NubuWeb – ett nordiskt online-arkiv för avantgarde och experimentell litteratur och konst
Nubuweb ska fungera som ett akademiskt, pedagogiskt och publikt digitalt arkiv, med syftet att tillgängliggöra material från och kring nordisk experimentell konst och litteratur från mitten av 1900-talet och framåt. Med Ubuweb (grundat av Kenneth Goldsmith) som förebild vill vi presentera texter, visuellt material och ljudinspelningar men också (och till skillnad från Ubuweb) tillhandahålla akademiska och mer populärt hållna inspel som belyser och diskuterar materialet.
Syftet med denna ansökan är att skapa en fungerande, tilltalande och tillgänglig prototyp för detta arkiv. Vi har rättigheterna till några skilda samlingar som framförallt representerar det skandinaviska avantgardet under 1960-talet. Det gäller tidskriften Rondos arkiv (1961–64); ett omfattande material efterlämnat av den danske författaren Hans Jørgen Nielsen (1941–1991); tidskriften Ord&Bilds arkiv, samt Lyrikvännens arkiv för åren 1982–1989. Kontakter har också tagits med Umeå Universitets forskningsbibliotek, om att få access till de bandinspelningar Sara Lidman gjorde inför arbetet med reportageboken Gruva.
NubuWeb kommer samarbeta med Göteborgs universitetsbibliotek, Litteraturbanken och Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet vad gäller digitalisering, serverutrymme och teknisk kompetens. Målsättningen är att ha en fungerande prototyp för Nubuweb färdig till våren 2019. Därefter inleds arbetet med att utverka rättigheter för ytterligare material.
Slutredovisning
Det primära syftet med NubuWeb är att pröva möjligheterna för att etablera icke-kommersiell internetbaserad resurs för dokument rörande avantgardets historia. Onlinearkivet UbuWeb utgjorde initialt inspiration och modell för vad vi ville uppnå med NubuWeb. Våra mål skiljer sig dock från denna befintliga plattformen på några viktiga sätt:
• NubuWeb är begränsad till de nordiska ländernas avantgardehistoria.
• NubuWeb kommer inte att publicera någonting utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Detta kan förefalla givet, men det är viktigt att göra klart när en hämtar inspiration från UbuWebs ”anarkistiska” publiceringsideologi.
• NubuWeb fokuserar inte främst på (åter) publicering av konstverk, utan på en mängd olikartade material associerat med avantgardistiska och konstnärliga experiment, dvs avantgardedokument i vid bemärkelse. T.ex. redaktionella dokument, manuskript, korrespondenser, ljud- eller bilddokumentationer, kontrakt samt kompletterande texter, forskning, uppsatser, liksom supplementerande texter, forskning, essäer etc.
• NubuWeb är avsedd att vara både en forskningsstruktur och kuraterad pedagogisk plattform. Detta innebär att materialet som publicerats på NubuWeb inte är avsett att tala för sig själv, i den meningen att så mycket som möjligt bör kommenteras, kommenteras och kontextualiseras. Man kan förstå detta i termer av historisk forskning som publiceras i form av en kuraterad utställning, tillgänglig för allmänheten, medan forskningen pågår.
Vår ambition var att producera en pilot för hur en plattform eller en resurs som denna skulle kunna presenteras, och i projektets utgångspunkt begränsade vi det tillgängliga materialet till två fallstudier: arkivet för den svenska litterära tidskriften Rondo (1961–64) och de bandinspelningar som utgör råmaterialet för Sara Lidmans litterära rapport Gruva (1968). Båda dessa fall var exemplariska med avseende på omfattningen av det tillgängliga material, dess historiska betydelse och dess hittills ganska exklusiva och otillgängliga status.
Sammanfattningsvis: projektet lyckades delvis. När vi påbörjade arbetet med att inventera materialet blev det snart uppenbart att vi underskattat hur mycket tid som krävdes för arkivforskningsfasen: att identifiera och välja dokument/material som lämpar sig både för digital reproduktion och vetenskaplig/pedagogisk kommentar. I slutändan framstod de kuratoriska besluten och produktionen av kontextualiserande texter alldeles för viktiga och tidskrävande för att projektet faktiskt skulle utmynna i en fullfjädrad och självständig digital publiceringsplattform.
