Mötet Mellan Läraren och Eleven och Effekter på Studieresultatet
Organisationen av, och kvalitetskraven på, utbildning är ett aktuellt diskussionsämne, både i
akademiska och politiska kretsar världen över. Några av de senaste politiska initiativen inom området bygger på mätningar av lärares kvalitet som är gjorda under antagandet att varje lärare har samma effekt på varje elev. Vi vill i detta projekt fokusera på betydelsen av interaktionen mellan ”lärare-och-elev” och använda en ny metod för att fastställa hur sammansättningen av elever inverkar på lärarens beteende: Undervisar lärare
olika för olika elevgrupper? Är deras insatser inriktade främst mot bättre presterande elever? Varierar undervisningen mellan de grupper lärarna tilldelas, t ex mellan hög- och lågpresterande grupper? Varierar undervisningen mellan olika skolor, beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund? Detta projekt kommer att bedriva en ny slags forskning som är starkt kopplad till en utbildningspolitisk strävan att ge barn lika utbildningsmöjligheter. För att genomföra projektet kommer en ny enkätmetod, med fokus på relationen mellan lärare och elev, att utvecklas och användas. Projektet kommer även att analysera omfattande administrativa data. Vår forskning fokuserar på Rumänien, och kontext såväl som tillgång på data ger oss en unik möjlighet att klara av metodologiska och datarelaterade utmaningar för att besvara våra forskningsfrågor. Projektet har även potential att visa på de långsiktiga konsekvenserna av utbildningskvalitet på elevers resultat.
Slutredovisning
Utbildningens organisation och kvalitet är grundläggande för både individuell och samhällelig utveckling. Den offentliga skolan är avsedd att främja ekonomisk och social rörlighet för alla elever. Men i länder som USA, Kanada och delar av Europa grupperar skolor ofta elever i klassrum baserat på akademisk förmåga – en praxis känd som "tracking" – vilket oavsiktligt kan förstärka den stratifiering som utbildningen syftar till att minska.
Ekonomer har fokuserat på att uppskatta den kausala effekten av "tracking" på kognitiva färdigheter, mätt genom akademiska prestationer. Sådana studier belyser ofta en potentiell avvägning: "tracking" kan möjliggöra mer målinriktad undervisning, men det kan också beröva lågpresterande elever de positiva kamrateffekter som uppstår genom interaktion med högpresterande elever. Dessutom kan "tracking" stigmatisera vissa elever och påverka deras självuppfattning negativt (självförtroende, skolinsatser och liknande), vilket kan få både kort- och långsiktiga konsekvenser.
Huvudsyftet med detta projekt var att fördjupa vår kunskap om hur tillgången till en bättre klass påverkar relationen mellan lärare och elever samt elevernas och lärarnas (själv)uppfattningar om elevernas förmåga, akademiska prestationer och störande beteende. Att förstå dessa interaktioner är viktigt men förblir ett relativt outforskat område, främst eftersom det är metodologiskt utmanande att besvara dessa frågor på ett trovärdigt och kausalt sätt, delvis på grund av databegränsningar.
I "Self-, Peer- and Teacher Perceptions under School Tracking" undersöker vi hur placering i en högre eller lägre klass påverkar icke-kognitiva färdigheter, såsom självförtroende, akademisk ansträngning, störande beteende och självkänsla. Vi studerar denna fråga inom en kausal ram – vi undersöker om tilldelning till olika nivåer av "tracking" kausalt påverkar hur elever ser på sig själva i förhållande till sina kamrater, samt hur deras kamrater och lärare uppfattar dem.
Vårt projekt utnyttjar ett unikt utbildningssystem i Rumänien, som är stratifierat efter förmåga, och därmed ger en idealisk ram för att hantera metodologiska och datamässiga utmaningar kopplade till att förstå effekterna av "tracking" i utbildning. I detta system placeras elever med de högsta antagningspoängen i "top"-klassen och de med de lägsta i "bottom"-klassen. Klasserna undervisas alltid separat i alla ämnen, men följer samma läroplan, ofta med samma lärare. Dessa egenskaper gör det möjligt för oss att isolera effekterna av elevfördelning från skillnader i läroplan och lärarkvalitet.
