Quality of Government (QoG)-institutets databaser
Det finns idag en stor mängd olika datakällor tillgängliga för den samhällsvetenskapliga forskningen. Dessa är emellertid endast relevanta i den utsträckning som de är jämförbara och införlivade i en användarvänlig infrastruktur. Insamling, harmonisering och bearbetning av stora mängder data i analytiskt relevanta kategorier är därför oerhört värdefullt och användbart för forskarsamhället. Det unika med QoG-institutets fem databaserär att de innehåller mer än 2500 noggrant utvalda och bearbetade variabler kopplade till korruption och kvaliteten i de offentliga styrsystemen för 211 länder från 1946 till idag från 100 olika datakällor. . Dessvärre blir en databas, oavsett hur stor och använd den är, snabbt oanvändbar om den inte kontinuerligt uppdateras. Syftet med denna ansökan är därför att a) säkra underhåll och uppdatering av QoG-databaserna för de närmaste fyra åren för att kunna fortsätta att förbli en av de främsta leverantörerna av relevanta och tillförlitliga QoG-relaterade data för forskarsamhället och b) kunna förbättra databaserna med nya sökfunktioner, tjänster och datakällor. Då intresset för de de subnationella nivåerna, vilka är synnerligen användbara när det gäller att testa nya hypoteser, ökat markant de senaste åren, har institutet som ambition att konstruera ytterligare en QoG-databas med regioner som analysenheter. Ett annat mål är att bygga upp en meta-databas, som innehåller information om andra QoG-relevanta databaser
Slutredovisning
Slutrapport 2022
QoG-institutets databaser (IN160227:1).
Vi är tacksamma över att Riksbankens Jubileumsfond beslutade att finansiera vår forskningsansökan. Projektet är nu avslutat och det ekonomiska stödet har gjort det möjligt för oss att underhålla och förbättra våra mycket uppskattade databaser.
I ansökan angav vi att projektets mål var att; a) säkra underhåll och uppdatering av Quality of Government (QoG) databaserna under de kommande fyra åren, för att förbli den huvudsakliga leverantören av relevant och tillförlitlig QoG-relaterad data för forskarsamhället; b) förbättra databaserna med en ny subnationell data; c) utveckla en sk. ’databas av databaser’; d) utveckla och implementera en avancerad sökfunktion för webbplatsen och datamängderna; och e) att tillhandahålla en ny plattform för lagring och dokumentation av mer avgränsade QoG-relaterade dataset som samlats in av enskilda forskare eller forskningsprojekt.
Tack vare det ekonomiska stödet från RJ har vi kunnat implementera alla arbetspaket som stipulerats i ansökan. De vanliga databaserna har uppdaterats och förbättrats med nya variabler och dataset varje år. Vi har lagt till två nya dataset till vår samling. Dessa är miljöindikatordatasetet och det subnationella EU Regional Dataset (2016 och 2020). Vi har också implementerat ett mycket sofistikerat variabel- och datasökverktyg på vår webbsida, som heter Data Finder. Tack vare denna nya funktion (se https://www.gu.se/sv/kvalitetsförvaltning/qog-data/data-finder) kan studenter och forskare använda en nyckelordsbaserad datasökning. Efter att ha skrivit in ett begrepp förser systemet personen med en lista av relevanta indikatorer som innehåller nyckelordet i antingen variabelnamnet eller i variabelbeskrivningen. Information ges också om var man kan hitta de aktuella variablerna och i vilka dataset samt för vilka länder och år den är tillgänglig. Detta är i sig en enorm förbättring när det kommer till aspekter som tillgänglighet och användarvänlighet. Vi förser också forskare med ett utrymme att tillhandahålla sin QoG-relaterade data, så att de kan fokusera på forskning medan vi tar hand om tillhandahållandet.
