av fria, självägande bönder, utan livegenskap och med representation i riksdagen. Projektets syfte har varit att undersöka böndernas roll i den samhällsekonomiska moderniseringen av Sverige 1750–1900. Detta har gjort genom tre delstudier.
Delprojekt ett har med hjälp av bouppteckningar klarlagt bondeklassens välstånd och stratifiering för att förstå böndernas privatekonomiska utveckling såväl som den materiella grundvalen för deras politik. Delstudie två har med samma typ av källmaterial studerat böndernas representanter i riksdagen 1750–1900 och jämfört dem med deras väljarbas, det vill säga bondeklassen i stort. Delstudie tre har berört böndernas politiska agerande och deltagande i lagstiftande församlingar under framför allt 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Detta inbegriper ett antal fördjupande specialstudier i olika riktningar, samt syntetiserande texter.
I ansökan fanns även ett fjärde delprojekt om humankapitalets utveckling men vi var då ovetande om att två kolleger, Thor Berger och Jens Andersson, samtidigt arbetade med en undersökning som överlappade denna. Deras papper är publicerat 2019 i Economic History Review med titeln ”Elites and the expansion of education in nineteenth-century Sweden”. Resultaten går delvis emot de hypoteser vi lade fram i ansökan: I socknar med koncentrerat jordägande var investeringarna i utbildning högre. Vi tror att forskningen i framtiden, med andra källmaterial och andra metoder, kommer att kunna förfina och eventuellt modifiera deras resultat, men har inte haft möjlighet att genomföra någon sådan undersökning inom projektet, vilket vi annonserade redan i halvtidsutvärderingen.
Kort om genomförandet
Delprojekt ett har genomförts i samarbete mellan Bengtsson och Patrick Svensson, professor i agrarhistoria vid SLU och består av en studie baserad på ca 1730 bouppteckningar av bönder från åren 1750, 1800, 1850 och 1900. Vidare så har vi gjort ytterligare ett snävare men djupare urval av aktiva bönder i fyra härader: Lagunda och Sjuhundra från Uppland, Kullings från Västergötland, och Bara härad från Skåne. Där har vi samlat in mycket detaljerad information om vad för typer av saker de ägde, deras boskapsuppsättning, deras jordbruksredskap och -maskiner, m.m. Baserat på detta har vi kunnat göra en sofistikerad analys av den svenska bondeklassens växande välstånd och fördelningen av detta välstånd som publicerades 2019 i Rural History.
Delprojekt två har genomförts av Bengtsson och Olsson och här spårades och excerperades tillsammans med projektassistent Anders Larsson 550 bouppteckningar efter riksdagsmän aktiva på riksdagarna 1769–70, 1809–10, 1859–60, 1865–66 samt 1895. Samtidigt excerperades 1 650 referensbönder, slumpvis utvalda med samma dödsår och lokal (härad) som riksdagsmännen. Vi har publicerat databasen över bonderiksdagsmännen och publicerat en artikel i Scandinavian Journal of History baserad på dessa data.
Delprojekt tre har genomförts av Bengtsson och Olsson tillsammans med Carolina Uppenberg, som anställdes som postdoktor i projektet under två år, och Magnus Olofsson som anställdes som forskare under tre månader. Det har resulterat i en rad studier som resulterat i ytterligare elva artiklar i tidskrifter och böcker, ett antal working papers och en monografi.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektet har gett en rad nya bidrag till såväl svensk som internationella forskningsdebatt om ojämlikhet, institutionell förändring och samband mellan politik och ekonomisk förändring.
Projektet visar att bondeklassens genomsnittliga förmögenhet växte snabbt och tredubblades under 1800-talet, men den växte jämlikt: Gini-koefficienten bland bönderna ökade från 0,46 år 1750 till 0,73 år 1900. De som bodde nära de stora spannmålsmarknaderna i Stockholm och gruvdriften Bergslagens distrikt var rikare än andra, liksom bönder på bördiga slätter och, år 1900, de som bodde i kustområden. Ökat marknadstillträde – i form av städer och utländsk efterfrågan – gjorde att de med fördelaktig av geografisk lokalisering gynnades mycket mer än bönder i det som blev periferin. Mångfalden av bönders rikedom växte, liksom deras ekonomiska sofistikering.
Projektet påvisar en djup och ökande ekonomisk klyfta mellan bonderiksdagsmännen och de flesta av deras väljare, bönderna, under 1800-talet. Detta sker parallellt med att bonderiksdagsmännens politiska position förskjuts från vänster till höger, vilket till slut manifesteras i Lantmannapartiets samgående med övriga högern i Allmänna valmansförbundet 1904. Sakpolitiskt märks detta till exempel i frågan om rösträttens omfattning; från att ha företrätt allmän och lika rösträtt före 1867 blir majoritetens av bonderepresentanterna motståndare till utsträckning av rösträtten till arbetare.
Projektet visar att bönderna inte alls spelade den roll för svensk demokratisering som de tillskrivits av såväl internationella samhällsvetare som en del svenska historiker. År 1900 hade Sverige bland de mest ojämlika rösträttslagarna i Västeuropa och större ekonomisk ojämlikhet än till exempel USA. Detta gendriver den påstådda kontinuiteten från tidigmodern jämlikhet till 1900-talet. Rötterna till 1900-talets svenska jämställdhet ligger istället i exceptionellt välorganiserade folkrörelser efter 1870, med en stark jämlikhet mot-hegemonisk kultur och ett ovanligt brett folkligt deltagande i politiken.
Nya forskningsfrågor
En rad nya forskningsfrågor har genererats kring bondeklassens brokiga politiska agerande under 1800- och tidigt 1900-tal, dess förhållande till landsbygdens underklasser, samt dess relation till den jordägande adeln. Detta har resulterat i ett antal artiklar och WP (se publikationslista).
Nya projektansökningar har växt fram ur projektet, varav två hittills varit framgångsrika: A consumer revolution? Evidence from Sweden 1680–1860 (Olsson, Handelsbankens forskningsstiftelser 2020) och Challenging the domestic. Gender division of labour and economic change studied through 19th century crofters’ households (Uppenberg, Vetenskapsrådet 2020).
Vidare har projektet genererat flera andra idéer, däribland jämförande skandinaviska studier och ett möjligt forskningsprojekt om vägen till demokrati och välfärdsstat i Danmark, Norge och Sverige.
Spridning av projektets resultat
Förutom den ansenliga vetenskapliga produktionen (tilläggas skall att alla artiklarna är publicerade Open Access) har projektets resultat givit upphov till något så pass ovanligt som en massmedial debatt om de historiska rötterna till svenska jämlikhet, med Erik Bengtssons artikel om Sonderweg och hans populärvetenskapliga syntetiserande bok Världens jämlikaste land? i fokus. Utfrågningar, debattartiklar och reportage har förekommit såväl i dagspressen, etermedia som i sociala medier.