Modellering av institutionell dynamik av allmänningar genom historien (MIDI)
MIDI-projektet vill med ett interdisciplinärt perspektiv bidra till systematisk och empiriskt grundad kunskap om de processer som driver institutionell förändring. Utgångspunkten är ett unikt dataset bestående av Europeiska institutioner som ansvarar för förvaltning av allmänningar vilket nyligen presenterats av en grupp internationella historiker, varav en ingår i MIDI. Allmänningar är naturliga, eller mänskligt konstruerade, resurser som delas av många användare och de behöver förvaltas på lämpligt sätt för att undvika överanvändning och för att gynna gruppen av intresserade användare. Vårt syfte är att med interdisciplinär kompetens (1) omkoda datasetet baserat på en systematisk institunionell analys, (2) utnyttja datasetets potential genom data-mining och analysera data med hjälp av tekniker utvecklade för evolutionär analys, och (3) att använda resultaten i en agentbaserad modell som fångar dynamiken av institutionell förändring. Med andra ord, efter omkodningsfasen kommer vi använda evolutionära tekniker utvecklade för att studera gensekvenser för att upptäcka relationer mellan de olika system av regler och hur de utvecklats genom historien. Den informationen använder vi sedan i en agentbaserad modell som möjliggör för historiker och samhällsvetare att genomföra virtuella experiment för att testa alternativa hypoteser om vilka faktorer som lett fram till specifika institutionella arrangemang samt att kunna visa på möjliga scenarios för framtida utveckling.
Slutredovisning
1. Projektmål och implementering
Syftet med MIDI-projektet var att bidra med empirisk och mer systematisk kunskap om mekanismerna bakom institutionell förändring i ett långt tidsperspektiv. Särskilt med avseende på institutioner som förvaltat gemensamma resurser (commons), allmänningar.
Vi baserade största delen av vår analys och modellering på data från datasetet ”Common Rules” (http://www.collective-action.info/_PRO_NWO_CommonRules_Main). Forskargruppen från Utrecht universitet (UU) fokuserade huvudsakligen på att utöka datasetet samt utveckla testbara hypoteser. Gruppen från Delft Tekniska Universitet (TUD) utvecklade en simuleringsmodell som reproducerade historiskt observerade egenskaper och dynamik hos institutioner relaterade till allmänningar. Modellen testkördes mot ”Common rules” data. Linnéuniversitetet (LNU) koordinerade hela projektet men hade också två andra huvudsakliga uppgifter: (1) ett metodologiskt och analytiskt stöd vid dataanalyser och modellering, särskilt gentemot gruppen från UU, (2) studera likheter och olikheter mellan kulturell evolution som leder till institutionell förändring och biologisk evolution. Målet var nya insikter och hypoteser för framtida forskning.
Organisationsmässigt karaktäriserades de första två åren av projektet av regelbundna möten mellan forskargrupperna, ofta med externa gäster. Det förekom också perioder där vi under lite längre tid var gästforskare vid varandras institutioner. Med början 2020 skedde alla aktiviteter online på grund av COVID-19 pandemin. Detta saktade ner arbetet i projektet och ledde till en förlängning med ett år. Å andra sidan innebar det ett ökat fokus på de vetenskapliga delarna i projektet som publicering av resultat (se publikationslista) samt olika online-aktiviteter för att sprida och nå ut med resultat.
2. Huvudsakliga resultat
Projektet har bidragit med flera nya och viktiga resultat inom flera olika fält som bland annat historia, sociologi och landsbygdsstudier. Projektet har även bidragit till nya insikter när det gäller design av policies för skötsel av gemensamma resurser. De tre viktigaste resultaten från projektet är:
R1. Analysen av historiska data ledde fram till en unik kvantitativ test av hypoteser om effekten av sanktioner och andra institutionella egenskaper på resiliens och prestanda hos allmänningar. Detta är ett viktigt bidrag till "the theory of the commons" och ekonomisk historia (se artiklarna 1 och 7 i publikationslistan).
R2. Det interdisciplinära arbetet tillsammans med naturvetare vid LNU innebar nya insikter om dynamiken i socio-ekologiska system och hur de utvecklas över lång tid. Mer specifikt visar våra resultat på stora likheter mellan diffusionsprocesser, ökad densitet och slutgiltig kollaps av allmänningar med hur det fungerar inom biologin hos växt- och djurarter. Resursanvändning visade å andra sidan på färre likheter hos de studerade institutionerna. Dessa resultat är viktiga för det nya forskningsfältet socio-ekologiska systemstudier (se artiklar 2 och 6 i publikationslistan).
R3. Ett viktigt resultat är vidareutvecklingen och tillämpningen av en agentbaserad modell (ABM) som reproducerar institutionell evolution. Modellen ”Commons ABM” validerades med empiriska data och användes sedan för att testa olika hypoteser. Speciellt värdefullt var det att använda den för att testa historiska hypoteser vilket är ett viktigt metodologiskt bidrag i fältet, inte minst inom områden som sociologi och artificiella samhällen samt historia (se artiklarna 3, 4 och 5 i publikationslistan).
3. Spridning av resultat
Projektets websida: https://lnu.se/en/research/searchresearch/forskningsprojekt/project- modelling-institutional-dynamics-in-historical-commons/
Projektet har lett till sex vetenskapliga artiklar och ett bokkapitel. Dessutom har projektets forskare berättat om projektet och dess resultat vid många möten och workshops, både vetenskapliga och mer tillämpad för praktiker. Många aktiviteter påverkades av pandemin och mycket skedde under de två första åren.
