Den muslimska huvudfåran: en del av svensk sekularitet?
I detta projekt vill vi undersöka i vilken utsträckning den sekulära livshållning och diskurs som kännetecknar den kulturellt kristna majoriteten i Sverige också delas av landets kulturellt muslimska befolkning.
Vår hypotes är att majoriteten av kulturellt muslimska svenskar är sekulariserade på samma sätt som den övriga befolkningen. Det råder i nuläget brist på pålitlig kvantitativ data om detta, och de kvalitativa studier om svensk sekularitet som gjorts har nästan uteslutande fokuserat majoritetsbefolkningen.
Den typ av sekularitet som präglar denna kulturellt kristna majoritet kännetecknas av vissa särdrag. Till exempel är det vanligt att vara medlem i ett samfund och fira religiösa högtider men inte bekänna en religiös tro. I det här projektet kommer vi undersöka huruvida åtta särdrag som tidigare forskning identifierat hos kulturellt kristna svenskar också återfinns hos kulturellt muslimska personer här.
Den grupp som kommer studeras är svenskar med muslimsk familjebakgrund som genomgått det svenska skolsystemet. Informanterna kommer hämtas från de fyra största muslimska ursprungsnationalitets-grupperna: irakier, bosnier, iranier och turkar. Data kommer insamlas genom en enkätundersökning och fyra kvalitativa intervjustudier. Projektmedlemmarna är seniora forskare inom fältet med erfarenhet från de aktuella metoderna.
Slutredovisning
Det religiösa landskapet i Sverige har genomgått drastiska förändringar den senaste tiden. Sverige är numera ett samhälle som präglas av religiös pluralism. Denna situation utmanar den sekulära identiteten hos majoritetsbefolkningen. I den offentliga debatten betraktas religiositet ofta med skepsis och religiösa minoriteter framställs ibland som motståndare till landets sekularitet. Oftast är det de muslimska minoriteterna som betraktas som mest kontroversiella.
Antagandet att religiösa minoriteter per definition är mer religiösa än den sekulära post-kristna majoriteten har dock inte bekräftats empiriskt. Genom detta empiriskt drivna projekt har vi försökt att bidra till att ändra på detta.
Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder har vi studerat landets största muslimska invandrargrupper för att undersöka hur och i vilken utsträckning de personer som tillhör dessa är sekulära. Vår hypotes var att personer i dessa grupper borde vara mer sekulära än vad den offentliga bilden antyder och att den sekulära diskursen i Sverige således upprätthålls och samproduceras, inte bara av den postkristna majoriteten, utan även av landets kulturellt muslimska befolkning. Våra huvudsakliga forskningsfrågor var:
(1) Hur och i vilken utsträckning är kulturellt muslimska människor i Sverige sekulära?
(2) På vilka sätt skiljer sig deras sekularitet från eller liknar den som deras kulturellt kristna landsmän har?
(3) Vilka är skillnaderna och likheterna mellan de stora kulturellt muslimska grupperna i Sverige när det gäller sekularitet?
För att besvara dessa frågor har vi undersökt i vilken utsträckning vissa framträdande drag av sekularitet bland svenskar med en kristen familjebakgrund också finns bland svenskar med en muslimsk familjebakgrund. På en teoretisk nivå har vi strävat efter att fördjupa oss i de mer subtila aspekterna av vad det innebär att vara sekulär och att analysera på vilket sätt sekularitet påverkas av den religiösa tradition som den bildats i kontrast till. En teoretisk utgångspunkt har varit insikten att sekularitet betyder olika saker i olika sammanhang. Sekularitet, precis som olika religiösa identiteter, är alltid historiskt betingad och måste därför förstås och analyseras med detta i åtanke.