Vi använder två metoder för att analysera hur elev-, kamrat- och läraruppfattningar varierar under "tracking". För det första använder vi en regressionsdiskontinuitetsdesign för att uppskatta effekten av att bli placerad i "top"-klassen jämfört med "bottom"-klassen på elevernas, kamraternas och lärarnas uppfattningar. För det andra använder vi elev-fasta effekter för att direkt jämföra elevers självuppfattningar med lärarnas bedömningar, samt kamratbedömningar av egna klasskamrater jämfört med elever i andra klasser.
En viktig del av vårt projekt är datainsamling. Förutom att använda högkvalitativa administrativa data har vi utvecklat en ny originalenkät för lärare och elever, vilket gör det möjligt för oss att hantera de metodologiska utmaningarna och frågorna som beskrivs ovan. Detta är ett viktigt verktyg som även kommer att användas i flera andra (pågående) projekt.
Sammanfattningsvis fokuserade vi i denna datainsamling på ett urval av skolor som tillämpar "tracking" och genomförde en individanpassad enkät där elever ombads skatta sin relativa position inom både "top"- och "bottom"-klasserna. Enkäten fångade elevernas uppfattningar om sig själva och sina klasskamrater, både inom samma klass och i andra klasser, inom akademiska områden såsom självförtroende i skolan, ansträngning (t.ex. gör läxor, är uppmärksam på lektioner), förmåga (t.ex. förstår svåra koncept enkelt), förväntade prestationer på standardiserade prov samt störande beteende (t.ex. trakasserar/förlöjligar klasskamrater). Vi undersökte även alla lärare som undervisade samma ämne i både "top"- och "bottom"-klasser och bad dem ranka samma elever inom samma områden.
Vi visar fem resultat:
1) att bli placerad i "top"-klassen jämfört med "bottom"-klassen sänker en elevs uppfattning om sin relativa prestation inom sin specialisering. Dessa negativa effekter står i skarp kontrast till lärarnas uppfattningar.
2) på alla dimensioner rankar elever sina egna klasskamrater betydligt högre än kamrater från andra klasser, vilket överensstämmer med forskning om in-gruppsfördomar.
3) in-gruppsfördomar är starkare i "bottom"-klasserna än i "top"-klasserna. Med andra ord anser elever i "bottom"-klasserna att deras klasskamrater presterar relativt bättre jämfört med eleverna i "top"-klasserna än vice versa.
4) elever rankar sig själva högre än vad deras kamrater och lärare gör, vilket överensstämmer med kognitiva fördomar såsom överlägsenhetsbias (superiority bias).
5) skillnaden mellan en elevs egen bedömning och bedömningen från kamrater och lärare är större bland elever med lägre antagningspoäng. Detta stämmer överens med Kruger-Dunning-effekten, där lågpresterande individer tenderar att överskatta sina förmågor mer än högpresterande individer.
Sammanfattningsvis observerar vi fem empiriska mönster som verkar mildra de negativa effekterna av att bli placerad i en lågpresterande klass på självuppfattning. Slutligen beskriver vi i vår analys viss indikerande evidens för små men positiva effekter av att gå i en "top"-klass på ett tungt vägande prov som genomförs i slutet av gymnasiet.
Minst två andra viktiga frågor har uppstått under arbetet med detta projekt:
(i) att jämföra dessa resultat – både kognitiva och icke-kognitiva effekter – med andra former av elevfördelning, särskilt slumpmässig klassindelning, och (ii) att vidare analysera och förstå mekanismerna bakom ”tracking” och dess effekter på elevernas prestationer.
För att besvara dessa frågor har vi kompletterat de befintliga uppgifterna med ytterligare enkätdata, som i kombination med omfattande administrativa data ger djupare insikter i hur lärare och skolledare fattar beslut om klassfördelning – genom ”tracking”, slumpmässig fördelning eller andra metoder.
Den redan publicerade artikeln skrevs i samarbete med det ursprungliga teamet: Ofer Malamud (Northwestern University), Cristian Pop-Eleches och Miguel Urquiola (båda från Columbia University). I det nya forskningsprojektet samarbetar vi även med Andrei Munteanu från Université du Québec à Montréal's École des Sciences de la Gestion.
