Projektets ursprungliga syfte var att undersöka VP anaforer in sydsamiska. Det visade sig dock snabbt att den syntaktiska och semantiska dokumentationen av pronomen och anaforer i språket var som bäst bristande, och därmed gjordes bedömningen att en undersökning av dessa är absolut grundläggande.

Projektet har genomförts dels genom grundlig kartläggning av den teoretiska forskningslitteraturen om pronomen och indexikalitet, och dels genom grundliga undersökningar av det sydsamiska pronomensystemet. Resultaten har presenterats på konkurrenskraftiga internationella konferenser, samt i populärvetenskapliga sammanhang. Publicering har skett i såväl strikta vetenskapliga som populärvetenskapliga publikationer. Projektet har även resulterat i ett manus för en monografi, för vilket John Benjamins Publishers har uttryckt intresse. Under hela projekttiden har forskningsfrågorna kontinuerligt diskuterats med andra experter i syntaktisk teori, samt empiriska generaliseringar har diskuterats grundligt med L1 talare.

Sydsamiska pronomen är särskilt intressanta, delvis därför att språket saknar grammatiskt genus, samt att pronomen i 3e person kommer i tre distinkta serier. Detta ger upphov till intrikata interaktioner mellan de olika pronomina. Projektet utforskar idén att vitala aspekter av såväl tolkning som syntaktisk distribution är nära kopplade till förekomsten av operatorsliknande enheter i satsen högre domän, i förening med variation av strukturell komplexitet i pronomina (t.ex. Cardinaletti & Starke 1999, Déchaine & Wiltschko 2002, Baker 2008, Holmberg 2010, Sigurdsson 2011, med flera).

Det första viktiga resultatet är att sydsamiska är en hybrid mellan ett konsekvent och ett partiellt nollsubjektspråk (NSS). Å ena sidan är distributionen av icke uttalade pronomen och pronomen med en fonetisk realisation av exakt samma natur som återfinns i konsekventa NSS, som italienska. Det vill säga att ett uttalat pronomen som dihte ‘hon/han/den/det’ introducerar en ny topik till diskursen, medan ett nollsubjekt är obligatoriskt koreferent med en topik, och det senare kan ej alternera med ett uttalat pronomen, utan att påverka tolkningen (se, Frascarelli 2007, Holmberg 2010). Å andra sidan har sydsamiska ett generiskt inkluderande nollpronomen i 3e person, vilka inte är attesterade i konsekventa NSS, men vilka är normen i partiella NSS, t.ex. finska. På basis av arbeten av Holmberg (2005, 2010, 2016), argumenterar jag att den sydsamiska C-domänen är av samma natur som i konsekventa NSS, medan inflektionsdomänen är jämförbar med partiella NSS. Frascarelli (2007) argumenterar att relationen mellan ett nollsubjekt och dess antecedent förmedlas via ett pronominellt element i C-domänen, A-Top. Holmberg (2010) menar att A-Top förser ett definithetssärdrag på T med ett värde, medan det faktiska subjektspronomenet i sig är referentiellt defekt. Partiella NSS saknar A-Top, och T saknar definithetssärdraget. Däremot har Partiella NSS till sitt förfogande ett strukturellt icke-defekt pronomen, vars distribution är begränsat till underordnade satser. En följd av Holmbergs analys är att den förklarar förekomsten av det generiska noll pronomenet i 3e person i konsekventa NSS, och dess avsaknad i konsekventa NSS. Projektet påvisar att det som särskiljer sydsamiska från partiella NSS, är förekomsten av A-Top i C-domänen. Hypotesen rimmar väl med det faktum att systemet för subjektskongruens i sydsamiska aldrig särskiljer mellan 2a och 3e person singular medelst ordinär affixering i tal (Jaeggli & Safir 1989, Duarte 1995, Holmberg 2016).