FORSKNINGSPROCESSEN
Vår forskning genomfördes i åtta faser:
(1) I den första fasen identifierade vi ett antal kännetecken för postkristen svensk sekularitet, det vill säga kännetecken som är typiska för hur svenskar med kristen familjebakgrund är sekulära. Detta baserades på tidigare forskning. Vi identifierade åtta kännetecken: (1) Ovanlig vardagspraktik, (2) Användning av religiösa övergångsritualer, (3) Stort erkännande av religiösa helgdagar, (4) Hög grad av medlemskap i religiösa organisationer, (5) Starka individualistiska ideal, (6) En perspektivistisk diskurs, (7) Icke-religiositet som norm och (8) Negativa stereotyper av religion och religiösa människor. Tillsammans utgör dessa drag en beskrivning av postkristen svensk sekularitet. För vårt projekt angav de också de teman som vi ville utforska i vår materialinsamling.
(2) Den andra fasen bestod i att konstruera ett enkätformulär baserat på de åtta identifierade dragen. Ett frågeformulär bestående av 31 frågor skapades och diskuterades med projektets rådgivande kommitté.
(3) I den tredje fasen testade vi vårt frågeformulär. Detta gjorde vi i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet och med hjälp av deras webbpanel som kallas LORE. För att hitta respondenter med muslimsk familjebakgrund började vi med att skicka en screeningfråga till hela webbpanelen (60 000 deltagare). Frågan var "Vilka religioner har du i din familj, nu och i tidigare generationer?". Totalt 845 aktiva deltagare rapporterade islam som en religion i sin familjehistoria. I vår undersökning utgör dessa deltagare den grupp som har en muslimsk familjebakgrund i ordets vidaste bemärkelse. I ett andra steg postades en enkät för deltagarna i denna grupp. För jämförelsens skull skickades också enkäter till ett urval av deltagare som svarat "kristendom" och "ingen religion" på den ovannämnda frågan. Dessa jämförelsegrupper valdes ut på grundval av likheter med den muslimska gruppen när det gäller ålder, kön och utbildning.
(4) Projektets fjärde fas bestod i att analysera resultaten av webbpanelenkäten för att utvärdera frågeformulärets funktionalitet och, utifrån denna utvärdering, konstruera en andra slutgiltig enkät.
(5) I den femte fasen skickade vi ut undersökningen per post till ett slumpmässigt urval av befolkningen. Detta gjordes i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). För att nå svenskar med familjebakgrund i länder med muslimsk majoritet baserades urvalet på födelseland eller föräldrarnas födelseland. Fem urvalsgrupper valdes ut: Iranska-, irakiska-, jugoslaviska-, turkiska- och övriga. Vi fick följande antal svar från respektive grupp: Iranskt födda (270 svar), irakiskt födda (138 svar), jugoslaviskt födda (213 svar), turkiskt födda (169 svar) och svenskfödda (322 svar). Det totala antalet svar som ingår i analysen blev därmed 1112.
(6) I den sjätte fasen analyserade vi resultaten från postenkäten. För att övervinna det metodologiska problemet med låg svarsfrekvens och för att få tillräckligt stora undersökningsgrupper för statistisk analys, viktade vi resultaten. Viktningen kompenserar för svarsbias på grund av kön, ålder och utbildningsnivå. Tillsammans med det gruppbaserade urvalsförfarandet bidrar det till att minska svarsbias i våra deskriptiva skattningar samtidigt som vi fortfarande får tillräckligt många svar från personer med muslimsk familjebakgrund för att kunna göra jämförelser med majoritetsbefolkningen.
(7) I projektets sjunde fas genomförde vi djupintervjuer med svenskar med muslimsk familjebakgrund för att fördjupa vår förståelse av undersökningsresultaten. Intervjupersonerna hittades genom en fråga i enkäten där de svarande ombads att kontakta oss om de var intresserade av att bli intervjuade.
(8) I projektets åttonde och sista fas analyserade vi enkäterna och intervjuerna och spred våra resultat genom akademiska publikationer.
RESULTAT
Vi hänvisar till projektets publikationer för en detaljerad beskrivning av våra många resultat. Några resultat som direkt relaterar till de ovan nämnda forskningsfrågorna är dock följande:
(1) De flesta svenskar med muslimsk familjebakgrund härstammar från länder vars moderna historia domineras av omstridda sekulära regimer. Detta innebär att de inte är främmande för sekularism som ideologi. Tvärtom finns det ofta en större medvetenhet om sekulära ideal än bland den postkristna majoriteten. För dem som själv identifierar sig som sekulära innebär detta att deras sekularitet också är mer definitiv.
