Intersektionell risk teori i en tid tid av ambivalens
Syftet med detta sabbatsprojekt är att syntetisera och presentera resultatet från två relaterade forskningsprojekt i en monografi med titeln Intersectional Risk Theory in the Age of Ambivalence. Syftet med boken är att lämna ett bidrag till samtida samhällsteori genom att överbrygga den kunskapsteoretiska, begrepps- samt empiriska klyfta som finns mellan genusvetenskap, inklusive intersektionell teori, och samhällsvetenskaplig riskforskning. Med utgångspunkt i intersektionell teori kan den vardagliga förståelsen av risk, risk "regimer" och risk diskurser undersökas och förstås. Boken kommer också att innehålla exempel på intersektionella riskanalyser och dess metodologiska tillämpningar, något som ofta saknas i teoretiska verk, exempel som kan vara relevanta inte bara för studier av risk och osäkerhet, utan även mer allmänt som ett sätt att förstå dagens samhällen. Då detta är ett nytt och outforskat område är det troligt att boken kommer att bli betraktad som ett betydande bidrag och ett standardverk för området. Under arbetet med att syntetisera tidigare publicerade arbeten och vidareutveckla teorin planeras besök på, för ämnesområdet, relevanta forskningsinstitut. Syftet med det internationella utbytet är inte bara att presentera och ta emot kommentarer på manuskriptet utan också att skapa ett långsiktigt samarbete mellan världsledande forskare och Forum för genusvetenskap samt Risk- och kris Research Centre vid Mittuniversitetet.
Slutredovisning
Syftet med min sabbatical var att syntetisera två relaterade forskningsprojekt, ett nyligen avslutat (Normalisering i neoliberala välfärdsstater: Utmaningar för och för kön) och ett pågående (Att konceptualisera den gemensamma konstitutionen av risk och ojämlikhet: Intersektionell riskteori), i form av en monografi. Boken, som kommer att ges ut på Palgrave Macmillan, är nu i sin redigeringsfas och planen enligt förlagets produktionsprocess är att den skall publiceras hösten 2018. Mesta delen av min tid har använts för att skriva boken, en process i vilken mina samarbetspartners, Anna Olofsson och Susanna Öhman, också varit delaktiga i, men jag har varit den ledande författaren. Arbetet med boken har varit inriktat på att sammanföra olika tankegångar hämtade ifrån genusstudier, intersektionella analyser och riskforskning. Vi tar i boken avstamp i begreppet ambivalens och ett kritiskt perspektiv i syfte att öppna upp för mångtydiga betydelser av risk i relation till konceptualiseringen av såväl sociala som materiella artefakter och dess förhållande till makt. Ett centralt perspektiv i sådan analys är, menar vi, en intersektionell analys, eller med andra ord, medvetenheten om den samtidiga närvaron av förtryck och privilegier samt att dessa är historiskt och kontextuellt situerade. Den teoretiska ram vi utvecklat är avsedd att bidra till sådana analyser, men inte bara i syfte att utveckla den vetenskapliga förståelsen av risk och ojämlikhet utan också för att tillhandahålla verktyg som gör det möjligt att också spåra sprickor och öppningar i maktens väv.
Att vi nyttjar begreppet intersektionalitet betyder inte att vi försöker hävda det som en ny teori utan snarare om att vidareutveckla, erkänna och föra över de kunskaper och begrepp som utvecklats inom det genusvetenskapliga området till det risksociologiska fältet för att etablera och redogöra för vad vi kallat intersektionell riskteori. Under det dryga halvår jag arbetat koncentrerat med boken har en mer distinkt åtskillnad mellan att göra, omdirigera och o-göra risk växt fram. Dessa begrepp har använts och formulerats i tidigare publikationer men vår användning och översättning av dem har inte varit oifrågasatt och det var nödvändigt att hantera denna kritik. Ett av de viktigare resultaten av denna kritik är att det när boken publiceras, ungefär ett år från nu, också kommer att finnas en grundligare teoretisk diskussion om möjligheten att flytta koncept mellan och över fält i den.
Utöver det konkreta skrivandet har jag nyttjat min sabbatical till internationella nätverksaktiviteter. Syftet med dessa aktiviteter har varit att dels presentera delar av boken för en internationell publik och dels för att utforska nya samarbetsområden. Utdrag ur boken har presenterats för både för genus- och riskforskare i olika sammanhang, bland annat för Thematic Group Sociology of Risk and Uncertainty of the International Sociological Association in Singapore (April 2017). Utöver att vi i dessa sammanhang fått viktiga kommentar som hjälpt oss framåt i skrivandet har vi också som en konsekvens av dessa träffar bestämt oss för att ha vår egen session på XIX ISA World Congress of Sociology, i Toronto juli 2018. Vidare har jag även deltagit i två workshops särskilt orienterade mot nya forskningsprojekt: det ena var en workshop vid Gorbatjov Foundation i Moskva (April 2017) där möjligheterna till gränsöverskridande vetenskapligt samarbete på temat "Girlhood in turbulent times" och vid McGill University besökte jag professor Claudia Mitchel och vi hade ett möte med Transnational gender and rurality action network (TGRAN) som arbetar över fyra länder (Etiopien, Sydafrika, Kanada och Sverige).