För att förtydliga har det ekonomiska stödet gjort det möjligt för oss att upprätthålla vår dataverksamhet, där våra datasetssammanställningar och våra originaldatasets förblir mycket populära bland dess användare. Som exempel visar några nyckeltal från år 2021 attraktionskraften hos dessa dataset: vi fick mer än 25 tusen nedladdningar av dem, runt 35.000 nedladdningar när det kommer till kodböcker och ungefär 64.000 unika besökare av webbsidan (för detaljer, se bilaga 1). Till och med lite nyare dataset, som till exempel QoG Environmental Indicators dataset, lyckades locka till sig hundratals nedladdningar under den senare delen av det år som den varit tillgänglig online. Vi har kontinuerligt reviderat våra datasetssammanställningar med ännu fler variabler i samband med varje årlig uppdatering, vilket säkerställer att vår verksamhet och den data som tillhandahålls återspeglar senaste forskningen som finns tillgänglig i detta avseende. Vi vill också peka på att användning av vår data ofta resulterar i material som publiceras i internationella tidskrifter. Detta framgår av bilaga 2, där listan med exempel på publicerade arbeten som använder och citerar QoG-data år 2021 är bred och omfattande.
Stödet från finansieringen gjorde det möjligt för oss att utveckla och implementera flera datavisualiseringsverktyg som, likt det variabla sökverktyget, kan nås via institutets webbsida (se https://www.gu.se/en/kvalitetsförvaltning/ qog-data/visualiseringsverktyg). Dessa funktioner tillåter användare att skapa rörelsediagram, kartor och spridningsdiagram, för att nämna några. Genom att kunna utveckla våra egna verktyg har vi haft möjlighet att konfigurera dessa efter våra forskares och studenters behov. Dessutom har vi nu total kontroll över dess funktionalitet och vi är inte längre beroende av tredjepartsleverantörer och licenskostnader. Sammantaget kan vi nu, efter implementeringen, tillhandahålla ett billigt och flexibelt verktyg utvecklat utifrån behoven hos vår QoG-gemenskap.
Under projektperioden har vi också implementerat ett datalagringscenter som kan nås via QoG Data-webbsidan. Här har vi både dokumenterat och formaterat olika datainsamlingar som utförts av enskilda forskare och forskningsprojekt. Tanken är att tillhandahålla ett slags dataarkiv för QoG-relaterade datainsamlingar för enskilda länder eller regioner - i princip data som har samlats in men som inte passar syftet med den jämförande tidsseriemetoden för de allmänna QoG-databaserna. Som exempel publicerade vi nyligen PERCEIVE-datasetet av forskarna Monika Bauhr och Nicholas Charron som är en originell undersökning av respondenter från hela Europa, nu fritt tillgänglig för användare (se https://www.gu.se/en/quality- regering/qog-data/data-downloads/perceive-survey-dataset).
Med den ekonomiska hjälpen från detta anslag har vi också kunnat lansera den tidigare nämnda "databasen över databaser." Genom åren har arbetet med QoG-databaserna gett oss en gedigen inblick i olika datamängder runt om i världen. Medan vårt främsta syfte genom åren har varit att samla och harmoniserar variabler av relevans för QoG-relaterad forskning från olika datamängder vi h. Vi också samlat in en hel del metadata som olika användare kan tycka är otroligt användbara. Detta innebär att vi samlat in och systematiserat en stor mängd information om olika datamängder och källor som aldrig systematiskt har delats offentligt. Tanken med en databas med databaser var att ge en överblick över tillgängliga datakällor över hela världen. Denna idé blev ett ännu större projekt när vi släppte Data Finder; en webbsida där människor kan söka och hitta data som vi har samlat in på ett användarvänligt sätt.
Sist men inte minst vill vi lyfta fram att medlen från RJ visade sig vara avgörande för en satsning som vi är mycket entusiastiska inför avseende databasernas framtid. Sedan ett år tillbaka är vi nu en av åtta partners i forskningsinfrastrukturen DEMSCORE (Democracy, Environment, Migration, Social policy, Conflict, and Representation), som samlar några av världens ledande kontextuella forskningsinfrastrukturer och databaser från olika svenska universitet under ett gemensamt paraply. Detta är ytterligare ett landmärke för oss eftersom den gemensamma ansträngningen av DEMSCORE-medlemsinstitutionerna kommer att skapa en unik plattform för samhällsvetenskapliga data Från och med 2022-uppdateringen kommer QoG-dataseten också att vara tillgängliga via DEMSCORE-webbplatsen. Detta kommer att säkerställa att QoG Data får ännu fler besökare och erkännande.
