Materiella bilder: visuell grammatik i bronsålderns bildbruk
Projektet avser att studera materiella aspekter av bronsålderns hällbilder och bildbrukets betydelse i sociala relationer. Utgångspunkten är att hällbilder är integrerade materialiteter i social utveckling och inte bara passiva reflektioner av ideologiska eller kosmologiska föreställningar. Perspektivet förskjuts därmed från människors bruk av bilder som symboler till att undersöka hur bildbruk i sin fysiska form kan ingå i och påverka relationer mellan olika individer och grupper.
Detta undersöks genom analyser av visuell grammatik. Med detaljerade analyser kan man påvisa hur nya motiv relaterar till äldre bilder och till klippans mikrotopografi samt hur vissa motivelement ibland förlängts, fördjupats, uteslutits eller lagts till i efterhand. Genom att identifiera mönster i bildbruket är det möjligt att analysera förskjutningar, anpassning, förändring och brott mot praxis, vilket ger bildbruket en social dimension. Det möjliggör även analyser av bilder agens, det vill säga hur de kan uppmana till handling genom exempelvis en speciell utformning eller satta i ett avvikande sammanhang.
Till hjälp för att kunna identifiera detaljer i olika processer på hällarna används avancerad fotogrammetri i syfte att möjliggöra tredimensionella digitala analyser av utvalda hällar. Genom att undersöka bronsålderns hällbilder med nya metoder och utifrån ett nytt sammanhang kommer projektet att fördjupa vår förståelse av bildbrukets betydelse under en formativ period i vår förhistoria.
Detta undersöks genom analyser av visuell grammatik. Med detaljerade analyser kan man påvisa hur nya motiv relaterar till äldre bilder och till klippans mikrotopografi samt hur vissa motivelement ibland förlängts, fördjupats, uteslutits eller lagts till i efterhand. Genom att identifiera mönster i bildbruket är det möjligt att analysera förskjutningar, anpassning, förändring och brott mot praxis, vilket ger bildbruket en social dimension. Det möjliggör även analyser av bilder agens, det vill säga hur de kan uppmana till handling genom exempelvis en speciell utformning eller satta i ett avvikande sammanhang.
Till hjälp för att kunna identifiera detaljer i olika processer på hällarna används avancerad fotogrammetri i syfte att möjliggöra tredimensionella digitala analyser av utvalda hällar. Genom att undersöka bronsålderns hällbilder med nya metoder och utifrån ett nytt sammanhang kommer projektet att fördjupa vår förståelse av bildbrukets betydelse under en formativ period i vår förhistoria.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Syftet med projektet har varit att studera bronsålderns hällbilder i Mälarregionen utifrån ett symmetriskt perspektiv. Utgångspunkten är att hällbilder i sin fysiska form har en potential att aktivt påverka och initiera olika förlopp och inte bara utgöra passiva reflektioner av ideologiska eller kosmologiska föreställningar. Perspektivet förskjuts därmed från människors bruk av bilder som symboler till att undersöka hur bildbruk kan ingå i och påverka relationer mellan olika individer och grupper.
Detta har undersökts genom systematiska analyser av hur de olika hällbildsmotiven är fördelade över tid och rum samt hur de är organiserade och artikulerade på klipporna i undersökningsområdet. Den rumsliga analysen visar att de figurativa motiven genomgående återfinns på strandnära hällar som ligger något undandragna och bortvända från öppet vatten och vattenleder. Det indikerar att praktiken inte är visuellt kommunikativ i första hand. Analysen kan även påvisa signifikanta skillnader i de olika motivens frekvens och utbredning. Antropomorfer och zoomorfer, som endast utgör 7% respektive 5% av de figurativa motiven, återfinns exempelvis till 90 % i ett litet område i den norra delen, medan skålgropar, båtmotiv, fotsulor och cirkulära motiv är jämt fördelade i undersökningsområdet. Det tyder på att de olika motiven har haft olika syften och funktioner.
