Fornnordisk omvärldsuppfattning: En kartering och analys av utländska ortnamn i svenska och danska texter från medeltiden
Fornöstnordisk litteratur är en rik källa till information om föreställningar kring främmande länder under medeltiden: Vilka platser är omskrivna och i vilka sammanhang? Är vissa platser mer populära i vissa texttyper eller vid vissa tidpunkter? Hur kopplar ortnamn samman olika texter? Finns det en gemensam omvärldsuppfattning? Hur samspelar rumslighet och genus?
Geohumanities, spatialisering inom litteraturvetenskapen och kognitiv kartering är växande fält inom digital humaniora, men möjligheten att utveckla forskningsområdet genom att studera omvärldsuppfattningar och geografisk kunskap i det medeltida Skandinavien hämmas av bristen på information om ortnamn i litterära texter. Forskning som söker att visa vad de förmoderna skandinaverna förstod om platser i främmande länder kräver åtminstone ett register över utländska ortnamn i östnordisk litteratur. Ändå finns idag inget sådant register. Det 3-åriga projektet kommer att:
1) sammanställa ett detaljerat register över utländska ortnamn i östnordiska texter fram till år 1530 genom att excerpera data ur utgåvor och handskrifter;
2) publicera registret som en sökbar onlinedatabas;
3) skapa interaktiva digitala kartor på internet som med hjälp av geografisk informationsteknik visualiserar geospatiala data och gör det lätt för ortnamn att sorteras utifrån kronologi, text, handskrift och genre.
För första gången skapas en viktig infrastruktur som möjliggör forskning på de förmoderna svenskarnas och danskarnas omvärldsuppfattning.
Geohumanities, spatialisering inom litteraturvetenskapen och kognitiv kartering är växande fält inom digital humaniora, men möjligheten att utveckla forskningsområdet genom att studera omvärldsuppfattningar och geografisk kunskap i det medeltida Skandinavien hämmas av bristen på information om ortnamn i litterära texter. Forskning som söker att visa vad de förmoderna skandinaverna förstod om platser i främmande länder kräver åtminstone ett register över utländska ortnamn i östnordisk litteratur. Ändå finns idag inget sådant register. Det 3-åriga projektet kommer att:
1) sammanställa ett detaljerat register över utländska ortnamn i östnordiska texter fram till år 1530 genom att excerpera data ur utgåvor och handskrifter;
2) publicera registret som en sökbar onlinedatabas;
3) skapa interaktiva digitala kartor på internet som med hjälp av geografisk informationsteknik visualiserar geospatiala data och gör det lätt för ortnamn att sorteras utifrån kronologi, text, handskrift och genre.
För första gången skapas en viktig infrastruktur som möjliggör forskning på de förmoderna svenskarnas och danskarnas omvärldsuppfattning.
Slutredovisning
Projekt: Fornnordisk omvärldsuppfattning (2017–2022)
• Infrastrukturens syfte och utveckling
Projektets överordnade mål har varit att bygga upp en databas, ”Norse World”, med ett digitalt, fritt tillgängligt och sökbart register samt en interaktiv kartresurs över de utländska ortnamn som förekommer i östnordisk (svensk och dansk) medeltida litteratur. Den undersökta textkorpusen består av skönlitterära, icke-bibliska medeltida texter från handskrifter och tidiga boktryck (före 1515), omfattande riddarromaner, reseskildringar, pilgrimsguider, andaktslitteratur, didaktiska texter, predikningar och encyklopediska verk.
Projektet har utvecklats och genomförts av medarbetare vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet i samarbete med Avdelningen för universitetsgemensam IT vid Uppsala universitet.
• Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Projektets huvudresultat är uppbyggnaden av databasen Norse World och en interaktiv kartresurs, som ger information om ortnamn och andra spatiala referenser. Databasen omfattar 6.622 belägg (2.495 på forndanska och 4.127 på fornsvenska), som härrör från 45 handskrifter och äldre boktryck (25 på forndanska och 20 på fornsvenska), tre runinskrifter och 45 olika verk (26 på forndanska och 19 på fornsvenska). Varje ortnamn är detaljerat beskrivet och katalogiserat med lingvistiska, onomastiska, kulturella, historiska och material-filologiska upplysningar. Geografisk information och koordinater anges också i de tillfällen där det har varit möjligt. Sökningar i databasen kan begränsas eller förfinas genom att använda ett eller flera av de tillgängliga filtren, vilket möjliggör undersökningar av specifika ortnamn, namntyper, genrer, språk och kronologiska perioder. Det föreligger också en utförlig redogörelse för de källtexter och handskrifter som har använts i projektet. Resultatet är den enda detaljerade databasen och karteringen av sitt slag med upplysningar om ortnamn i skandinavisk litteratur, inte bara för den medeltida perioden utan generellt.