Sammanfattningsvis, tack vare bidraget från RJ, har vi kunnat implementera alla arbetspaket som behandlas i den ursprungliga ansökan och stödet från RJ-fonden gjorde det också möjligt för oss att levandegöra andra verktyg som inte tidigare tagits upp i vårt förslag. Samtidigt bör det noteras att anslaget även har gett oss en solid grund för dessa fyra år där vi, förutom utvecklingen av infrastrukturen, har kunnat underhålla och uppdatera redan befintliga datakällor. Oavsett hur mycket ansträngning som läggs på en databas, så fort den inte uppdateras förlorar den sin relevans för forskarsamhället. Vi är mycket tacksamma för hjälp och stöd från Riksbankens Jubileumsfond.
QoG-institutets databaser (IN160227:1).
Vi är tacksamma över att Riksbankens Jubileumsfond beslutade att finansiera vår forskningsansökan. Projektet är nu avslutat och det ekonomiska stödet har gjort det möjligt för oss att underhålla och förbättra våra mycket uppskattade databaser.
I ansökan angav vi att projektets mål var att; a) säkra underhåll och uppdatering av Quality of Government (QoG) databaserna under de kommande fyra åren, för att förbli den huvudsakliga leverantören av relevant och tillförlitlig QoG-relaterad data för forskarsamhället; b) förbättra databaserna med en ny subnationell data; c) utveckla en sk. ’databas av databaser’; d) utveckla och implementera en avancerad sökfunktion för webbplatsen och datamängderna; och e) att tillhandahålla en ny plattform för lagring och dokumentation av mer avgränsade QoG-relaterade dataset som samlats in av enskilda forskare eller forskningsprojekt.
Tack vare det ekonomiska stödet från RJ har vi kunnat implementera alla arbetspaket som stipulerats i ansökan. De vanliga databaserna har uppdaterats och förbättrats med nya variabler och dataset varje år. Vi har lagt till två nya dataset till vår samling. Dessa är miljöindikatordatasetet och det subnationella EU Regional Dataset (2016 och 2020). Vi har också implementerat ett mycket sofistikerat variabel- och datasökverktyg på vår webbsida, som heter Data Finder. Tack vare denna nya funktion (se https://www.gu.se/sv/kvalitetsförvaltning/qog-data/data-finder) kan studenter och forskare använda en nyckelordsbaserad datasökning. Efter att ha skrivit in ett begrepp förser systemet personen med en lista av relevanta indikatorer som innehåller nyckelordet i antingen variabelnamnet eller i variabelbeskrivningen. Information ges också om var man kan hitta de aktuella variablerna och i vilka dataset samt för vilka länder och år den är tillgänglig. Detta är i sig en enorm förbättring när det kommer till aspekter som tillgänglighet och användarvänlighet. Vi förser också forskare med ett utrymme att tillhandahålla sin QoG-relaterade data, så att de kan fokusera på forskning medan vi tar hand om tillhandahållandet.
För att förtydliga har det ekonomiska stödet gjort det möjligt för oss att upprätthålla vår dataverksamhet, där våra datasetssammanställningar och våra originaldatasets förblir mycket populära bland dess användare. Som exempel visar några nyckeltal från år 2021 attraktionskraften hos dessa dataset: vi fick mer än 25 tusen nedladdningar av dem, runt 35.000 nedladdningar när det kommer till kodböcker och ungefär 64.000 unika besökare av webbsidan (för detaljer, se bilaga 1). Till och med lite nyare dataset, som till exempel QoG Environmental Indicators dataset, lyckades locka till sig hundratals nedladdningar under den senare delen av det år som den varit tillgänglig online. Vi har kontinuerligt reviderat våra datasetssammanställningar med ännu fler variabler i samband med varje årlig uppdatering, vilket säkerställer att vår verksamhet och den data som tillhandahålls återspeglar senaste forskningen som finns tillgänglig i detta avseende. Vi vill också peka på att användning av vår data ofta resulterar i material som publiceras i internationella tidskrifter. Detta framgår av bilaga 2, där listan med exempel på publicerade arbeten som använder och citerar QoG-data år 2021 är bred och omfattande.
