Lena Berggren

Fascismen i Sverige 1920-1950

Syftet med detta projekt är att skriva en översikt om den svenska fascismen 1920-1950. Boken kommer att skrivas på engelska och ges ut i serien Routledge Studies in Fascism and the Far Right. Studien kommer att ha ett ideologianalytiskt fokus där min egen forskning står i centrum men även diskutera den svenska fascismens organisationsstruktur och propagandastrategier samt tidskontextens påverkan på den dess framväxt, innehåll och betydelse och i dessa delar företrädelsevis bygga på andra forskares resultat. Det finns i dagsläget inget översiktsverk om den svenska fascismen på engelska och heller ingen bred samlingsvolym på svenska som har ett ideologianalytiskt perspektiv, och studien har därför alla utsikter att bli ett standardverk på området. Av bokens 12 kapitel krävs ny grundforskning för 3 kapitel, i övrigt består arbetet av revidering och omarbetning av egen tidigare publicerad forskning samt syntetisering av andra forskares resultat. För att på bästa sätt tillgängliggöra den nya forskning som projektet kommer att generera kommer 2 delstudier även att skickas in som självständiga artiklar till den lektörsgranskade open access-tidskriften Fascism. I projektet ingår även en 3 månader lång vistelse vid Centre for Fascist, Anti-fascist and Post-fascist Studies vid Teesside University, Middlesborough, Storbritannien under hösten 2017. Jag kommer där att ha förmånen att få arbeta med professor Nigel Copsey som är redaktör för såväl Routledge-serien som tidskriften Fascism.
Slutredovisning

Syftet med detta sabbaticalprojekt var att skriva en syntes på engelska om den svenska fascismen under perioden 1920-1950. Boken skulle bygga dels på egen tidigare forskning och på andra forskares resultat, dels på viss kompletterande forskning för att fylla i vissa hål. Under sabbaticaltiden förändrades dock projektets fokus till att istället bli skrivandet av en mer allmänt hållen bok på svenska om hur fascism kan förstås, både som historiskt och samtida fenomen.

Skälen till att projektets fokus ändrades var två. Det första och viktigaste skälet var den rådande politiska situationen i Europa och världen. Fascismen och närbesläktade ideologiska former, som kan beskrivas och definieras med termer som exempelvis ultranationalism, radikalnationalism eller högerpopulism, är för närvarande på stark frammarsch, men den allmänna kunskapsnivån om den här typen av politiska rörelsers ideologiska grund, taktik och politiska signifikans är mycket låg, både inom och utanför universitetsvärlden. Jag gjorde då bedömningen att det var viktigare och mer angeläget ur ett bredare samhällsperspektiv om mina kunskaper om fascismen och dess kontext kunde göras tillgängliga för en bredare allmänhet än vad som skulle bli fallet om jag höll fast vid den ursprungliga planen på en smalare, mer inomvetenskaplig volym på engelska. I klartext kan man därför säga att projektet fick en populärvetenskaplig och folkbildande vinkling.

Det andra skälet till att projektets fokus ändrades var att det blev uppenbart när jag började arbeta med det ursprungliga upplägget att tidsramarna var för tajta och projektet alltså inte skulle kunna föras i hamn under projekttiden. Detta berodde i sin tur på flera saker. För det första omöjliggjordes det förarbete som jag vid ansökningstillfället trodde skulle vara möjligt under hösten 2016 av en oväntat hög arbetsbelastning under denna termin. För det andra visade det sig att de kompletterande forskningsuppgifter som skulle ingå i projektet inte var så enkla som jag trott att de skulle vara. För det tredje tog planeringen av min utbytesvistelse vid University of California Los Angeles oväntat mycket tid i anspråk.

Eftersom jag gjorde ett medvetet och övervägt val att ge projektet en mer populärhistorisk prägel, valde jag också att som en del av projektet presentera tankar, idéer och innehåll i olika sammanhang utanför den akademiska världen fram till min avresa till USA i september 2017 i såväl tal som skrift. Detta var mycket nyttigt, och kom också att få betydelse för min fortsatta karriärplanering (mer om detta nedan). Jag har dock även deltagit vid två internationella forskarkonferenser i Los Angeles och Uppsala, samt en annan konferens som också samlade många forskare i Stockholm under projekttiden.