(2) Svenskar med muslimskt ursprung från Mellanöstern är betydligt mer sekulära än de med kristet ursprung från Mellanöstern.
(3) De negativa känslor för religion i allmänhet, och islam i synnerhet, som återfinns bland den postkristna svenska majoriteten delas till stor del av de postmuslimska minoriteterna.
(4) Det finns stora skillnader mellan nationella muslimska/postmuslimska gemenskaper i Sverige. Svenskar av iransk eller bosnisk härkomst speglar majoriteten av svensk härkomst när det gäller synen på religion och sekularitet. Svenskar med turkisk och irakisk härkomst är mindre sekulära, men detta förklaras till stor del av den starka kristna identiteten hos många av dem som tillhör dessa grupper.
All data kommer tillgängliggöras genom Svensk nationell datatjänst.
Antagandet att religiösa minoriteter per definition är mer religiösa än den sekulära post-kristna majoriteten har dock inte bekräftats empiriskt. Genom detta empiriskt drivna projekt har vi försökt att bidra till att ändra på detta.
Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder har vi studerat landets största muslimska invandrargrupper för att undersöka hur och i vilken utsträckning de personer som tillhör dessa är sekulära. Vår hypotes var att personer i dessa grupper borde vara mer sekulära än vad den offentliga bilden antyder och att den sekulära diskursen i Sverige således upprätthålls och samproduceras, inte bara av den postkristna majoriteten, utan även av landets kulturellt muslimska befolkning. Våra huvudsakliga forskningsfrågor var:
(1) Hur och i vilken utsträckning är kulturellt muslimska människor i Sverige sekulära?
(2) På vilka sätt skiljer sig deras sekularitet från eller liknar den som deras kulturellt kristna landsmän har?
(3) Vilka är skillnaderna och likheterna mellan de stora kulturellt muslimska grupperna i Sverige när det gäller sekularitet?
För att besvara dessa frågor har vi undersökt i vilken utsträckning vissa framträdande drag av sekularitet bland svenskar med en kristen familjebakgrund också finns bland svenskar med en muslimsk familjebakgrund. På en teoretisk nivå har vi strävat efter att fördjupa oss i de mer subtila aspekterna av vad det innebär att vara sekulär och att analysera på vilket sätt sekularitet påverkas av den religiösa tradition som den bildats i kontrast till. En teoretisk utgångspunkt har varit insikten att sekularitet betyder olika saker i olika sammanhang. Sekularitet, precis som olika religiösa identiteter, är alltid historiskt betingad och måste därför förstås och analyseras med detta i åtanke.
FORSKNINGSPROCESSEN
Vår forskning genomfördes i åtta faser:
(1) I den första fasen identifierade vi ett antal kännetecken för postkristen svensk sekularitet, det vill säga kännetecken som är typiska för hur svenskar med kristen familjebakgrund är sekulära. Detta baserades på tidigare forskning. Vi identifierade åtta kännetecken: (1) Ovanlig vardagspraktik, (2) Användning av religiösa övergångsritualer, (3) Stort erkännande av religiösa helgdagar, (4) Hög grad av medlemskap i religiösa organisationer, (5) Starka individualistiska ideal, (6) En perspektivistisk diskurs, (7) Icke-religiositet som norm och (8) Negativa stereotyper av religion och religiösa människor. Tillsammans utgör dessa drag en beskrivning av postkristen svensk sekularitet. För vårt projekt angav de också de teman som vi ville utforska i vår materialinsamling.
(2) Den andra fasen bestod i att konstruera ett enkätformulär baserat på de åtta identifierade dragen. Ett frågeformulär bestående av 31 frågor skapades och diskuterades med projektets rådgivande kommitté.