Stödet från finansieringen gjorde det möjligt för oss att utveckla och implementera flera datavisualiseringsverktyg som, likt det variabla sökverktyget, kan nås via institutets webbsida (se https://www.gu.se/en/kvalitetsförvaltning/ qog-data/visualiseringsverktyg). Dessa funktioner tillåter användare att skapa rörelsediagram, kartor och spridningsdiagram, för att nämna några. Genom att kunna utveckla våra egna verktyg har vi haft möjlighet att konfigurera dessa efter våra forskares och studenters behov. Dessutom har vi nu total kontroll över dess funktionalitet och vi är inte längre beroende av tredjepartsleverantörer och licenskostnader. Sammantaget kan vi nu, efter implementeringen, tillhandahålla ett billigt och flexibelt verktyg utvecklat utifrån behoven hos vår QoG-gemenskap.
Under projektperioden har vi också implementerat ett datalagringscenter som kan nås via QoG Data-webbsidan. Här har vi både dokumenterat och formaterat olika datainsamlingar som utförts av enskilda forskare och forskningsprojekt. Tanken är att tillhandahålla ett slags dataarkiv för QoG-relaterade datainsamlingar för enskilda länder eller regioner - i princip data som har samlats in men som inte passar syftet med den jämförande tidsseriemetoden för de allmänna QoG-databaserna. Som exempel publicerade vi nyligen PERCEIVE-datasetet av forskarna Monika Bauhr och Nicholas Charron som är en originell undersökning av respondenter från hela Europa, nu fritt tillgänglig för användare (se https://www.gu.se/en/quality- regering/qog-data/data-downloads/perceive-survey-dataset).
Med den ekonomiska hjälpen från detta anslag har vi också kunnat lansera den tidigare nämnda "databasen över databaser." Genom åren har arbetet med QoG-databaserna gett oss en gedigen inblick i olika datamängder runt om i världen. Medan vårt främsta syfte genom åren har varit att samla och harmoniserar variabler av relevans för QoG-relaterad forskning från olika datamängder vi h. Vi också samlat in en hel del metadata som olika användare kan tycka är otroligt användbara. Detta innebär att vi samlat in och systematiserat en stor mängd information om olika datamängder och källor som aldrig systematiskt har delats offentligt. Tanken med en databas med databaser var att ge en överblick över tillgängliga datakällor över hela världen. Denna idé blev ett ännu större projekt när vi släppte Data Finder; en webbsida där människor kan söka och hitta data som vi har samlat in på ett användarvänligt sätt.
Sist men inte minst vill vi lyfta fram att medlen från RJ visade sig vara avgörande för en satsning som vi är mycket entusiastiska inför avseende databasernas framtid. Sedan ett år tillbaka är vi nu en av åtta partners i forskningsinfrastrukturen DEMSCORE (Democracy, Environment, Migration, Social policy, Conflict, and Representation), som samlar några av världens ledande kontextuella forskningsinfrastrukturer och databaser från olika svenska universitet under ett gemensamt paraply. Detta är ytterligare ett landmärke för oss eftersom den gemensamma ansträngningen av DEMSCORE-medlemsinstitutionerna kommer att skapa en unik plattform för samhällsvetenskapliga data Från och med 2022-uppdateringen kommer QoG-dataseten också att vara tillgängliga via DEMSCORE-webbplatsen. Detta kommer att säkerställa att QoG Data får ännu fler besökare och erkännande.
Sammanfattningsvis, tack vare bidraget från RJ, har vi kunnat implementera alla arbetspaket som behandlas i den ursprungliga ansökan och stödet från RJ-fonden gjorde det också möjligt för oss att levandegöra andra verktyg som inte tidigare tagits upp i vårt förslag. Samtidigt bör det noteras att anslaget även har gett oss en solid grund för dessa fyra år där vi, förutom utvecklingen av infrastrukturen, har kunnat underhålla och uppdatera redan befintliga datakällor. Oavsett hur mycket ansträngning som läggs på en databas, så fort den inte uppdateras förlorar den sin relevans för forskarsamhället. Vi är mycket tacksamma för hjälp och stöd från Riksbankens Jubileumsfond.