Som en alternativ lösning vände vi oss till vår samarbetspartner Litteraturbanken, som beslutade att inkludera oss i utvecklingen av deras nya ”Ljud och Bild”-plattform som lanserades i september 2019. Vi kommer att få utnyttja en för oss dedikerad del av webbplatsen, som enkelt kan utökas och anpassas efter våra behov beroende på framtida projekt. I nuläget kvarstår några få tekniska, juridiska och kuratoriska detaljer och detaljer att lösa. Samarbetet med Litteraturbanken har dock förenklat, och till stor del, gjort de tekniska och logistiska aspekterna av NubuWeb-projektet överflödiga. Det blev också tydligt att det vore onödigt att lägga resurser på att utveckla en separat plattform – vad det gäller spridning, sammanhang, tillgänglighet och synlighet vore det i själva verket kontraproduktiv.
När det gäller reproduktion och digitalisering av arkivmaterial var situationen annorlunda. Digitaliseringstjänsten som tillhandahålls av Göteborgs universitetsbibliotek (vad gäller Rondo-dokumenten) verkade i slutändan mindre kostnads- och tidseffektiv än att införskaffa en skanner som kan producera bilder av hög kvalitet på egen hand. Speciellt när det gäller förlängningen av projektet och det faktum att det finns flera arkiv i pipeline som är potentiella föremål för NubuWeb. Vi har möjlighet att använda egen utrustning på manuskriptavdelningen i biblioteket för skanning, och kan därmed också digitalisera ”inlånat” arkivmaterial från andra institutioner.
Vi har alltså kunnat (1) säkra och tillhandahålla en plattform för publiceringen av NubuWeb:s innehåll; (2) delvis säkra en teknisk infrastruktur för en fortsättning av projektet; (3) samt påbörjat produktionen av kontextualiserande och pedagogiska texter som åtföljer publiceringen av de utvalda dokumenten. Projektet har dock varit mindre framgångsrikt med att faktiskt kommunicera sina resultat – för att publicera det ackumulerade materialet måste samtliga delar falla på plats. Vi uppskattar att de första delarna av fallstudierna kommer att publiceras under våren 2020.
Viktiga erfarenheter och insikter från vårt arbete med NubuWeb-projektet kan sammanfattas enligt följande:
• Många befintliga digitala arkiv med dokument av kulturhistorisk betydelse kännetecknas av brist på kontextualisering samt ett övervägande fokus på kvantitet framför kvalitet.
• Det faktum att det finns en oändlighet av potentiellt material att arbeta med, i kombination med vad vi upplever som en övermättnad av arkiv digitala plattformar, motsäger inte vår bedömning att det finns ett behov av kuraterade resurser.
• Man kan inte överskatta den tid som krävs för kontextualisering, kuratoriska och redaktionella processer och produktion av kompletterande pedagogiska och vetenskapliga kommentarer.
• Att ansluta sig till befintliga och lämpliga digitala resurser, att dra nytta av teknisk utveckling som redan är utförd och de plattformar som redan är i bruk, är till största delen mer önskvärt än att bygga nya ramverk.
• Att vara beroende av externa tjänster för digitalisering är oftast oundvikligt, men att ha tillgång till egna verktyg för digitalisering kommer att påskynda produktionen betydligt när tillfälle ges att göra det själv – det kan till och med vara billigare på lång sikt.
• NubuWeb är begränsad till de nordiska ländernas avantgardehistoria.
• NubuWeb kommer inte att publicera någonting utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Detta kan förefalla givet, men det är viktigt att göra klart när en hämtar inspiration från UbuWebs ”anarkistiska” publiceringsideologi.
• NubuWeb fokuserar inte främst på (åter) publicering av konstverk, utan på en mängd olikartade material associerat med avantgardistiska och konstnärliga experiment, dvs avantgardedokument i vid bemärkelse. T.ex. redaktionella dokument, manuskript, korrespondenser, ljud- eller bilddokumentationer, kontrakt samt kompletterande texter, forskning, uppsatser, liksom supplementerande texter, forskning, essäer etc.
• NubuWeb är avsedd att vara både en forskningsstruktur och kuraterad pedagogisk plattform. Detta innebär att materialet som publicerats på NubuWeb inte är avsett att tala för sig själv, i den meningen att så mycket som möjligt bör kommenteras, kommenteras och kontextualiseras. Man kan förstå detta i termer av historisk forskning som publiceras i form av en kuraterad utställning, tillgänglig för allmänheten, medan forskningen pågår.