(3) I den tredje fasen testade vi vårt frågeformulär. Detta gjorde vi i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet och med hjälp av deras webbpanel som kallas LORE. För att hitta respondenter med muslimsk familjebakgrund började vi med att skicka en screeningfråga till hela webbpanelen (60 000 deltagare). Frågan var "Vilka religioner har du i din familj, nu och i tidigare generationer?". Totalt 845 aktiva deltagare rapporterade islam som en religion i sin familjehistoria. I vår undersökning utgör dessa deltagare den grupp som har en muslimsk familjebakgrund i ordets vidaste bemärkelse. I ett andra steg postades en enkät för deltagarna i denna grupp. För jämförelsens skull skickades också enkäter till ett urval av deltagare som svarat "kristendom" och "ingen religion" på den ovannämnda frågan. Dessa jämförelsegrupper valdes ut på grundval av likheter med den muslimska gruppen när det gäller ålder, kön och utbildning.
(4) Projektets fjärde fas bestod i att analysera resultaten av webbpanelenkäten för att utvärdera frågeformulärets funktionalitet och, utifrån denna utvärdering, konstruera en andra slutgiltig enkät.
(5) I den femte fasen skickade vi ut undersökningen per post till ett slumpmässigt urval av befolkningen. Detta gjordes i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). För att nå svenskar med familjebakgrund i länder med muslimsk majoritet baserades urvalet på födelseland eller föräldrarnas födelseland. Fem urvalsgrupper valdes ut: Iranska-, irakiska-, jugoslaviska-, turkiska- och övriga. Vi fick följande antal svar från respektive grupp: Iranskt födda (270 svar), irakiskt födda (138 svar), jugoslaviskt födda (213 svar), turkiskt födda (169 svar) och svenskfödda (322 svar). Det totala antalet svar som ingår i analysen blev därmed 1112.
(6) I den sjätte fasen analyserade vi resultaten från postenkäten. För att övervinna det metodologiska problemet med låg svarsfrekvens och för att få tillräckligt stora undersökningsgrupper för statistisk analys, viktade vi resultaten. Viktningen kompenserar för svarsbias på grund av kön, ålder och utbildningsnivå. Tillsammans med det gruppbaserade urvalsförfarandet bidrar det till att minska svarsbias i våra deskriptiva skattningar samtidigt som vi fortfarande får tillräckligt många svar från personer med muslimsk familjebakgrund för att kunna göra jämförelser med majoritetsbefolkningen.
(7) I projektets sjunde fas genomförde vi djupintervjuer med svenskar med muslimsk familjebakgrund för att fördjupa vår förståelse av undersökningsresultaten. Intervjupersonerna hittades genom en fråga i enkäten där de svarande ombads att kontakta oss om de var intresserade av att bli intervjuade.
(8) I projektets åttonde och sista fas analyserade vi enkäterna och intervjuerna och spred våra resultat genom akademiska publikationer.
RESULTAT
Vi hänvisar till projektets publikationer för en detaljerad beskrivning av våra många resultat. Några resultat som direkt relaterar till de ovan nämnda forskningsfrågorna är dock följande:
(1) De flesta svenskar med muslimsk familjebakgrund härstammar från länder vars moderna historia domineras av omstridda sekulära regimer. Detta innebär att de inte är främmande för sekularism som ideologi. Tvärtom finns det ofta en större medvetenhet om sekulära ideal än bland den postkristna majoriteten. För dem som själv identifierar sig som sekulära innebär detta att deras sekularitet också är mer definitiv.
(2) Svenskar med muslimskt ursprung från Mellanöstern är betydligt mer sekulära än de med kristet ursprung från Mellanöstern.
(3) De negativa känslor för religion i allmänhet, och islam i synnerhet, som återfinns bland den postkristna svenska majoriteten delas till stor del av de postmuslimska minoriteterna.
(4) Det finns stora skillnader mellan nationella muslimska/postmuslimska gemenskaper i Sverige. Svenskar av iransk eller bosnisk härkomst speglar majoriteten av svensk härkomst när det gäller synen på religion och sekularitet. Svenskar med turkisk och irakisk härkomst är mindre sekulära, men detta förklaras till stor del av den starka kristna identiteten hos många av dem som tillhör dessa grupper.
All data kommer tillgängliggöras genom Svensk nationell datatjänst.