Estetikens århundrade i nytt ljus: estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling
1700-talet är århundradet då estetiken i modern mening uppstår. Den vedertagna beskrivningen hävdar att den estetiska autonomin etablerades i den brittiska 1700-talsteorin om en specifik estetisk intresselöshet för att sedan fullbordas i den tyska romantikens poetologiska och filosofiska program. Projektet avser att kritiskt pröva giltigheten av en sådan diakron redogörelse, genom att analysera den omfattande estetiska heteronomi som utmärkte den brittiska och tyska diskursen. Projektet fokuserar särskilt hur ledande kritiker och filosofer införlivade frågan om intresselöshet och konst i diskurser om det politiska samhället och den moderna naturvetenskapen. Projektet anlägger därmed ett helt nytt perspektiv på den estetiska autonomins etablering, fördelat på tre sammanhängande delprojekt: (1) den tredje earlen av Shaftesburys ansats att i början av 1700-talet inlemma etisk-teologiska frågor om ideal intresselöshet och konstverket som en organisk helhet i diskurser om det politiska samhället; (2) den tyska estetikens verk-begrepp och ambitionen att fullfölja och modifiera idéarvet från Shaftesbury genom att introducera ett vetenskapligt begrepp om organisk natur; och (3) den romantiska och idealistiska estetikens mål att utveckla analogin mellan konstverk och organism till en modell för det ideala samhället bortom en naturvetenskaplig mekanistisk syn på naturen.
Slutredovisning
Syfte och utveckling
Projektets huvudsakliga syfte var att kritiskt undersöka det etablerade historiska narrativ inom estetikforskningen som gör gällande att den moderna estetisk autonomin etablerades under 1700-talet, först i Storbritannien och sedan i Tyskland, och att detta narrativ kulminerade med den tyska romantiken i början av 1800-talet. Genom dels förnyade läsningar av paradigmatiska texter från det långa 1700-talet, dels datorstödda analyser av omfattande digitaliserat material, har projektet visat på en konstant närvaro av etiska, sociala, teologiska och vetenskapliga begrepp och frågeställningar i den estetiska diskursen. Under projektets gång har det visat sig vara viktigare att framhålla närvaron av en diskursiv pluralism än att skriva fram ett nytt historiskt narrativ. I och med att begrepp som intresselöshet och sensus communis erhöll en allt centralare roll för de tre delprojekten, blev det betydelsefullt att visa hur etiska och teologiska värden fortsatte att spela en avgörande roll också när konstens funktioner förändrades under 1700-talet. Med hjälp av digitala metoder har centrala estetiska begrepps bestående relation till icke-estetiska begrepp kunnat analyseras och problematiseras.
Genomförande
Projektet har genomförts genom ett flertal konferenser, workshops och paneler organiserade av projektdeltagarna samt konferensföreläsningar och seminariepresentationer. Projektets resultat har publicerats i internationella vetenskapligt granskade tidskrifter samt i form av antologier, monografier och en översättning. Framför allt vill vi framhålla två omfattande monografier: Mattias Pirholts Grenzerfahrungen: Studien zu Goethes Ästhetik (Heidelberg: Winter, 2018) och Karl Axelsson Political Aesthetics: Addison and Shaftesbury on Taste, Morals, and Society (London: Bloomsbury, 2019 [pocket 2021]). Inom ramen för projektet har deltagarna även publicerat antologin Beyond Autonomy in Eighteenth-Century British and German Aesthetics (New York och London: Routledge, 2021), publicerad i serien Routledge Studies in Eighteenth-Century Philosophy, samt en svensk översättning av Shaftesburys Moralisterna, en filosofisk rapsodi.
På grund av COVID-19-pandemin fick flera planerade evenemang, såsom en avslutande konferens och ett flertal konferenspaneler, antingen skjutas upp eller genomföras digitalt. Den avslutande konferensen, Aesthetics and Idealism in the Age of Goethe, som arrangeras i samarbete med The Society for German Idealism and Romanticism (SGIR), kommer att hållas på plats i Stockholm i juni 2022. Inom ramen för projektet har en rad internationella samarbeten etablerats genom kortare och längre besök till University of Sydney (Australien), University of Cambridge (Storbritannien) och University of Wisconsin-Madison (USA). Projektet har också genomfört arkivstudier av The Shaftesbury Papers vid The National Archives i London samt vid British Library. Två av projektdeltagarna har därutöver deltagit i en utbildning i digitala forskningsmetoder (University of Oxford) samt föreläst om detta på masterprogrammet i estetik vid Södertörns högskola.