Detaljerad information om projektets avgränsning, material och principer är tillgängliga online på https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld/. Här finns också utförliga instruktioner till databasens användare.
• Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
Databasen Norse World har i genomsnitt över etthundra användare över hela världen.
Projektet belyser vilken kunskap som fanns om utländska platser under medeltiden; det möjliggör undersökningar om hur denna kunskap har utvecklats (genom tid och plats); det visar hur utländska platser har använts i olika texter, handskrifter och genrer; det inspirerar till närläsning av östnordiska texter som undersöker aspekter av deras interspatialitet (dvs. de gemensamme platser som de omnämner), genom geospatiala nätverksanalyser, och det bidrar till försök med visualisering av spatiala strukturer och mönster.
Publicerade studier som har genomförts av projektets deltagare har bland annat visat hur Norse World kan användas i undersökningar av geografin i de så kallade Eufemiavisorna (Simon Skovgaard Boeck) och i studier av konstruktionen av spatiala förhållanden i forndanska samt i krönikor på vers på fornsvenska (Alexandra Petrulevich).
Norse World är också central i den kommande volymen Digital Spatial Infrastructure in the Humanities (se publikationer) där den används i flera fallstudier och bidrag.
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Det har varit några personalmässiga problem, men dessa har kunnat lösas tack vare RJ:s flexibilitet och förståelse. Jonathan Adams var tvungen att skära ned på sitt projektdeltagande på grund av sjukdom och anställningsåtaganden i Köpenhamn. Efter samråd med RJ blev således Simon Skovgaard Boeck med sin breda expertis om språk och litteratur från dansk medeltid tillknuten projektet, medan Alexandra Petrulevich övertog projektets dagliga ledning. Agnieszka Backman slutade i projektet efter två år på grund av en post-doc anställning i USA. Två assistenter, Jessica Holmlund och Felix Marklund, blev därför, återigen efter samråd med RJ, anställda på deltid. De kunde överta den del av Backmans arbete som bestod av excerpering av spatiala referenser. Ett oväntat, men mycket positivt, resultat av dessa oförutsedda problem har varit att kunna introducera de två studerande på avancerad nivå till metoder och teorier inom filologisk och onomastisk grundforskning. Bägge studerande har för avsikt att söka in på forskarutbildningen i framtiden.
Projektgruppen har varit placerad i både Uppsala och Köpenhamn och höll möten varje vecka online samt workshops och seminarier varannan månad. Coronapandemin gjorde det emellertid svårt och tidvis omöjligt för projektdeltagarna att mötas fysiskt. Pandemin gjorde det också svårt att genomföra besök på bibliotek och arkiv. Den fullständiga nedstängningen av Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn gjorde det till exempel helt omöjligt i flera veckor att beställa och få tillgång till nödvändigt material. Att anskaffa digitala bilder komplicerades också eftersom flera bibliotek och arkiv pausade sin fotograferings- och digitaliseringsverksamhet under perioden.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Projektarbetet har genomförts inom anställningsramarna vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. I 2017 mottog Petrulevich finansiering från Språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet för att tillsammans med Marc Tang (Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet) etablera en forskningsmiljö, ”GIS for Language Study”, vilket integrerade projektet ytterligare i fakulteten. Detta inkluderade en två dagars workshop med en introduktion till GIS i förbindelse med språkstudier där projektet blev presenterat för personal och studerande. Infrastrukturen har för övrigt redan använts i undervisningen vid Uppsala och Stockholms universitet. Dessutom har en praktikant från masterprogrammet i digital humaniora arbetat med Norse World.
Resursen är uteslutande digital och fritt tillgänglig. Aktiva namnforskare vid Institutionen för nordiska språk inom Uppsala universitet arbetar för långvarig drift och underhåll av databasen i samarbete med universitetets Avdelning för gemensam IT. Vidareutveckling av infrastrukturen har varit möjlig genom ett anslag från NOS-HS Exploratory Workshop till Petrulevich, som numera är anställd som biträdande universitetslektor vid Institutionen för nordiska språk. Ett av NOS-HS-projektets mål har varit att knyta samman Norse World (östnordiskt material) och Icelandic Saga Map (västnordiskt material). Petrulevichs deltagande i projektet och det faktum att systemet är öppet betyder att data kontinuerligt kan läggas till via andra projekt, t.ex. kommer de nya utgåvorna av medeltida dansk litteratur (Danske klassikere fra middelalderen, Det Danske Sprog- og Litteraturselskab 2021–) att bidra till att komplettera data för det forndanska materialet.
• Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science.
Norse World infrastruktur är fritt tillgänglig online med licens under Creative Commons Attribution 4.0 International License (CC BY). Projektets data och annat material kan fritt delas.