Artikeln Self-, Peer-, and Teacher Perceptions under School Tracking har presenterats vid flera seminarier och konferenser och är tillgänglig som en NBER working paper (NBER Working Paper No. w32892).
Projektledare:
Andreea Mitrut: https://sites.google.com/site/andreeamitrut/home
Publikationer:
Self-, Peer-, and Teacher Perceptions under School Tracking, forthcoming Review of Economics and Statistics Malamud, O., Mitrut, A., Pop-Eleches, C., Urquiola, M.
Work in progress:
The Determinants of Ability Tracking and Its Effects, Malamud, O., Mitrut, A., Munteanu, A., Pop-Eleches, C., Urquiola, M.
Teacher-Student Interactions and Child Outcomes, Malamud, O., Mitrut, A., Pop-Eleches, C., Urquiola, M.
Ekonomer har fokuserat på att uppskatta den kausala effekten av "tracking" på kognitiva färdigheter, mätt genom akademiska prestationer. Sådana studier belyser ofta en potentiell avvägning: "tracking" kan möjliggöra mer målinriktad undervisning, men det kan också beröva lågpresterande elever de positiva kamrateffekter som uppstår genom interaktion med högpresterande elever. Dessutom kan "tracking" stigmatisera vissa elever och påverka deras självuppfattning negativt (självförtroende, skolinsatser och liknande), vilket kan få både kort- och långsiktiga konsekvenser.
Huvudsyftet med detta projekt var att fördjupa vår kunskap om hur tillgången till en bättre klass påverkar relationen mellan lärare och elever samt elevernas och lärarnas (själv)uppfattningar om elevernas förmåga, akademiska prestationer och störande beteende. Att förstå dessa interaktioner är viktigt men förblir ett relativt outforskat område, främst eftersom det är metodologiskt utmanande att besvara dessa frågor på ett trovärdigt och kausalt sätt, delvis på grund av databegränsningar.
I "Self-, Peer- and Teacher Perceptions under School Tracking" undersöker vi hur placering i en högre eller lägre klass påverkar icke-kognitiva färdigheter, såsom självförtroende, akademisk ansträngning, störande beteende och självkänsla. Vi studerar denna fråga inom en kausal ram – vi undersöker om tilldelning till olika nivåer av "tracking" kausalt påverkar hur elever ser på sig själva i förhållande till sina kamrater, samt hur deras kamrater och lärare uppfattar dem.
Vårt projekt utnyttjar ett unikt utbildningssystem i Rumänien, som är stratifierat efter förmåga, och därmed ger en idealisk ram för att hantera metodologiska och datamässiga utmaningar kopplade till att förstå effekterna av "tracking" i utbildning. I detta system placeras elever med de högsta antagningspoängen i "top"-klassen och de med de lägsta i "bottom"-klassen. Klasserna undervisas alltid separat i alla ämnen, men följer samma läroplan, ofta med samma lärare. Dessa egenskaper gör det möjligt för oss att isolera effekterna av elevfördelning från skillnader i läroplan och lärarkvalitet.
Vi använder två metoder för att analysera hur elev-, kamrat- och läraruppfattningar varierar under "tracking". För det första använder vi en regressionsdiskontinuitetsdesign för att uppskatta effekten av att bli placerad i "top"-klassen jämfört med "bottom"-klassen på elevernas, kamraternas och lärarnas uppfattningar. För det andra använder vi elev-fasta effekter för att direkt jämföra elevers självuppfattningar med lärarnas bedömningar, samt kamratbedömningar av egna klasskamrater jämfört med elever i andra klasser.
En viktig del av vårt projekt är datainsamling. Förutom att använda högkvalitativa administrativa data har vi utvecklat en ny originalenkät för lärare och elever, vilket gör det möjligt för oss att hantera de metodologiska utmaningarna och frågorna som beskrivs ovan. Detta är ett viktigt verktyg som även kommer att användas i flera andra (pågående) projekt.