Resultat och slutsatser
1. Begreppet intresselöshet (disinterestedness), med rötterna i det sena 1600-talets och det tidiga 1700-talets teologiska, samhälleliga och moralfilosofiska diskurser, är centralt för förståelsen av den brittiska och tyska estetiska teorins utveckling under perioden. Intresselösheten implicerar inte ett autonomt förhållningssätt till konsten utan tvärtom, ett i allra högsta grad etiskt och teologiskt arv som genomsyrar även det sena 1700-talets och det tidiga 1800-talets estetiska diskussioner.
2. I den aktuella meta-estetiska debatten om konsternas moderna system under 1700-talet är det produktivt att i större utsträckning än tidigare föra samman klassicisternas kontinuitetssyn och det kristellerianska arvet. Problematiserandet av Kristellers tes om det moderna systemets framväxt behöver inte innebära att tesen förkastas, utan snarare att forskningen om 1700-talets utveckling kan fördjupas och inkorporera även klassicisternas frågeställningar.
3. Som dessa resultat antyder präglas estetiken under 1700-talet av en kontinuerlig diskursiv pluralism. Naturbegreppet utgör emellertid ett nav som förbinder estetiken med övriga diskurser. Det gäller både i teorier om poesins förmåga att uttrycka ett mer respektfullt förhållningssätt till den icke-mänskliga världen, vilket även utgör en ledstjärna för utformandet av ett mer upplyst samhälle, samt möjligheten till en vetenskap präglad av en bredare syn på rationalitet som tar hänsyn till att människans förnuft är förkroppsligat och inte fullständigt abstraherat från dess materiella förutsättningar.
Nya forskningsfrågor
Naturbegreppets betydelse för 1700-talets intellektuella samtal har kommit att stå i centrum för projektet, men diskussionen om begreppet har väckt relevanta forskningsfrågor om dess tidigare historia. I vilken utsträckning kan man förstå det naturbegrepp som utvecklades i Storbritannien och Tyskland under 1700-talet bättre genom att spåra utvecklingen tillbaka till andra halvan av 1600-talet? Shaftesburys organiska naturbegrepp är präglat av den föreställning om plastisk natur som förekommer inom den så kallade Cambridgeplatonismen på 1600-talet. Framtida forskning bör fördjupa förståelsen av interaktionen mellan Cambridgeplatonismens natursyn, Shaftesbury och 1700-talets sena tyska teorier.
Projektets strängt historiska fokus har inneburit att samtida teoretiska resonemang delvis fått träda i bakgrunden. Frågor om människans förhållande till omgivningen som projektet aktualiserat skulle med fördel kunna knytas till samtida ekokritiska och posthumanistiska diskussioner.
Samverkan och spridning forskning och resultat
Projektet har publicerat sammanlagt 23 texter som helt eller delvis tillkommit inom ramen för projektet. En fjärdedel av dessa (6 st) är antagna för publicering. Av de övriga texterna utgör 9 peer review-artiklar som publicerats open access, 3 antologier, 2 monografier, 2 bokkapitel samt 1 recensionsartikel. Därutöver har projektet genomfört eller kommer att genomföra 6 konferenser eller paneler, 6 konferenspresentationer samt 23 workshop- eller seminariepresentationer.
Projektet har haft ett nära samarbete med forskare vid University of Sydney, i synnerhet med filosofen Dalia Nassar som var en av föredragshållarna redan vid den initiala konferensen vid Södertörns högskola 2016. Genom Nassar har projektet blivit delaktig i en mycket livlig internationell forskningsmiljö, och bland annat engagerat sig i Society for German Idealism and Romanticism (SGIR). En av projektdeltagarna var inbjuden föredragshållare vid SGIR:s årskonferens 2018 som då arrangerades vid University of Sydney. Samarbetet med SGIR fortsätter genom projektets avslutande konferens samt ett kommande antologiprojekt tillsammans med SGIR:s ordförande Gerad Gentry.