• Eventuella internationella samarbeten
Projektets rådgivande nämnd har bestått av forskare från Sverige, Danmark och Norge. Härjämte har det inletts samarbete med ett isländskt projekt, Icelandic Saga Map, och andra infrastrukturella forskningsprojekt med spatial fokus i Skandinavien. Projektgruppens medlemmar har varit aktiva med att delta i internationella konferenser, möten och samarbete med filologer utomlands.
Infrastrukturen Norse World har varit i fokus i flera publikationer, blogginlägg, pressmeddelanden (se publikationer), twitterinlägg (NorseWorldGazetteer, @Norse_World) och på projektets hemsida (https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld/). Den har dessutom legat till grund för föredrag och föreläsningar som har presenterats vid nationella och internationella konferenser och symposier.
2017: 5 föreläsningar (Uppsala, Köpenhamn, Debrecen)
2018: 8 föreläsningar (Stockholm, Köpenhamn, Malmö, Uppsala, Reykjavík, Lund, Mainz)
2019: 3 föreläsningar (Uppsala, Leeds, Utrecht)
2021: 1 föreläsning (Stockholm)
• Länkar
Norse World: https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld/ https://nordiska.uu.se/research/project/norseworld/project-description/
Jonathan Adams: https://katalog.uu.se/profile/?id=N12-370
Agnieszka Backman: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N10-1933
Simon Skovgaard Boeck: https://dsl.dk/medarbejdere/ss
Alexandra Petrulevich: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N7-1207
• Infrastrukturens syfte och utveckling
Projektets överordnade mål har varit att bygga upp en databas, ”Norse World”, med ett digitalt, fritt tillgängligt och sökbart register samt en interaktiv kartresurs över de utländska ortnamn som förekommer i östnordisk (svensk och dansk) medeltida litteratur. Den undersökta textkorpusen består av skönlitterära, icke-bibliska medeltida texter från handskrifter och tidiga boktryck (före 1515), omfattande riddarromaner, reseskildringar, pilgrimsguider, andaktslitteratur, didaktiska texter, predikningar och encyklopediska verk.
Projektet har utvecklats och genomförts av medarbetare vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet i samarbete med Avdelningen för universitetsgemensam IT vid Uppsala universitet.
• Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa
Projektets huvudresultat är uppbyggnaden av databasen Norse World och en interaktiv kartresurs, som ger information om ortnamn och andra spatiala referenser. Databasen omfattar 6.622 belägg (2.495 på forndanska och 4.127 på fornsvenska), som härrör från 45 handskrifter och äldre boktryck (25 på forndanska och 20 på fornsvenska), tre runinskrifter och 45 olika verk (26 på forndanska och 19 på fornsvenska). Varje ortnamn är detaljerat beskrivet och katalogiserat med lingvistiska, onomastiska, kulturella, historiska och material-filologiska upplysningar. Geografisk information och koordinater anges också i de tillfällen där det har varit möjligt. Sökningar i databasen kan begränsas eller förfinas genom att använda ett eller flera av de tillgängliga filtren, vilket möjliggör undersökningar av specifika ortnamn, namntyper, genrer, språk och kronologiska perioder. Det föreligger också en utförlig redogörelse för de källtexter och handskrifter som har använts i projektet. Resultatet är den enda detaljerade databasen och karteringen av sitt slag med upplysningar om ortnamn i skandinavisk litteratur, inte bara för den medeltida perioden utan generellt.
Detaljerad information om projektets avgränsning, material och principer är tillgängliga online på https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld/. Här finns också utförliga instruktioner till databasens användare.
• Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
Databasen Norse World har i genomsnitt över etthundra användare över hela världen.
Projektet belyser vilken kunskap som fanns om utländska platser under medeltiden; det möjliggör undersökningar om hur denna kunskap har utvecklats (genom tid och plats); det visar hur utländska platser har använts i olika texter, handskrifter och genrer; det inspirerar till närläsning av östnordiska texter som undersöker aspekter av deras interspatialitet (dvs. de gemensamme platser som de omnämner), genom geospatiala nätverksanalyser, och det bidrar till försök med visualisering av spatiala strukturer och mönster.
Publicerade studier som har genomförts av projektets deltagare har bland annat visat hur Norse World kan användas i undersökningar av geografin i de så kallade Eufemiavisorna (Simon Skovgaard Boeck) och i studier av konstruktionen av spatiala förhållanden i forndanska samt i krönikor på vers på fornsvenska (Alexandra Petrulevich).
Norse World är också central i den kommande volymen Digital Spatial Infrastructure in the Humanities (se publikationer) där den används i flera fallstudier och bidrag.