Under hösten och vintern 2017/2018 tillbringade jag fem månader vid Center for European and Russian Studies vid University of California Los Angeles (UCLA) som gästforskare. Utbytesperioden gav god arbetsro och jag deltog vid en lång rad väldigt intressanta seminarier, men det var mycket lite som hade någon direkt bäring på mitt eget projekt. Den presentation jag själv höll av mitt arbete var välbesökt, men mycket av den ovanligt långa diskussionen kom av förståeliga skäl att kretsa kring den nuvarande politiska situationen i USA snarare än om mer initierat vetenskapliga frågeställningar. För mig blev detta ytterligare en indikation på att fokusförskjutningen för projektet var rätt.

Boken som projektet var tänkt att resultera i är ännu inte färdig (se kommentarer), men ambitionen kvarstår. Det går dock i dagsläget inte att ge någon tidsram för när den kan tänkas publiceras. Sabbaticaltiden har dock varit ovärderlig för min fortsatta yrkesbana på flera sätt. Först och främst har jag fått tid att ostört tänka över hur jag på bästa sätt gör mina kunskaper tillgängliga och ”nyttiga” ur ett bredare samhällsperspektiv. Det har då blivit väldigt klart för mig att jag i min fortsatta yrkesgärning kommer att fortsätta att verka med ett än tydligare fokus på tillgänglighet och tillämpbarhet. Det innebär att skriva på svenska och att publicera mig i kanaler och former som är tillgängliga även utanför den snävare forskarvärlden. Vidare kommer jag fortsättningsvis i än högre omfattning delta i och försöka fördjupa samhällsdebatten både som skribent och folkbildande debattör och kunskapsförmedlare.

Förutom det som listas i publikationslistan har jag två ytterligare kommande publikationer. Det ena är ett bidrag till en antologi utifrån konferensen ”Fascism och radikalnationalism i Norden igår, idag och imorgon”, där jag diskuterar hur fascism kan definieras. Det andra är en komparativ artikel om nyhetsrekontextualisering och journalistisk professionalism i Dagsposten (1940-tal) och Nya Tider.

Internationella konferenser
”Digital Approaches to Genocide Studies”, Center for Advanced Genocide Research, USC Shoah Foundation, University of Southern California, Los Angeles, 23-24 oktober.
”Fascism och radikalnationalism i Norden igår, idag och imorgon”, Uppsala universitet, 6-7 november.
”Antisemitism och politisk extremism”, Svenska Kommittén mot Antisemitism, Stockholm, 8 november.

Föreläsningar och paneler
Filosofiska Föreningen, Umeå – ”President Trump: Orsaker, konsekvenser och förhållningssätt”, 170125.
Forum för Levande Historia, Luleå – ”Att använda historia på gott och ont”, 170223.
Miljöpartiet, Stockholm – ”Hoten mot demokratin”, 170522.
Folkets Bio, Umeå – ”Film som motstånd”, 170524.
Scenkonstbiennalen/Göteborgs Stadsteater, Norrköping – ”Sverigedemokraterna och kulturpolitiken – Hur kan vi göra motstånd?”, 170526.
Forum för Levande Historia, Ängelholm – ”Vad är rasism?”, 170531.
Bokcafé Pilgatan, Umeå – presentation av boken Vad är egentligen fascism?, 170823.
Teaterförbundet, Sollentuna – ”Fascism, demokrati och kulturpolitik”, 170903.
Västerbottensteatern, Skellefteå – ”Fascismen och hoten mot demokratin”, 170904.
Västerbottensteatern, Skellefteå – ”Fascism och kulturpolitik”, 170905.
Center for European and Russian Studies, University of California Los Angeles (UCLA) – ”Understanding fascism”, 171130.

Övrigt
Samtal om boken Vad är egentligen fascism, P1 Morgon, 170406.
Intervju om Nya Tider och Bokmässan i Göteborg, SVT Kulturnyheterna, 170608.





Bidragsförvaltare
Umeå universitet
Diarienummer
SAB16-0142:1
Summa
SEK 1 181 000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Historia
År
2016