Analyser har även gjorts av hur olika typer av motiv är organiserade på hällarna, det vill säga, hur de grupperas och förhåller sig till andra motiv, klippans mikrotopografi och vattenöverstrilade ytor. I undersökningsområdet finns få exempel av vad som kan uppfattas som narrativa kompositioner. Istället visar analysen att motiven har ackumulerats över både kortare och längre perioder i rader, kluster eller i kolumner. Många snarast identiska motiv upprepas och trängs ofta på små ytor av vissa klippor. Detta stöder resultatet från den generella analysen om att hällbilderna företrädelsevis haft andra syften än att kommunicera mening.
Detaljerade analyser har även utförts av hur de olika motivtyperna är artikulerade på klipporna. Fyra återkommande typer har lyfts fram: medvetet ofullständiga motiv, omarbetade motiv, förstorade motiv (hyperboler), samt hur olika typer av motiv artikulerats i relation till vatten och klippans mikrotopografi (Fahlander ms, 2021). Samtliga av dessa typer omfattar olika möjligheter till agens och kan genom sin utformning uppmuntra till handling (Fahlander 2020a). Genom analyser av olika huggdjup kan projektet exempelvis påvisa hur flera motiv utvecklats efterhand genom att element tillförts. Vissa skålgropar har utvecklats till antropomorfer och några cirkulära motiv har fått ben etc. De sätt som vissa motiv relaterar till klippans olika sprickor och fält samt vattenöverstrilade ytor tyder också på att hällbildsproduktionen till stor del handlar om att skapa fysiska relationer mellan bild, berg och vatten.
I takt med undersökningens genomförande och utfall har projektets utgångspunkter till viss del förskjutits och utvecklats. Initialt låg fokus på att undersöka hur hällbilder kan ingå i och påverka företrädelsevis sociala relationer. Det finns en del exempel på enstaka motiv som framstår som aparta i sitt sammanhang och som antyder att olika individer producerat bilder om vartannat i en slags ”dialog” (Fahlander 2020a). Det är även möjligt att tolka uppkomsten av hyperbola motiv under hällbildsfasens slutskede som en effekt av att nya grupper tagit områden i anspråk med förskjutning i bildspråk till följd (Fahlander 2019c). Dessa exempel är dock få och analyserna av hur motiven är organiserade och artikulerade tyder snarare på att lejonparten av motiven är gjorda för att verka snarare än för att ’läsas’.
Detta har medfört att fokus för projektet har förskjutits från ett renodlat socialt perspektiv till att breddas i ontologisk mening där hällbilderna också kan utgöra ’redskap’ med syfte att påverka andra krafter och naturliga processer. Denna perspektivförskjutning hänger även samman med en av projektets ursprungliga premisser att överbrygga den traditionella åtskillnaden mellan den nordliga jägartraditionen och den sydliga bronsålderstraditionens hällbildsbruk. Projektet har således hämtat inspiration från en bredare palett av bildtraditioner där produktion och de fysiska aspekterna av bildbruk betonas i samma grad som motivens representativa och figurativa egenskaper.
Kort om genomförandet
Projektet har i huvudsak genomförts planenligt. Fältarbete har varvats med forskning och konferenser och en workshop. En följd av frekventa konferenserna under första året har dock inneburit att projektets publiceringsstrategi förändrats något från en artikel per år till att istället bli fyra artiklar under projektets första del (som en följd av att konferensbidragen publicerats i antologier eller journaler). Genom att projektet sammantaget genererat dubbelt så många artiklar som planerat har den sammanfattande engelska monografin ännu inte tryckts (kommer att färdigställas under våren 2021).
Projektets viktigaste resultat och slutsatser
Ett viktigt och konkret resultat av projektet är den systematiska analysen av hällbilderna i området och deras rumsliga och tidsmässiga relationer. Analysen har lett till en fördjupad förståelse av de olika motivens mening och funktion samt hur hällbildstäta områden relaterar till enstaka och mindre hällar i olika landskapsnischer. Vissa aspekter av detta är kända sedan tidigare men har tidigare inte undersökts systematiskt i en större region. Dessa resultat har i varierande grad viss giltighet också i andra hällbildsområden i södra Skandinavien.