Även samarbete med forskare vid University of Wisconsin, främst germanisten Hannah Eldridge, som en av projektdeltagarna besökte under hösten 2019, har haft betydelse för projektet. Eldrige kommer delta vid nämnda SGIR-konferens.
En av projektdeltagarna kommer under våren 2022 att pröva projektets perspektiv även på amerikanskt material. Vid konferensen C19 i Florida kommer deltagaren att presentera en läsning av 1800-talsförfattaren Nathaniel Hawthornes estetiska heteronomi.
Projektets huvudsakliga syfte var att kritiskt undersöka det etablerade historiska narrativ inom estetikforskningen som gör gällande att den moderna estetisk autonomin etablerades under 1700-talet, först i Storbritannien och sedan i Tyskland, och att detta narrativ kulminerade med den tyska romantiken i början av 1800-talet. Genom dels förnyade läsningar av paradigmatiska texter från det långa 1700-talet, dels datorstödda analyser av omfattande digitaliserat material, har projektet visat på en konstant närvaro av etiska, sociala, teologiska och vetenskapliga begrepp och frågeställningar i den estetiska diskursen. Under projektets gång har det visat sig vara viktigare att framhålla närvaron av en diskursiv pluralism än att skriva fram ett nytt historiskt narrativ. I och med att begrepp som intresselöshet och sensus communis erhöll en allt centralare roll för de tre delprojekten, blev det betydelsefullt att visa hur etiska och teologiska värden fortsatte att spela en avgörande roll också när konstens funktioner förändrades under 1700-talet. Med hjälp av digitala metoder har centrala estetiska begrepps bestående relation till icke-estetiska begrepp kunnat analyseras och problematiseras.
Genomförande
Projektet har genomförts genom ett flertal konferenser, workshops och paneler organiserade av projektdeltagarna samt konferensföreläsningar och seminariepresentationer. Projektets resultat har publicerats i internationella vetenskapligt granskade tidskrifter samt i form av antologier, monografier och en översättning. Framför allt vill vi framhålla två omfattande monografier: Mattias Pirholts Grenzerfahrungen: Studien zu Goethes Ästhetik (Heidelberg: Winter, 2018) och Karl Axelsson Political Aesthetics: Addison and Shaftesbury on Taste, Morals, and Society (London: Bloomsbury, 2019 [pocket 2021]). Inom ramen för projektet har deltagarna även publicerat antologin Beyond Autonomy in Eighteenth-Century British and German Aesthetics (New York och London: Routledge, 2021), publicerad i serien Routledge Studies in Eighteenth-Century Philosophy, samt en svensk översättning av Shaftesburys Moralisterna, en filosofisk rapsodi.
På grund av COVID-19-pandemin fick flera planerade evenemang, såsom en avslutande konferens och ett flertal konferenspaneler, antingen skjutas upp eller genomföras digitalt. Den avslutande konferensen, Aesthetics and Idealism in the Age of Goethe, som arrangeras i samarbete med The Society for German Idealism and Romanticism (SGIR), kommer att hållas på plats i Stockholm i juni 2022. Inom ramen för projektet har en rad internationella samarbeten etablerats genom kortare och längre besök till University of Sydney (Australien), University of Cambridge (Storbritannien) och University of Wisconsin-Madison (USA). Projektet har också genomfört arkivstudier av The Shaftesbury Papers vid The National Archives i London samt vid British Library. Två av projektdeltagarna har därutöver deltagit i en utbildning i digitala forskningsmetoder (University of Oxford) samt föreläst om detta på masterprogrammet i estetik vid Södertörns högskola.
Resultat och slutsatser
1. Begreppet intresselöshet (disinterestedness), med rötterna i det sena 1600-talets och det tidiga 1700-talets teologiska, samhälleliga och moralfilosofiska diskurser, är centralt för förståelsen av den brittiska och tyska estetiska teorins utveckling under perioden. Intresselösheten implicerar inte ett autonomt förhållningssätt till konsten utan tvärtom, ett i allra högsta grad etiskt och teologiskt arv som genomsyrar även det sena 1700-talets och det tidiga 1800-talets estetiska diskussioner.