Det andra viktiga forskningsresultatet är upptäckten att sydsamiska har ett logoforiskt system av det slag som är väldokumenterat i västafrikanska språk (Safir 2004, Anand 2006, Baker 2008). Logoforicitet uttrycks medelst pronomenet satne ’hon/han,’ vilket kan förekomma i det finita komplementet till ett attitydspredikat (t.ex. säga, tycka, tro, etc.), vilket fall det refererar till attitydpredikatets subjekt. Logoforicitet kan diagnostiseras genom förekomsten av sammanflätningseffekter i multipla nedbäddningar, där två logoforiska pronomen förekommer i den djupast nedbäddade satsen. Detta är konsekvent med den allmänna uppfattningen att logoforiska pronomen är bundna variabler (Safir 2004, Anand 2006, Baker 2008). Hypotesen är att relationen mellan antecedenten och pronomenet förmedlas via en operator, LOG, som residerar i C-domänen. Sålunda finns det en ytlig likhet med analysen av konsekventa NSS. Dock, LOG och A-Top skiljer sig i två avgörande detaljer. Den förra är lokalt kontrollerad av sin antecedent, medan avståndet till pronomenet är obegränsat under c-kommendering. A-Top å andra sidan tolererar en icke-lokal antecedent, medan avståndet till pronomenet är strikt lokalt. Dessa egenskaper ger upphov till upphävande av sammanflätningseffekter när ett nollsubjekt och ett logoforiskt pronomen ko-existerar i den djupast nedbäddade satsen i en multipel nedbäddning.

Det är också signifikant att notera att pronomenet satne även kan förekomma i rotsatser (jämför Adesola 2005 om Yoruba), i vilket fall dess tolkning antar perspektivet av en 1a person. Detta påverkar såväl semantiska sanningsvillkor som tolkningen av talarorienterade adverb. Återigen, dessa fakta antyder att satne är en variabel som binds av en operator.

Det tredje signifikanta resultatet är upptäckten att de system för pronominell referens som avhandlats ovan, upphävs i subjunktiva komplement till direktiva och kommissiva verb. Medan sydsamiska saknar ett särskilt subjunktivt paradigm, uttrycks detta modus av det futurala hjälpverbet, i kombination med inversion av subjekt och hjälpverb. Subjektet i det subjunktiva komplement är obligatoriskt koreferent med ett argument till det selekterande predikatet. Till skillnad från situationen i indikativa kontexter, är nollsubjekt och ett ordinärt uttalat subjektspronomen i fri variation, vilket i princip är identiskt med det generella mönstret i nedbäddade kontexter i partiella NSS. Jag argumenterar att detta beror på att subjunktiva komplement inte utgörs av en fullt projicerad sats, utan består av en trunkerad sats, vars högsta projicering är en modusfras (t.ex. Giorgi & Pianesi 2004). Följden är att såväl A-Top som LOG exkluderas, och därför framträder ett mönster som är identiskt med ett partiellt NSS.

I korthet, distributionen av tre typerna av sydsamiska pronomen i 3e person kan förklaras av hypotesen att C-domänen inbegriper operatorsliknande enheter, vilka förmedlar relationen mellan pronomen och antecedent. Vidare, the aktuella pronomina skiljer sig strukturellt, och därmed matchas de med olika element i C-domänen. Sydsamiska analyseras som en hybrid som inkorporerar ingredienser från konsekventa och partiella NSS. Slutligen, i subjunktiva komplement framträder mönstret av ett partiellt NSS, på grund av dessas trunkerade natur.

Projektet genererar ett antal frågor för framtida forskning. Mekanismer för refererande pronomen i de andra samiska språken har inte varit föremål för djuplodande forskning. Liksom sydsamiska har även dessa tre serier av pronomen i 3e person, men en preliminär studie nordsamiska påvisar att detta språk ett partiellt NSS, i likhet med finska (Partapuoli 2020). Dock återstår flera detaljer att utforska. Det lulesamiska systemet är om möjligt än mindre undersökt. Följaktligen finns intressanta förutsättningar för framtida forskning med fokus på mikrovariation. Därutöver utgör de rika pronominella systemen i de samiska språken en viktig potentiell sond för forskning om pronomen i allmänhet. Slutligen, de resultat som presenterats utgör en viktig komponent för studiet av VP anaforer.

Kravet om Open Access har tillfredställts där det varit möjligt (se publikationer). Undantag avser mitt bidrag till den prestigetunga publikationen Dalmi, Tsedryk & Ceglowski. eds. (2022); Det är inte tillfredställt för mitt bidrag till Eren, Giannoula, Gray, Lam and Martinez Del Rio. eds. (2020), beroende på den hårda konkurrensen att antas till CLS, samt den tyngd CLS har inom fältet. Vidare har ett undantag gjorts för min medverkan i Fossum. eds. (2020), vilken ges ut av den sydsamiska stiftelsen Saemien sijte, och vilken är en mycket viktig kanal för att nå ut till det sydsamiska samhället. Vad beträffar den stundande monografin, kan nämnas att John Benjamins förlag tillhandahåller Open Access.