Ett annat viktigt resultat ligger i metoden att systematiskt studera hällbilder som materiella uttryck och lyfta fram deras fysiska och generativa egenskaper vid sidan om det figurativa och föreställande. Ett konkret exempel är att hyberbola motiv enbart uppträder i hällbildsperiodens inledande och avslutande skeden (Fahlander ms). Varför det förhåller sig så är en tolkningsfråga, men det är ett konkret steg längre än att enbart identifiera storleksskillnader. Ett annat exempel rör de partiella antropomorferna som skiljer sig från hur de övriga motiven är producerade. Att denna typ av artikulation är motivspecifik ger tillsammans med motivtypens begränsade rumsliga utbredning en tydlig indikation på att olika motiv har olika funktion och syften (Fahlander 2021, ms). Även om projektet behandlar bronsålderns hällbilder, utgör angreppssättet att studera hällbilder som materiella artikulationer en formell metod som också kan vara användbar även för andra perioder och regioner.
Ett tredje viktigt resultat rör teori och perspektivutveckling. Projektet visar på hur Mälarregionens hällbilder kan sägas utgöra ”petrofakter” i en ”vitalistisk teknologi” med syfte att påverka både människor och andra-än-människor genom sin placering, utformning och artikulation. Vitalism refererar här till världens reella processer och ”livlighet” vilket inte är det samma som att ting och material anses vara besjälade eller levande. ’Teknologi’ i sin tur betonar att detta inte rör sig om något enkelt symboliskt system skilt från den verkliga världen, utan att figurativa uttryck kan få olika riktning och effekt beroende på medium, material, artikulation och placering mm. Ett exempel som diskuteras rör vissa hybrida båtmotiv vars syfte verkar ha varit att påverka och kontrollera vatten (Fahlander ms, 2019b). Ett annat rör de partiella och anonymiserade antropomorferna som potentiella ”fällor” för att låsa och begränsa de krafter som kontrollerar vattenanknutna processer (Fahlander 2021).
Eventuellt nya forskningsfrågor
En intressant följdfråga som inte fått rum i projektet handlar om betydelsen av klippornas mineralsammansättning och olika motivs preferenser för denna aspekt. Det gäller speciellt skålgroparnas betydelse för vilka klippor som sedan får figurativa motiv.
Samverkan och spridning av projektets resultat
Olika aspekter av projektets har presenterats i internationella konferenser och workshops vid fem tillfällen: the 14th Nordic Bronze Age Symposium (2017), EAA annual concerence (2017), Rock Art Worldings. Chronologies, materialities and ontologies (2017), Archaeological Imagery as Works of Art (2017), samt the 15th Nordic Bronze Age Symposium (2019). Olika delar av projektet har även presenterats vid tre tillfällen på institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
De sex artiklarna presenterar olika aspekter av projektets resultat och är publicerade som open acess på respektive förlags hemsidor samt på academia.edu. Det är för tidigt att uttala sig om projektets genomslag och betydelse, men enligt Google Scholar är flera av projektets publikationer redan refererade trots att de bara funnits tillgängliga under ett drygt år.
Syftet med projektet har varit att studera bronsålderns hällbilder i Mälarregionen utifrån ett symmetriskt perspektiv. Utgångspunkten är att hällbilder i sin fysiska form har en potential att aktivt påverka och initiera olika förlopp och inte bara utgöra passiva reflektioner av ideologiska eller kosmologiska föreställningar. Perspektivet förskjuts därmed från människors bruk av bilder som symboler till att undersöka hur bildbruk kan ingå i och påverka relationer mellan olika individer och grupper.