Vetenskaplig spridning av resultaten har skett vid flera internationella konferenser och workshops, huvudsakligen via fysiska möten under 2018 och 2019 och online under 2020. Det värt att lyfta fram deltagandet i 3rd International EVOCA Workshop (Wagening, Nederländerna, 23-26/4-2018), XVII Biennal IASC Conference (Lima, Peru, 1-5/7-2019), Social Simulation Conference (Mainz, Tyskland, 23-27/9-2019), International Grammar Workshop (online, 8-12/-2020) och SociSim Fest 2021 (online, 15-20/3-2021).
Flera aktiviteter har riktats mot praktiker och beslutsfattare. Två exempel på detta är World Commons Week (Washington DC + online, 4-12/10-2018) och deltagande i en nederländsk dokumentär om allmänningar (’Ons Gemeengoed’, VPRO Tegenlicht, NPO2).
Syftet med MIDI-projektet var att bidra med empirisk och mer systematisk kunskap om mekanismerna bakom institutionell förändring i ett långt tidsperspektiv. Särskilt med avseende på institutioner som förvaltat gemensamma resurser (commons), allmänningar.
Vi baserade största delen av vår analys och modellering på data från datasetet ”Common Rules” (http://www.collective-action.info/_PRO_NWO_CommonRules_Main). Forskargruppen från Utrecht universitet (UU) fokuserade huvudsakligen på att utöka datasetet samt utveckla testbara hypoteser. Gruppen från Delft Tekniska Universitet (TUD) utvecklade en simuleringsmodell som reproducerade historiskt observerade egenskaper och dynamik hos institutioner relaterade till allmänningar. Modellen testkördes mot ”Common rules” data. Linnéuniversitetet (LNU) koordinerade hela projektet men hade också två andra huvudsakliga uppgifter: (1) ett metodologiskt och analytiskt stöd vid dataanalyser och modellering, särskilt gentemot gruppen från UU, (2) studera likheter och olikheter mellan kulturell evolution som leder till institutionell förändring och biologisk evolution. Målet var nya insikter och hypoteser för framtida forskning.
Organisationsmässigt karaktäriserades de första två åren av projektet av regelbundna möten mellan forskargrupperna, ofta med externa gäster. Det förekom också perioder där vi under lite längre tid var gästforskare vid varandras institutioner. Med början 2020 skedde alla aktiviteter online på grund av COVID-19 pandemin. Detta saktade ner arbetet i projektet och ledde till en förlängning med ett år. Å andra sidan innebar det ett ökat fokus på de vetenskapliga delarna i projektet som publicering av resultat (se publikationslista) samt olika online-aktiviteter för att sprida och nå ut med resultat.
2. Huvudsakliga resultat
Projektet har bidragit med flera nya och viktiga resultat inom flera olika fält som bland annat historia, sociologi och landsbygdsstudier. Projektet har även bidragit till nya insikter när det gäller design av policies för skötsel av gemensamma resurser. De tre viktigaste resultaten från projektet är:
R1. Analysen av historiska data ledde fram till en unik kvantitativ test av hypoteser om effekten av sanktioner och andra institutionella egenskaper på resiliens och prestanda hos allmänningar. Detta är ett viktigt bidrag till "the theory of the commons" och ekonomisk historia (se artiklarna 1 och 7 i publikationslistan).
R2. Det interdisciplinära arbetet tillsammans med naturvetare vid LNU innebar nya insikter om dynamiken i socio-ekologiska system och hur de utvecklas över lång tid. Mer specifikt visar våra resultat på stora likheter mellan diffusionsprocesser, ökad densitet och slutgiltig kollaps av allmänningar med hur det fungerar inom biologin hos växt- och djurarter. Resursanvändning visade å andra sidan på färre likheter hos de studerade institutionerna. Dessa resultat är viktiga för det nya forskningsfältet socio-ekologiska systemstudier (se artiklar 2 och 6 i publikationslistan).
R3. Ett viktigt resultat är vidareutvecklingen och tillämpningen av en agentbaserad modell (ABM) som reproducerar institutionell evolution. Modellen ”Commons ABM” validerades med empiriska data och användes sedan för att testa olika hypoteser. Speciellt värdefullt var det att använda den för att testa historiska hypoteser vilket är ett viktigt metodologiskt bidrag i fältet, inte minst inom områden som sociologi och artificiella samhällen samt historia (se artiklarna 3, 4 och 5 i publikationslistan).
3. Spridning av resultat
Projektets websida: https://lnu.se/en/research/searchresearch/forskningsprojekt/project- modelling-institutional-dynamics-in-historical-commons/
Projektet har lett till sex vetenskapliga artiklar och ett bokkapitel. Dessutom har projektets forskare berättat om projektet och dess resultat vid många möten och workshops, både vetenskapliga och mer tillämpad för praktiker. Många aktiviteter påverkades av pandemin och mycket skedde under de två första åren.
Vetenskaplig spridning av resultaten har skett vid flera internationella konferenser och workshops, huvudsakligen via fysiska möten under 2018 och 2019 och online under 2020. Det värt att lyfta fram deltagandet i 3rd International EVOCA Workshop (Wagening, Nederländerna, 23-26/4-2018), XVII Biennal IASC Conference (Lima, Peru, 1-5/7-2019), Social Simulation Conference (Mainz, Tyskland, 23-27/9-2019), International Grammar Workshop (online, 8-12/-2020) och SociSim Fest 2021 (online, 15-20/3-2021).
Flera aktiviteter har riktats mot praktiker och beslutsfattare. Två exempel på detta är World Commons Week (Washington DC + online, 4-12/10-2018) och deltagande i en nederländsk dokumentär om allmänningar (’Ons Gemeengoed’, VPRO Tegenlicht, NPO2).