Sammanfattningsvis fokuserade vi i denna datainsamling på ett urval av skolor som tillämpar "tracking" och genomförde en individanpassad enkät där elever ombads skatta sin relativa position inom både "top"- och "bottom"-klasserna. Enkäten fångade elevernas uppfattningar om sig själva och sina klasskamrater, både inom samma klass och i andra klasser, inom akademiska områden såsom självförtroende i skolan, ansträngning (t.ex. gör läxor, är uppmärksam på lektioner), förmåga (t.ex. förstår svåra koncept enkelt), förväntade prestationer på standardiserade prov samt störande beteende (t.ex. trakasserar/förlöjligar klasskamrater). Vi undersökte även alla lärare som undervisade samma ämne i både "top"- och "bottom"-klasser och bad dem ranka samma elever inom samma områden.
Vi visar fem resultat:
1) att bli placerad i "top"-klassen jämfört med "bottom"-klassen sänker en elevs uppfattning om sin relativa prestation inom sin specialisering. Dessa negativa effekter står i skarp kontrast till lärarnas uppfattningar.
2) på alla dimensioner rankar elever sina egna klasskamrater betydligt högre än kamrater från andra klasser, vilket överensstämmer med forskning om in-gruppsfördomar.
3) in-gruppsfördomar är starkare i "bottom"-klasserna än i "top"-klasserna. Med andra ord anser elever i "bottom"-klasserna att deras klasskamrater presterar relativt bättre jämfört med eleverna i "top"-klasserna än vice versa.
4) elever rankar sig själva högre än vad deras kamrater och lärare gör, vilket överensstämmer med kognitiva fördomar såsom överlägsenhetsbias (superiority bias).
5) skillnaden mellan en elevs egen bedömning och bedömningen från kamrater och lärare är större bland elever med lägre antagningspoäng. Detta stämmer överens med Kruger-Dunning-effekten, där lågpresterande individer tenderar att överskatta sina förmågor mer än högpresterande individer.
Sammanfattningsvis observerar vi fem empiriska mönster som verkar mildra de negativa effekterna av att bli placerad i en lågpresterande klass på självuppfattning. Slutligen beskriver vi i vår analys viss indikerande evidens för små men positiva effekter av att gå i en "top"-klass på ett tungt vägande prov som genomförs i slutet av gymnasiet.
Minst två andra viktiga frågor har uppstått under arbetet med detta projekt:
(i) att jämföra dessa resultat – både kognitiva och icke-kognitiva effekter – med andra former av elevfördelning, särskilt slumpmässig klassindelning, och (ii) att vidare analysera och förstå mekanismerna bakom ”tracking” och dess effekter på elevernas prestationer.
För att besvara dessa frågor har vi kompletterat de befintliga uppgifterna med ytterligare enkätdata, som i kombination med omfattande administrativa data ger djupare insikter i hur lärare och skolledare fattar beslut om klassfördelning – genom ”tracking”, slumpmässig fördelning eller andra metoder.
Den redan publicerade artikeln skrevs i samarbete med det ursprungliga teamet: Ofer Malamud (Northwestern University), Cristian Pop-Eleches och Miguel Urquiola (båda från Columbia University). I det nya forskningsprojektet samarbetar vi även med Andrei Munteanu från Université du Québec à Montréal's École des Sciences de la Gestion.
Artikeln Self-, Peer-, and Teacher Perceptions under School Tracking har presenterats vid flera seminarier och konferenser och är tillgänglig som en NBER working paper (NBER Working Paper No. w32892).
Projektledare:
Andreea Mitrut: https://sites.google.com/site/andreeamitrut/home
Publikationer:
Self-, Peer-, and Teacher Perceptions under School Tracking, forthcoming Review of Economics and Statistics Malamud, O., Mitrut, A., Pop-Eleches, C., Urquiola, M.
Work in progress:
The Determinants of Ability Tracking and Its Effects, Malamud, O., Mitrut, A., Munteanu, A., Pop-Eleches, C., Urquiola, M.
Teacher-Student Interactions and Child Outcomes, Malamud, O., Mitrut, A., Pop-Eleches, C., Urquiola, M.