Vår ambition var att producera en pilot för hur en plattform eller en resurs som denna skulle kunna presenteras, och i projektets utgångspunkt begränsade vi det tillgängliga materialet till två fallstudier: arkivet för den svenska litterära tidskriften Rondo (1961–64) och de bandinspelningar som utgör råmaterialet för Sara Lidmans litterära rapport Gruva (1968). Båda dessa fall var exemplariska med avseende på omfattningen av det tillgängliga material, dess historiska betydelse och dess hittills ganska exklusiva och otillgängliga status.
Sammanfattningsvis: projektet lyckades delvis. När vi påbörjade arbetet med att inventera materialet blev det snart uppenbart att vi underskattat hur mycket tid som krävdes för arkivforskningsfasen: att identifiera och välja dokument/material som lämpar sig både för digital reproduktion och vetenskaplig/pedagogisk kommentar. I slutändan framstod de kuratoriska besluten och produktionen av kontextualiserande texter alldeles för viktiga och tidskrävande för att projektet faktiskt skulle utmynna i en fullfjädrad och självständig digital publiceringsplattform.
Som en alternativ lösning vände vi oss till vår samarbetspartner Litteraturbanken, som beslutade att inkludera oss i utvecklingen av deras nya ”Ljud och Bild”-plattform som lanserades i september 2019. Vi kommer att få utnyttja en för oss dedikerad del av webbplatsen, som enkelt kan utökas och anpassas efter våra behov beroende på framtida projekt. I nuläget kvarstår några få tekniska, juridiska och kuratoriska detaljer och detaljer att lösa. Samarbetet med Litteraturbanken har dock förenklat, och till stor del, gjort de tekniska och logistiska aspekterna av NubuWeb-projektet överflödiga. Det blev också tydligt att det vore onödigt att lägga resurser på att utveckla en separat plattform – vad det gäller spridning, sammanhang, tillgänglighet och synlighet vore det i själva verket kontraproduktiv.
När det gäller reproduktion och digitalisering av arkivmaterial var situationen annorlunda. Digitaliseringstjänsten som tillhandahålls av Göteborgs universitetsbibliotek (vad gäller Rondo-dokumenten) verkade i slutändan mindre kostnads- och tidseffektiv än att införskaffa en skanner som kan producera bilder av hög kvalitet på egen hand. Speciellt när det gäller förlängningen av projektet och det faktum att det finns flera arkiv i pipeline som är potentiella föremål för NubuWeb. Vi har möjlighet att använda egen utrustning på manuskriptavdelningen i biblioteket för skanning, och kan därmed också digitalisera ”inlånat” arkivmaterial från andra institutioner.
Vi har alltså kunnat (1) säkra och tillhandahålla en plattform för publiceringen av NubuWeb:s innehåll; (2) delvis säkra en teknisk infrastruktur för en fortsättning av projektet; (3) samt påbörjat produktionen av kontextualiserande och pedagogiska texter som åtföljer publiceringen av de utvalda dokumenten. Projektet har dock varit mindre framgångsrikt med att faktiskt kommunicera sina resultat – för att publicera det ackumulerade materialet måste samtliga delar falla på plats. Vi uppskattar att de första delarna av fallstudierna kommer att publiceras under våren 2020.
Viktiga erfarenheter och insikter från vårt arbete med NubuWeb-projektet kan sammanfattas enligt följande:
• Många befintliga digitala arkiv med dokument av kulturhistorisk betydelse kännetecknas av brist på kontextualisering samt ett övervägande fokus på kvantitet framför kvalitet.
• Det faktum att det finns en oändlighet av potentiellt material att arbeta med, i kombination med vad vi upplever som en övermättnad av arkiv digitala plattformar, motsäger inte vår bedömning att det finns ett behov av kuraterade resurser.
• Man kan inte överskatta den tid som krävs för kontextualisering, kuratoriska och redaktionella processer och produktion av kompletterande pedagogiska och vetenskapliga kommentarer.
• Att ansluta sig till befintliga och lämpliga digitala resurser, att dra nytta av teknisk utveckling som redan är utförd och de plattformar som redan är i bruk, är till största delen mer önskvärt än att bygga nya ramverk.
• Att vara beroende av externa tjänster för digitalisering är oftast oundvikligt, men att ha tillgång till egna verktyg för digitalisering kommer att påskynda produktionen betydligt när tillfälle ges att göra det själv – det kan till och med vara billigare på lång sikt.