Detta har undersökts genom systematiska analyser av hur de olika hällbildsmotiven är fördelade över tid och rum samt hur de är organiserade och artikulerade på klipporna i undersökningsområdet. Den rumsliga analysen visar att de figurativa motiven genomgående återfinns på strandnära hällar som ligger något undandragna och bortvända från öppet vatten och vattenleder. Det indikerar att praktiken inte är visuellt kommunikativ i första hand. Analysen kan även påvisa signifikanta skillnader i de olika motivens frekvens och utbredning. Antropomorfer och zoomorfer, som endast utgör 7% respektive 5% av de figurativa motiven, återfinns exempelvis till 90 % i ett litet område i den norra delen, medan skålgropar, båtmotiv, fotsulor och cirkulära motiv är jämt fördelade i undersökningsområdet. Det tyder på att de olika motiven har haft olika syften och funktioner.
Analyser har även gjorts av hur olika typer av motiv är organiserade på hällarna, det vill säga, hur de grupperas och förhåller sig till andra motiv, klippans mikrotopografi och vattenöverstrilade ytor. I undersökningsområdet finns få exempel av vad som kan uppfattas som narrativa kompositioner. Istället visar analysen att motiven har ackumulerats över både kortare och längre perioder i rader, kluster eller i kolumner. Många snarast identiska motiv upprepas och trängs ofta på små ytor av vissa klippor. Detta stöder resultatet från den generella analysen om att hällbilderna företrädelsevis haft andra syften än att kommunicera mening.
Detaljerade analyser har även utförts av hur de olika motivtyperna är artikulerade på klipporna. Fyra återkommande typer har lyfts fram: medvetet ofullständiga motiv, omarbetade motiv, förstorade motiv (hyperboler), samt hur olika typer av motiv artikulerats i relation till vatten och klippans mikrotopografi (Fahlander ms, 2021). Samtliga av dessa typer omfattar olika möjligheter till agens och kan genom sin utformning uppmuntra till handling (Fahlander 2020a). Genom analyser av olika huggdjup kan projektet exempelvis påvisa hur flera motiv utvecklats efterhand genom att element tillförts. Vissa skålgropar har utvecklats till antropomorfer och några cirkulära motiv har fått ben etc. De sätt som vissa motiv relaterar till klippans olika sprickor och fält samt vattenöverstrilade ytor tyder också på att hällbildsproduktionen till stor del handlar om att skapa fysiska relationer mellan bild, berg och vatten.
I takt med undersökningens genomförande och utfall har projektets utgångspunkter till viss del förskjutits och utvecklats. Initialt låg fokus på att undersöka hur hällbilder kan ingå i och påverka företrädelsevis sociala relationer. Det finns en del exempel på enstaka motiv som framstår som aparta i sitt sammanhang och som antyder att olika individer producerat bilder om vartannat i en slags ”dialog” (Fahlander 2020a). Det är även möjligt att tolka uppkomsten av hyperbola motiv under hällbildsfasens slutskede som en effekt av att nya grupper tagit områden i anspråk med förskjutning i bildspråk till följd (Fahlander 2019c). Dessa exempel är dock få och analyserna av hur motiven är organiserade och artikulerade tyder snarare på att lejonparten av motiven är gjorda för att verka snarare än för att ’läsas’.
Detta har medfört att fokus för projektet har förskjutits från ett renodlat socialt perspektiv till att breddas i ontologisk mening där hällbilderna också kan utgöra ’redskap’ med syfte att påverka andra krafter och naturliga processer. Denna perspektivförskjutning hänger även samman med en av projektets ursprungliga premisser att överbrygga den traditionella åtskillnaden mellan den nordliga jägartraditionen och den sydliga bronsålderstraditionens hällbildsbruk. Projektet har således hämtat inspiration från en bredare palett av bildtraditioner där produktion och de fysiska aspekterna av bildbruk betonas i samma grad som motivens representativa och figurativa egenskaper.