2. I den aktuella meta-estetiska debatten om konsternas moderna system under 1700-talet är det produktivt att i större utsträckning än tidigare föra samman klassicisternas kontinuitetssyn och det kristellerianska arvet. Problematiserandet av Kristellers tes om det moderna systemets framväxt behöver inte innebära att tesen förkastas, utan snarare att forskningen om 1700-talets utveckling kan fördjupas och inkorporera även klassicisternas frågeställningar.
3. Som dessa resultat antyder präglas estetiken under 1700-talet av en kontinuerlig diskursiv pluralism. Naturbegreppet utgör emellertid ett nav som förbinder estetiken med övriga diskurser. Det gäller både i teorier om poesins förmåga att uttrycka ett mer respektfullt förhållningssätt till den icke-mänskliga världen, vilket även utgör en ledstjärna för utformandet av ett mer upplyst samhälle, samt möjligheten till en vetenskap präglad av en bredare syn på rationalitet som tar hänsyn till att människans förnuft är förkroppsligat och inte fullständigt abstraherat från dess materiella förutsättningar.
Nya forskningsfrågor
Naturbegreppets betydelse för 1700-talets intellektuella samtal har kommit att stå i centrum för projektet, men diskussionen om begreppet har väckt relevanta forskningsfrågor om dess tidigare historia. I vilken utsträckning kan man förstå det naturbegrepp som utvecklades i Storbritannien och Tyskland under 1700-talet bättre genom att spåra utvecklingen tillbaka till andra halvan av 1600-talet? Shaftesburys organiska naturbegrepp är präglat av den föreställning om plastisk natur som förekommer inom den så kallade Cambridgeplatonismen på 1600-talet. Framtida forskning bör fördjupa förståelsen av interaktionen mellan Cambridgeplatonismens natursyn, Shaftesbury och 1700-talets sena tyska teorier.
Projektets strängt historiska fokus har inneburit att samtida teoretiska resonemang delvis fått träda i bakgrunden. Frågor om människans förhållande till omgivningen som projektet aktualiserat skulle med fördel kunna knytas till samtida ekokritiska och posthumanistiska diskussioner.
Samverkan och spridning forskning och resultat
Projektet har publicerat sammanlagt 23 texter som helt eller delvis tillkommit inom ramen för projektet. En fjärdedel av dessa (6 st) är antagna för publicering. Av de övriga texterna utgör 9 peer review-artiklar som publicerats open access, 3 antologier, 2 monografier, 2 bokkapitel samt 1 recensionsartikel. Därutöver har projektet genomfört eller kommer att genomföra 6 konferenser eller paneler, 6 konferenspresentationer samt 23 workshop- eller seminariepresentationer.
Projektet har haft ett nära samarbete med forskare vid University of Sydney, i synnerhet med filosofen Dalia Nassar som var en av föredragshållarna redan vid den initiala konferensen vid Södertörns högskola 2016. Genom Nassar har projektet blivit delaktig i en mycket livlig internationell forskningsmiljö, och bland annat engagerat sig i Society for German Idealism and Romanticism (SGIR). En av projektdeltagarna var inbjuden föredragshållare vid SGIR:s årskonferens 2018 som då arrangerades vid University of Sydney. Samarbetet med SGIR fortsätter genom projektets avslutande konferens samt ett kommande antologiprojekt tillsammans med SGIR:s ordförande Gerad Gentry.
Även samarbete med forskare vid University of Wisconsin, främst germanisten Hannah Eldridge, som en av projektdeltagarna besökte under hösten 2019, har haft betydelse för projektet. Eldrige kommer delta vid nämnda SGIR-konferens.
En av projektdeltagarna kommer under våren 2022 att pröva projektets perspektiv även på amerikanskt material. Vid konferensen C19 i Florida kommer deltagaren att presentera en läsning av 1800-talsförfattaren Nathaniel Hawthornes estetiska heteronomi.