Utifrån den forskning och de nätverksaktiviteter som ägt rum under projekttiden har också nya forskningsfrågor genererats vilka också fått utrymme att konkretiseras i form av projektansökningar. Under vårterminen 2017, alltså den tid då jag haft sabbatical, har det politiska landskapet i många europeiska länder skiftat och statusen för genusvetenskapliga studier liksom förutsättningarna att bedriva sådan forskning förändrats. På mina resor har jag mött forskare från olika europeiska länder och behovet av att bygga ett europeiskt nätverk för solidaritet mellan feministiska forskare har upplevts som allt mer brådskande. I syfte att utveckla en COST-ansökan har vi nu fått finansiering för forskningsinitiering och det första mötet kommer att äga rum i oktober 2018. Samarbetet tar utgångspunkt från befintliga kontakter mellan könsforskare i Storbritannien, Polen, Grekland, Ungern, Turkiet och Sverige. En annan forskningsfråga som än tydligare relaterar till arbetet med boken och då särskilt det påtalade behovet av intersektionella analyser av risk har att göra med artikulationen av risker i samband med omstrukturering av den svenska mödravården.
Att vi nyttjar begreppet intersektionalitet betyder inte att vi försöker hävda det som en ny teori utan snarare om att vidareutveckla, erkänna och föra över de kunskaper och begrepp som utvecklats inom det genusvetenskapliga området till det risksociologiska fältet för att etablera och redogöra för vad vi kallat intersektionell riskteori. Under det dryga halvår jag arbetat koncentrerat med boken har en mer distinkt åtskillnad mellan att göra, omdirigera och o-göra risk växt fram. Dessa begrepp har använts och formulerats i tidigare publikationer men vår användning och översättning av dem har inte varit oifrågasatt och det var nödvändigt att hantera denna kritik. Ett av de viktigare resultaten av denna kritik är att det när boken publiceras, ungefär ett år från nu, också kommer att finnas en grundligare teoretisk diskussion om möjligheten att flytta koncept mellan och över fält i den.
Utöver det konkreta skrivandet har jag nyttjat min sabbatical till internationella nätverksaktiviteter. Syftet med dessa aktiviteter har varit att dels presentera delar av boken för en internationell publik och dels för att utforska nya samarbetsområden. Utdrag ur boken har presenterats för både för genus- och riskforskare i olika sammanhang, bland annat för Thematic Group Sociology of Risk and Uncertainty of the International Sociological Association in Singapore (April 2017). Utöver att vi i dessa sammanhang fått viktiga kommentar som hjälpt oss framåt i skrivandet har vi också som en konsekvens av dessa träffar bestämt oss för att ha vår egen session på XIX ISA World Congress of Sociology, i Toronto juli 2018. Vidare har jag även deltagit i två workshops särskilt orienterade mot nya forskningsprojekt: det ena var en workshop vid Gorbatjov Foundation i Moskva (April 2017) där möjligheterna till gränsöverskridande vetenskapligt samarbete på temat "Girlhood in turbulent times" och vid McGill University besökte jag professor Claudia Mitchel och vi hade ett möte med Transnational gender and rurality action network (TGRAN) som arbetar över fyra länder (Etiopien, Sydafrika, Kanada och Sverige).
Utifrån den forskning och de nätverksaktiviteter som ägt rum under projekttiden har också nya forskningsfrågor genererats vilka också fått utrymme att konkretiseras i form av projektansökningar. Under vårterminen 2017, alltså den tid då jag haft sabbatical, har det politiska landskapet i många europeiska länder skiftat och statusen för genusvetenskapliga studier liksom förutsättningarna att bedriva sådan forskning förändrats. På mina resor har jag mött forskare från olika europeiska länder och behovet av att bygga ett europeiskt nätverk för solidaritet mellan feministiska forskare har upplevts som allt mer brådskande. I syfte att utveckla en COST-ansökan har vi nu fått finansiering för forskningsinitiering och det första mötet kommer att äga rum i oktober 2018. Samarbetet tar utgångspunkt från befintliga kontakter mellan könsforskare i Storbritannien, Polen, Grekland, Ungern, Turkiet och Sverige. En annan forskningsfråga som än tydligare relaterar till arbetet med boken och då särskilt det påtalade behovet av intersektionella analyser av risk har att göra med artikulationen av risker i samband med omstrukturering av den svenska mödravården.