Kort om genomförandet
Projektet har i huvudsak genomförts planenligt. Fältarbete har varvats med forskning och konferenser och en workshop. En följd av frekventa konferenserna under första året har dock inneburit att projektets publiceringsstrategi förändrats något från en artikel per år till att istället bli fyra artiklar under projektets första del (som en följd av att konferensbidragen publicerats i antologier eller journaler). Genom att projektet sammantaget genererat dubbelt så många artiklar som planerat har den sammanfattande engelska monografin ännu inte tryckts (kommer att färdigställas under våren 2021).
Projektets viktigaste resultat och slutsatser
Ett viktigt och konkret resultat av projektet är den systematiska analysen av hällbilderna i området och deras rumsliga och tidsmässiga relationer. Analysen har lett till en fördjupad förståelse av de olika motivens mening och funktion samt hur hällbildstäta områden relaterar till enstaka och mindre hällar i olika landskapsnischer. Vissa aspekter av detta är kända sedan tidigare men har tidigare inte undersökts systematiskt i en större region. Dessa resultat har i varierande grad viss giltighet också i andra hällbildsområden i södra Skandinavien.
Ett annat viktigt resultat ligger i metoden att systematiskt studera hällbilder som materiella uttryck och lyfta fram deras fysiska och generativa egenskaper vid sidan om det figurativa och föreställande. Ett konkret exempel är att hyberbola motiv enbart uppträder i hällbildsperiodens inledande och avslutande skeden (Fahlander ms). Varför det förhåller sig så är en tolkningsfråga, men det är ett konkret steg längre än att enbart identifiera storleksskillnader. Ett annat exempel rör de partiella antropomorferna som skiljer sig från hur de övriga motiven är producerade. Att denna typ av artikulation är motivspecifik ger tillsammans med motivtypens begränsade rumsliga utbredning en tydlig indikation på att olika motiv har olika funktion och syften (Fahlander 2021, ms). Även om projektet behandlar bronsålderns hällbilder, utgör angreppssättet att studera hällbilder som materiella artikulationer en formell metod som också kan vara användbar även för andra perioder och regioner.
Ett tredje viktigt resultat rör teori och perspektivutveckling. Projektet visar på hur Mälarregionens hällbilder kan sägas utgöra ”petrofakter” i en ”vitalistisk teknologi” med syfte att påverka både människor och andra-än-människor genom sin placering, utformning och artikulation. Vitalism refererar här till världens reella processer och ”livlighet” vilket inte är det samma som att ting och material anses vara besjälade eller levande. ’Teknologi’ i sin tur betonar att detta inte rör sig om något enkelt symboliskt system skilt från den verkliga världen, utan att figurativa uttryck kan få olika riktning och effekt beroende på medium, material, artikulation och placering mm. Ett exempel som diskuteras rör vissa hybrida båtmotiv vars syfte verkar ha varit att påverka och kontrollera vatten (Fahlander ms, 2019b). Ett annat rör de partiella och anonymiserade antropomorferna som potentiella ”fällor” för att låsa och begränsa de krafter som kontrollerar vattenanknutna processer (Fahlander 2021).
Eventuellt nya forskningsfrågor
En intressant följdfråga som inte fått rum i projektet handlar om betydelsen av klippornas mineralsammansättning och olika motivs preferenser för denna aspekt. Det gäller speciellt skålgroparnas betydelse för vilka klippor som sedan får figurativa motiv.
Samverkan och spridning av projektets resultat
Olika aspekter av projektets har presenterats i internationella konferenser och workshops vid fem tillfällen: the 14th Nordic Bronze Age Symposium (2017), EAA annual concerence (2017), Rock Art Worldings. Chronologies, materialities and ontologies (2017), Archaeological Imagery as Works of Art (2017), samt the 15th Nordic Bronze Age Symposium (2019). Olika delar av projektet har även presenterats vid tre tillfällen på institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
De sex artiklarna presenterar olika aspekter av projektets resultat och är publicerade som open acess på respektive förlags hemsidor samt på academia.edu. Det är för tidigt att uttala sig om projektets genomslag och betydelse, men enligt Google Scholar är flera av projektets publikationer redan refererade trots att de bara funnits tillgängliga under ett drygt år.