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Det har varit några personalmässiga problem, men dessa har kunnat lösas tack vare RJ:s flexibilitet och förståelse. Jonathan Adams var tvungen att skära ned på sitt projektdeltagande på grund av sjukdom och anställningsåtaganden i Köpenhamn. Efter samråd med RJ blev således Simon Skovgaard Boeck med sin breda expertis om språk och litteratur från dansk medeltid tillknuten projektet, medan Alexandra Petrulevich övertog projektets dagliga ledning. Agnieszka Backman slutade i projektet efter två år på grund av en post-doc anställning i USA. Två assistenter, Jessica Holmlund och Felix Marklund, blev därför, återigen efter samråd med RJ, anställda på deltid. De kunde överta den del av Backmans arbete som bestod av excerpering av spatiala referenser. Ett oväntat, men mycket positivt, resultat av dessa oförutsedda problem har varit att kunna introducera de två studerande på avancerad nivå till metoder och teorier inom filologisk och onomastisk grundforskning. Bägge studerande har för avsikt att söka in på forskarutbildningen i framtiden.
Projektgruppen har varit placerad i både Uppsala och Köpenhamn och höll möten varje vecka online samt workshops och seminarier varannan månad. Coronapandemin gjorde det emellertid svårt och tidvis omöjligt för projektdeltagarna att mötas fysiskt. Pandemin gjorde det också svårt att genomföra besök på bibliotek och arkiv. Den fullständiga nedstängningen av Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn gjorde det till exempel helt omöjligt i flera veckor att beställa och få tillgång till nödvändigt material. Att anskaffa digitala bilder komplicerades också eftersom flera bibliotek och arkiv pausade sin fotograferings- och digitaliseringsverksamhet under perioden.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Projektarbetet har genomförts inom anställningsramarna vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. I 2017 mottog Petrulevich finansiering från Språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet för att tillsammans med Marc Tang (Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet) etablera en forskningsmiljö, ”GIS for Language Study”, vilket integrerade projektet ytterligare i fakulteten. Detta inkluderade en två dagars workshop med en introduktion till GIS i förbindelse med språkstudier där projektet blev presenterat för personal och studerande. Infrastrukturen har för övrigt redan använts i undervisningen vid Uppsala och Stockholms universitet. Dessutom har en praktikant från masterprogrammet i digital humaniora arbetat med Norse World.
Resursen är uteslutande digital och fritt tillgänglig. Aktiva namnforskare vid Institutionen för nordiska språk inom Uppsala universitet arbetar för långvarig drift och underhåll av databasen i samarbete med universitetets Avdelning för gemensam IT. Vidareutveckling av infrastrukturen har varit möjlig genom ett anslag från NOS-HS Exploratory Workshop till Petrulevich, som numera är anställd som biträdande universitetslektor vid Institutionen för nordiska språk. Ett av NOS-HS-projektets mål har varit att knyta samman Norse World (östnordiskt material) och Icelandic Saga Map (västnordiskt material). Petrulevichs deltagande i projektet och det faktum att systemet är öppet betyder att data kontinuerligt kan läggas till via andra projekt, t.ex. kommer de nya utgåvorna av medeltida dansk litteratur (Danske klassikere fra middelalderen, Det Danske Sprog- og Litteraturselskab 2021–) att bidra till att komplettera data för det forndanska materialet.
• Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science.
Norse World infrastruktur är fritt tillgänglig online med licens under Creative Commons Attribution 4.0 International License (CC BY). Projektets data och annat material kan fritt delas.
• Eventuella internationella samarbeten
Projektets rådgivande nämnd har bestått av forskare från Sverige, Danmark och Norge. Härjämte har det inletts samarbete med ett isländskt projekt, Icelandic Saga Map, och andra infrastrukturella forskningsprojekt med spatial fokus i Skandinavien. Projektgruppens medlemmar har varit aktiva med att delta i internationella konferenser, möten och samarbete med filologer utomlands.
Infrastrukturen Norse World har varit i fokus i flera publikationer, blogginlägg, pressmeddelanden (se publikationer), twitterinlägg (NorseWorldGazetteer, @Norse_World) och på projektets hemsida (https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld/). Den har dessutom legat till grund för föredrag och föreläsningar som har presenterats vid nationella och internationella konferenser och symposier.
2017: 5 föreläsningar (Uppsala, Köpenhamn, Debrecen)
2018: 8 föreläsningar (Stockholm, Köpenhamn, Malmö, Uppsala, Reykjavík, Lund, Mainz)
2019: 3 föreläsningar (Uppsala, Leeds, Utrecht)
2021: 1 föreläsning (Stockholm)
• Länkar
Norse World: https://www.uu.se/en/research/infrastructure/norseworld/ https://nordiska.uu.se/research/project/norseworld/project-description/
Jonathan Adams: https://katalog.uu.se/profile/?id=N12-370
Agnieszka Backman: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N10-1933
Simon Skovgaard Boeck: https://dsl.dk/medarbejdere/ss
Alexandra Petrulevich: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N7-1207